Kim Sulocki om att fylla 50 och kärlekslivet: ”Jag är supersingel”

Kim Sulocki hann precis avsluta vårens föreställningar av Pernilla Wahlgren har hybris innan det var dags att åka till Gotland för att börja repetera Två herrars tjänare som har premiär den 29 juni.

Han gör huvudrollen i den klassiska Carlo Goldoni-komedin som i sommar sätts upp på Romateatern.

– Det är förvecklingar och lite romantik. Jag kan vara väldigt fysisk i den här rollen och det tycker jag om, jag gillar att använda hela kroppen, säger Kim Sulocki.

Föreställningen spelas fram till slutet av augusti – sedan åker han direkt ut på en ny sväng med Pernilla Wahlgren har hybris. Kim Sulocki har alltid jobbat hårt men under pandemin började han fundera på om han verkligen ska göra lika mycket framöver.

– Det hände något under pandemin. Jag tyckte att det var ganska skönt att inte jobba så mycket. Jag hade pengar på banken, jag sålde en av mina två lägenheter, och hade inte så mycket utgifter. Jag var mycket ute på mammas lantställe på Utö och tyckte det var skönt att bara hugga ved och se till att spisen var igång, säger han.

Fick tjejerna att fnittra

– Jag har jobbat mycket och trivts bra med en full kalender. Nu är jag på en annan plats, det har också med ålder att göra. Förut identifierade jag mig väldigt mycket med det jag höll på med, nu tycker jag inte att det är lika viktigt längre. Även om jag såklart alltid lägger ned kropp och själ i det jag gör – men det är ingenting som står på spel för mig personligen. Det viktiga är att publiken får en så bra kväll som möjligt. Jag vill fortsätta men skulle allt ta slut är det okej, jag kan också tänka mig att göra något annat.

Kim Sulocki fyller 50 i sommar – hans karriär är nästan lika gammal. Han debuterade på Oscarsteatern som elvaåring i Nine där han spelade mot bland andra Ernst-Hugo Järegård och Siw Malmkvist.

Sedan medverkade han i stora tv-produktioner som Skånska mord och Kråsnålen i mitten av 80-talet innan han blev flickfavorit i tonårsserien Klassliv, som visades i Bullen.

– Klassliv var inget mästerverk, verkligen inte. Men på den tiden fanns nästan inga ungdomsserier så den fick en unik plats, alla tittade för det fanns inget annat. Serien tog också upp ämnen som alla kunde identifiera sig med – som ung kärlek, mens och mobbning, säger Kim Sulocki.

Hur var det att bli tonårsidol?

– Jag tog gärna en omväg för att kunna gå förbi ett gäng tjejer, bara för att se om de skulle reagera. Om de fnittrade så mådde jag lite bättre. Men jag vågade nästan aldrig göra något mer när jag var 16–17.

”Då kände man att man misslyckats”

När Kim Sulocki sedan gick ut gymnasiet hamnade karriären för första gången i en liten svacka.

– Jag hade gjort Klassliv och sedan hände inget mer. Jag satt bara hemma i ett halvår och läste serietidningar, jag var en stor Marvel-fantast, och tyckte väl inte att livet var så jättekul. Sedan var det en kompis som sa att SL sökte folk, man kunde få jobb som spärrvakt, berättar han.

Kim Sulocki satt och stämplade tunnelbanebiljetter i tre månader under vintern 1990–1991.

– Jag trivdes bra, tog med mig egen bergsprängare med musik och böcker. I vissa kurer fanns det kokplatta så man kunde göra te, det var rätt trevligt. Men när man satt där i Stora mossen kom alla som gick i Bromma gymnasium och många kände ju igen mig och det var jobbigt, då kände man i det lilla att man hade misslyckats. Nu blev det inget mer, liksom. Jag tycker absolut inte att det är något fel med att vara spärrvakt – men jag hade ju tänkt bli filmstjärna och jobba i Hollywood.

Lyckligtvis var svackan kort. På uppmaning av sin mamma sökte och fick Kim Sulocki en roll i succémusikalen Grease på Chinateatern där han spelade mot bland andra Pernilla Wahlgren.

Något år senare fick han rollen som Jimmy i TV4-såpan Tre kronor och sedan dess har karriären rullat på med mängder av scen- och tv-roller. Enda egentliga uppehållet kom när han pluggade teater under två år i New York och London.

– Jag ville se om jag kunde någonting, att jag inte bara fick jobb för att jag var något slags namn här i Sverige. Och det kunde jag, säger han och skrattar.

Kim Sulocki om kärleken

Efter snart 40 år i rampljuset blir Kim Sulocki igenkänd överallt. Men det är knappt något han tänker på längre.

– Det är väldigt fördelaktigt 99 gånger av 100. Om jag ringer en myndighet och de hör mitt namn har personen jag pratar med väldigt ofta en positiv relation till mig. Jag störs inte av att bli igenkänd men jag räknar inte heller med att någon ska veta vem jag är. Det är inte viktigt, säger han.

– Men det är lättare att få kontakt med människor, det var lättare att få tjejer. Jag är ganska blyg och kan tycka att det är knepigt med första kontakten.

Har du en relation nu?

– Jag är supersingel, höll jag på att säga. Jag vet nog inte riktigt vad kärlek är längre, det var så längesedan och jag vet inte om tvåsamheten är för mig. Det har inte funkat så bra, jag tycker om att vara själv och ha min space. Jag har svårt att ta den platsen med en annan människa.

Kim Sulocki känner sig knappt äldre än 30 – enda skillnaden är hans barn plötsligt vuxit upp, de är 19 och 22 år gamla.

– Man får lite mer skägg och mindre hår och måste tänka mer på vad man äter. Men än så länge är det väldigt lite fysisk skillnad mot för 20 år sedan.

Hur känns det att bli 50 då?

– Den siffran känns långt bort. Jag sa i en intervju i Okej 1989 att ”jag tänker dö innan jag har fyllt 50”. Det går inte nu, jag har ju premiär två dagar efter min födelsedag. Men det var ju den synen man hade på äldre människor när man var 16. Nu tycker jag att livet är rätt fantastiskt och det är härligt att få vara med.