Därför är det så viktigt med kreativa ämnen i skolan

Tre år har passerat sedan den 1 januari 2020, datumet då Förenta nationernas barnkonvention blev svensk lag. Barnkonventionen inne­­håller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn, och en av artiklarna tar särskilt upp kultur. Närmare bestämt alla barns rätt till kultur. I artikel 31 står det att barn ska ges möjlighet att av eget intresse och på egna villkor delta i det konstnärliga och kulturella livet. Rättigheterna gäller alla barn, oberoende av etnicitet, bostadsort, socioekonomi, funktionsvariation och annat.

– Vi på Kulturrådet har länge integrerat ett barnperspektiv i vår verksamhet, men i och med barnkonventionen som lag på­börjar vi förflyttningen mot att stärka ett barnrättsperspektiv i vår verksamhet, slår Kulturrådets generaldirektör fast i rapporten Barnrätt i praktiken.

– Det innefattar allt från att främja barns möjlighet att vara delaktiga i kulturlivet och att bidra till alla barns och ungas likvärdiga tillgång till konst och kultur. För att stärka ett barnrättsperspektiv är också systemperspektivet centralt: hur Kulturrådet tillsammans med regional och kommunal kulturförvaltning, kulturverksamheter och det fria kulturlivet bidrar till barns och ungas rätt till konst och kultur.

I praktiken är förstås barns rätt till kultur beroende av hur väl vi vuxna arbetar med att aktivt stärka denna rättighet. Det handlar om att ge barn tillgång till olika kulturella uttrycksformer men också kunskap och resurser för att själva kunna skapa.

Så, hur får man då dessa kunskaper? Precis som då det gäller andra, mer teoretiska kunskaper, spelar skolan en stor roll. Forskning har dessutom visat att undervisning i estetiska ämnen också bidrar till att eleverna lär sig teoretiska ämnen allt bättre. Dans och musik stimulerar lärandet av teoretiska ämnen som till exempel matematik, visar studier från Karolinska Institutet. Dessutom får kreativa ämnen oss att må bra och fungera bättre tillsammans med andra.

Forskaren Anne Bamford visar i boken The Wow Factor: Global Research Compendium on the Impact of the Arts in Education en stark koppling mellan estetiska verksamheter och social kompetens och välmående.

Trots detta togs estetisk verksamhet bort som obligatorisk kurs på gymnasiet 2011. Det visade sig också att elever som egentligen ville läsa ett estetiskt ämne ofta valde bort det eftersom det inte gav den extra merit­poäng som till exempel matematik och språk gjorde (och fortfarande gör!).

Det hela har gett ringar på vattnet. I slutet av 2022 blossade en debatt upp om svenskarnas oförmåga att sjunga. Psalmernas svåra tonarter togs upp som möjlig förklaring, liksom människors allt längre stämband. Två forskare från Göteborgs universitet menade dock att det handlade om helt andra saker.

”Forskning visar att det snarare är marknadsanpassningen av skolan som bidragit till att sångfrågan är betydligt mer komplex i dag än för ett antal decennier sedan”, skrev ­Cecilia Wallerstedt och Monica Lindgren i Göteborgsposten i december. De underströk att musikundervisningen i skolan minskat.

”Marknadsanpassningen av skolan slår i många fall undan benen för sång i skolan. Estetisk verksamhet försvann 2011 som obligatoriskt ämne på gymnasieskolans alla nationella program. Och från och med nästa år (2023 reds anm) ska arbetsmarknadens behov vägas in vid planering och dimensionering av utbildningar på gymnasial nivå. Samhällets framtida behov av musiker ska alltså ligga till grund för gymnasielevers möjlighet att ägna sig åt musik i gymnasie­skolan”, skrev de i GP.

”Vi måste höja statusen på estetiska och kreativa ämnen i skolorna”

Den här utvecklingen oroar inte bara forskarvärlden. Också artisten Lill Lindfors är medveten om situationen.

– Jag är orolig för framtiden både när det gäller demokratin och barnen. Jag tror på kulturens kraft. Vi måste höja statusen på estetiska och kreativa ämnen i skolorna, i stället skär vi ner på bild, musik och idrott. Barn utvecklar svenska språket genom lek, därför måste det finnas. När Jan Björklund plötsligt sa att matematik var det viktigaste, skulle alla lära sig matte. Men det finns ju vetenskap på vad som händer rent medicinskt med kroppen när man får måla eller uttrycka musik. I stället fyller man på med 33 elever i klassrummen och skär ner på kreativiteten och kulturen, säger Lill Lindfors till Femina.

2023 drömmer Lill Lindfors om att de kreativa ämnena ska få ta större plats i den svenska skolan.

– Kultur är livsviktigt för barn, slår hon fast.

Upplevelserna vi har av kultur som unga är också oerhört betydelsefulla. Det vittnar, bland andra, skådespelaren och regissören Pernilla August om.

– De riktigt stora upplevelserna har man runt 17–20 år. Man är så perceptiv då.

Att stötta och uppmuntra barn till kultur­upplevser är således oerhört viktigt. Inte minst för att det lägger en grund till framtiden.

– Vi går inte på bio längre. Folk går inte på teater heller. Man tror inte att det är sant men det är så. Det är fruktansvärt sorgligt och lite läskigt. Vi behöver hjälpa till att stötta kulturen eftersom det samtidigt finns krafter som vill mota bort kulturen. Det finns inget som att gå på bio och se en film och när man väl gör det kommer man ihåg hur fantastiskt det är. Att få ljudet och att få koncentrera sig på bara på en sak, säger Pernilla August.

I höstas, när regeringen presenterade sin budget för 2023, stod det klart att det statliga stödet till kulturskolan skulle halveras, från 200 till 100 miljoner kronor. I övriga Norden finns lagstadgade krav på att erbjuda kulturskolor och med detta krav följer också ett statligt stöd. Någon sådan statlig reglering finns dock inte i Sverige.

Lärarförbundet har dessutom vittnat om att arbetsmiljöproblemen i kulturskolan är utbredda. Fyra av tio kulturskollärare funderar på att sluta, skrev man sommaren 2022. Det har, bland annat, visat sig att många lärare har svårt att få ihop sina scheman. Läget är allvarligt, inte minst eftersom kulturskolans uppdrag är så viktigt.

Barn med välutbildade föräldrar och föräldrar som själva ägnar sig åt musik är kraftigt överrepresenterade på kulturskolorna. Sedan ett par år tillbaka arbetar dock många kulturskolor för att nå även barn med annan bakgrund. Det hela handlar, bland annat, om att erbjuda öppen verksamhet och att låta familjer prova kulturskolan utan att knyta upp sig för en hel termin. Oftast också utan att behöva betala.

– Alla barn har rätt till kultur. Vi vet att det finns grupper av barn och unga som är underrepresenterade i kulturskolans terminskurser. Men vet vi också att det görs en mängd andra insatser i kulturskolorna, som exempelvis öppen verksamhet, för att bredda deltagandet och nå nya grupper, säger Kulturrådets Kajsa Ravin.