Därför måste vi prata mer om PMS och PMDS: "Det är ett hån"
Trots att uppemot 80 procent av Sveriges kvinnor varje månad drabbas av PMS i olika grad finns det en stor kunskapslucka i samhället kring PMS och framförallt PMDS – den allvarligaste formen av PMS. Därför måste vi prata mer om PMS och PMDS.
Snabbguide: Skillnaden mellan PMS och PMDS
PMS innebär att du får humörförändringar och andra besvär dagarna före mens. Exakt vilka besvär PMS kan ge varierar från person till person, men vanliga symtom är nedstämdhet, oro, humörsvängningar, trötthet och minskad energi. PMS kan kännas av olika mycket från månad till månad och kräver oftast inte någon läkemedelsbehandling.
PMDS: Vid PMDS är framförallt de psykiska besvären så allvarliga att man inte kan leva som vanligt. Symtomen kan misstas för depression eller ångest, men besvären försvinner nästan genast när mensen kommer igång.
Mellan 3 och 5 procent av alla kvinnor i fertil ålder beräknas uppfylla kriterierna för PMDS. Ändå är det något som än idag sällan diskuteras eller diagnosticeras. Många kvinnor går därför genom livet utan att få hjälp och kan tillbringa så mycket som 50 procent av sin fertila ålder i depressivt tillstånd. Diagnosen leder ofta till sociala problem på både arbetsplatsen och i hemmet.
Därför måste vi prata mer om PMS och PMDS.
PMS & PMDS-dagen
Den 21 november arrangeras därför PMS & PMDS-dagen på Medelhavsmuseet i Stockholm. Dagen har uppmärksammat diagnosen sedan 2015 och årets gäster är bland annat Paula Fenjima Manrique och Lisa M Stenberg som berättar om sina egna erfarenheter av PMS och PMDS. Psykologerna Ulrike Braun och Susanna Johansson berättar hur kognitiv beteendeterapi kan lindra symtomen vid PMS.
– Det finns så många kvinnor som varje månad lider av självmordstankar, ångest och går in i ett fruktansvärt depressivt tillstånd utan att förstå att de faktiskt lider av en sjukdom. Därför är det viktigt att sprida information om dessa tillstånd och att uppmuntra till mer forskning görs på området, säger initiativtagaren till temadagen, Isabel Lindström, producent och medgrundare av organisationen Bättre än de flesta (en organisation som verkar för jämlikhet mellan könen).
Läkemedelsföretaget Asarina Pharma som just nu på med ett forskningsprojekt för att få fram alternativ medicinering till antidepressiva läkemedel mot PMDS, är en av arrangörerna bakom dagen.
– Det är ett gyllene tillfälle för oss alla att lära mer om vad PMDS är, vad som orsakar det och hur det skiljer sig från PMS. Kunskap är makt. Ju mer man vet, desto lättare är det att få kontroll över sina besvär, våga kräva att få en diagnos och få stöd och förståelse från sin omgivning, säger Peter Nordkild, vd Asarina Pharma.
Därför måste vi prata mer om PMS och PMDS.
Torbjörn Backström är en av landets ledande forskare inom ämnet, och en av de som kommer att tala vid PMS & PMDS-dagen.
– Det är bara de som är drabbade som inser hur besvärligt tillståndet är. Men trots att det är en så stor grupp som är drabbade är de tysta, många tycks skämmas. Man måste vara tydligare. ”Ryck upp dig, jag har också PMS” är det många som har fått höra, från både andra kvinnor och från sjukvården. Det är ju ett hån.
De senare åren har dock flera viktiga personer gått ut och gett diagnosen en röst. Karin Adelsköld har exempelvis gjort en ovärderlig gärning för sina medsystrar, menar Torbjörn Backström.
Han är också en av dem som arbetat med att ta fram den nya medicinen för Asarina Pharma. Forskningsprojektet har pågått i hela fyrtio år och ännu är det kanske 5-10 år kvar innan medicinen kan finnas på marknaden.
Medicinen kommer till skillnad från dagens befintliga läkemedel arbeta på orsaken till problemet istället för att ”bara” lindra symtomen. Projektet är fortfarande bara i testfaserna och fler försökspersoner behövs, men kontentan av vad forskarna sett hittills är att det är en mycket effektiv behandling. Men det behövs mer pengar och fler röster behöver höjas i frågan för att driva projektet framåt.
– Det pratas ju mest om cancer, alzheimers och demens, och det finns dessutom många andra viktiga besvär inom gynekologin, så satsningarna hamnar där och PMS prioriteras långt ner på listan. Tyvärr.
Stress är PMS:ens värsta fiende
Lisa M Stenberg är författare till boken Bli vän med din PMS och en av de röster som hörts mest i PMS-debatten. Här kan du läsa om hennes erfarenheter, problem och lärdomar av att leva med PMS. Hon håller med Torbjörn Backström om att det fortfarande är en lång väg att vandra och att behovet av fler röster är starkt.
– Vi har haft en bred diskussion kring mens de senaste åren, men PMS och hur det får oss att må har inte nått dit ännu. Vi har öppnat dörren till att prata om det, men vi fastnar i ord, det blir ingen handling. Vi behöver fler aktörer, fler politiker som pratar om det och mer pengar till forskning. Vi behöver konkreta verktyg kring hur vi ska hantera symtomen och få en större förståelse för hur våra egna kroppar fungerar.
Men kvinnlig hälsa halkar ofta ner på dagordningen.
– Allt för många möter fortfarande en stor okunskap i vården och man får förvånansvärt ofta höra ”Så här är det att vara kvinna, det är bara att kämpa på och bita ihop.” Det pratas om hur jämställda vi är på många fronter i Sverige, men så länge vi inte har jämställda hälsoförutsättningar kan vi ju inte konkurrera på riktigt. Vi måste våga prata om det här så vi kan må bra och ta plats den plats i samhället vi förtjänar. Det är skandal att våra kroppar är så tabu.
För Lisa har den stora nyckeln för att bli vän med sin PMS varit att kartlägga sin menscykel och anpassa träning, kost, återhämtning, arbetsbelastning och sociala åtaganden efter den.
– Man kan komma långt utan medicin, jag tycker det skrivs ut lite för lätt. Och våga vara ärlig och ta hjälp från de runtomkring dig, stress är PMS:ens värsta fiende. Att vara en stark person är för mig att sätta sig själv i första rummet och berätta när man inte mår bra.
Läs mer:
Bildkälla: IBS