Våga byta karriär – mitt i livet!
Drömjobbet vill väl alla ha? Men hur många har det, efter lång tid på samma arbetsplats och i samma yrke? Du kanske helt enkelt har tröttnat och drömmer om en förändring. Eller så vet du precis vad du vill göra, men inte hur.
Karriärrådgivaren Anne Looström säger att det är viktigt att vara konkret, annars är det lätt att bara se hindren och inte möjligheterna. Men om du inte provar din idé någon gång är risken stor att du ångrar dig i framtiden.
– Prioritera och lägg tid på att undersöka hur du kan gå till väga för att få ditt drömjobb, då får du energi av det. I vardagen har du ofta inte tid att fånga upp dina tankar, allt rullar bara på. Så sätt ord på vad du vill göra och bestäm dig för att ta reda på vad som krävs för att förverkliga det, säger hon.
Låt framförallt inte omgivningen döma ut dina planer, det ligger ofta avundsjuka bakom. De kanske också vill, men vågar inte. Och låt inte din ålder avskräcka. Vi blir friskare och ska jobba allt längre – även om du är i 40- eller 50-årsåldern har du lång tid kvar i arbetslivet. Varför inte göra något som du verkligen tycker är roligt under de åren? Ekonomin är förstås viktig, oavsett tidigare inkomst. Dels under studierna, dels i din nya karriär. Hur står du dig då jämfört med det du tjänar i dag? Hur ser arbetsmarknaden ut? Du vill ju inte gå ut i arbetslöshet.
Och vill du starta eget, ta reda på vilka dina kunder är och hur mycket pengar de är villiga att köpa varor eller tjänster för av dig. Krasst, men otroligt viktigt.
Elisabeth Hedmark är privatekonom på Länsförsäkringar och påpekar att det gäller att se realistiskt på vad karriärbytet faktiskt innebär ekonomiskt. Har du bra lön i dag och ska studera i flera år för att sedan få en låg ingångslön, ja, då kan det vara värt att tänka ett varv till.
Om du däremot har låg lön i dag och kan byta upp dig lönemässigt, då har du förmodligen en större morot att ta steget fullt ut.
– Men personlig utveckling och välbefinnande ska givetvis också tas med i beräkningen. Det kan ju vara positivt att byta jobb även om inkomsten minskar. Ju mer du planerar och undersöker, desto bättre, säger Elisabeth Hedmark.
Håller det ekonomiskt?
Privatekonom Elisabeth Hedmark tipsar.
Du har goda chanser om du…
● inte behöver ta fullt studielån och kommer att få högre lön än hos nuvarande arbetsgivare.
● kommer att kunna jobba extra under studietiden eller leva på besparingar.
● har god chans att få jobb med högre lön.
● är arbetslös eller sjukskriven och behöver omskolning för att få jobb.
● brinner för ditt nya vägval. Har undersökt marknaden grundligt och gjort ekonomiska beräkningar.
Det blir svårare om du…
● har arbete i dag men vill gå en lång utbildning och behöver låna pengar.
● räknar med att få nytt arbete men med lägre lön.
● vill studera och byta arbete men inte har kollat arbetsmarknaden.
● har jobb med relativt hög lön i dag och tänker starta eget efter utbildningen, utan noggrannare beräkning av ekonomin.
● har arbete i dag men vill studera för ett jobb i en bransch med stor konkurrens och dålig löneutveckling.
En bra början
● Sätt av ordentligt med tid till att undersöka dina möjligheter.
● Ta reda på allt du behöver veta. Utbildning, ekonomi, arbetsmarknad. På arbetsformedlingen.se finns Yrkeskompassen med prognoser för olika yrken.
● Skaffa ett bollplank som hjälper dig med idéer och informationssökning.
● Sätt en deadline för när du ska fatta ett beslut.
Finansiering
● Gör en budgetkalkyl.
● Dra ned på alla onödiga utgifter.
● Har du sparade pengar att ta av?
● Sök stipendier
● Att låna på boendet kan vara ett alternativ om det finns utrymme och du har svårt att få studielån.
● Studiemedel har en bidragsdel och en lånedel. Föräldrar kan få tillägg. Undersök också om du kan få bostadsbidrag.
● Jobba extra – men har du studiemedel och tjänar mer än det så kallade fribeloppet så får du lägre studiemedel.
● Kan du få tjänstledigt?
● Fråga om din arbetsgivare kan bidra ekonomiskt till dina studier.
● Kan du behålla någon försäkring som arbetsgivaren i dag betalar?
● Sjuk eller föräldraledig? Under tiden som du har studiemedel behåller du den SGI, sjukpenninggrundande inkomsten, som du hade när du började studera. Men om du gör uppehåll med studiemedel kan SGI:n påverkas.
Av ANNA BJÖRE
Foto HELÉNE LiNSJÖ
