Utbränd? Tidiga tecken på utmattningssyndrom
Nytt år – och nya vanor. 2023 står för dörren och många av oss vet med oss att vi behöver göra vissa förändringar. Kanske är det att börja träna, börja äta bättre, använda mobilen mer sällan eller dra ner på stressen. Men när ska man göra förändringarna? Och när vet man om det är skarpt läge?
Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2021 års undersökning 15 procent som uppgav att de känner sig stressade, uppger Folkhälsomyndigheten. Under 2019 var 32 300 personer i Sverige sjukskrivna för utmattningssyndrom – de flesta av dem kvinnor.
Tidiga symtom och tecken på utbrändhet
Många vet inte att de är på väg att drabbas av utmattningssyndrom – förrän det är för sent. Visst är vi gjorda för stress, vi människor. Men när stressen blir för långvarig, och när vi aldrig får tid att hämta oss – då blir stressen farlig för vår hälsa.
– Det handlar egentligen om för hög stressbelastning under en lång tid där man inte får tillräcklig möjlighet att återhämta sig. Det är grundtanken bakom begreppet utmattningssyndrom, säger Kristina Glise, överläkare vid Institutet för stressmedicin, till Expressen.
Symtomen vid utmattningssyndrom är både fysiska och psykiska. De skiljer sig också från person till person. Men enligt 1177 finns några mer vanliga tecken och symtom.
Symtomen delas in i trötthet och sömnproblem, känslomässiga symtom, tankemässiga symtom och kroppsliga symtom.
- Du har ingen energi och upplever en stor trötthet som inte går att vila bort.
- Du känner dig utmattad.
- Du har svårt att somna på kvällen eller vaknar många gånger under natten.
- Du är lättirriterad, orolig och nedstämd.
- Du har ångest.
- Du glömmer saker och har svårt att koncentrera dig.
- Du har problem med att planera och genomföra uppgifter.
- Du har fysiska besvär som hjärtklappning, yrsel och värk.
- Du är väldigt känslig för ljud.
- Du kan få olika typer av besvär från magen och tarmarna.
Så påverkas kroppen av stress
När vi utsätts för stress förbereder vår kropp oss för kamp eller flykt. Det autonoma nervsystemet är aktiverat och påverkar såväl hjärtat som andningen, matsmältningen och blodtrycket.
”Stress är en etablerad riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Långvarig negativ stress skapar en obalans i kroppen som gör oss mer mottagliga för sjukdomar”, skriver Hjärt-Lungfonden på sin sajt.
Så förebygger du stressen
Sjukdomen delas ofta in i tre olika faser:
- förstadiet
- den akuta fasen
- återhämtningsfasen
Man kan insjukna hastigt. Även om stressen har byggts upp under lång tid kan tillståndet bli akut. Kanske minns man plötsligt inte var man ställt bilen, eller hur man låser upp en dörr. Det hela kan te sig skrämmande. Men hur ser då återhämtningen ut? Den utmattade behöver stöd från omgivningen. Och tid att ta sig tillbaka. Återhämtning och rehabilitering är a och o.
– Kroppen behöver struktur, att man går och lägger sig vid samma tid, man går upp vid samma tid. Man äter frukost, lunch och middag vid samma tid varje dag, och så rör man på sig. Den fysiska aktiviteten är oerhört viktig. Men då i relation till den energinivå du har, säger Kristina Glise, överläkare vid Institutet för stressmedicin, till Expressen.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har eller håller på att få utmattningssyndrom.
Källa: 1177, Expressen, Hjärt-Lungfonden
