Experter: Kvinnor får fel medicin när mannen är norm
Hur ska man kunna lita på att man som kvinna får rätt läkemedel och rätt dos när män är normen som man utgår från? Det här är en kontroversiell fråga som har väckts när kvinnor till exempel fått biverkningar som man inte väntat sig när man tagit fram läkemedel. Ett exempel är att amerikanska studier har visat att vissa sömnmedel stannat kvar längre i kvinnors kroppar än hos män, vilket gör att de borde vänta längre med att bland annat köra bil än vad som står angivet.
Medicinvetenskapen har länge sett på kvinnor som män med tuttar och den forskning som bedrivits inom renodlad kvinnohälsa har nästan enbart rört våra könsorgan.
Men från 2000-talet har det börjat hända något. Man har upptäckt att kvinnor till exempel får andra symptom vid hjärtinfarkt än män. Det här gjorde att de inte fick diagnos i tid och många kvinnor antas ha avlidit som följd.
Reagerar olika på läkemedel
2001 grundades Centrum för Genusmedicin vid Karolinska Institutet och chef blev Karin Schenk-Gustafsson. Hon är kardiolog och överläkare vid Karolinska sjukhuset. Centrumet jobbar inte med specifika kvinnosjukdomar utan studerar just hur kvinnor och män reagerar olika på hälsotillstånd och sjukdomar.
– Självklart är vi olika när det gäller de flesta organ, såsom hjärta och hjärna. Kvinnor och män drabbas olika av till exempel hjärtinfarkt och stroke, säger hon.
De här skillnaderna kan man också se i hur vi reagerar på olika läkemedel. Det finns forskning som visar att flera hjärtmediciner och även medicin mot illamående är mindre effektiva på kvinnor än män. Kvinnor är också känsligare mot antihistaminer och att det kan ta upp till dubbelt så lång tid för kvinnor att bryta ner medicin än det gör för män.
Hur många som har fått sätta livet till på grund av felaktiga diagnoser, felaktiga behandlingsmetoder eller allvarliga biverkningar vet man förstås inte, men att det är en fråga om liv eller död råder det inga tvivel om.
– När det gäller allergitabletter är det nästan bara kvinnor som kan drabbas av allvarliga hjärtrusningar som kan vara dödliga på grund av att kvinnor har ett annat elektriskt system i hjärtat än män. Det gäller även antidepressiva mediciner, antiarrytmika och flera andra läkemedel, säger Karin Schenk-Gustafsson.
Manlig forskning
Men om det nu finns stora skillnader i hur vi hanterar läkemedel i våra kroppar, hur kan man då ha fortsatt att ge samma mediciner till män som kvinnor?
Det enkla svaret är att forskningen på sjukdomar som drabbar både män och kvinnor, oavsett om det gäller forskning på cellnivå, djurförsök eller läkemedelsstudier på människor så har den utförts på – ja, män.
– Inom området kronisk smärta är 70 procent av patienterna kvinnor, men alla djurförsök görs på manliga försöksdjur, säger Karin Schenk Gustafsson.
Alyson McGregor som är professor i akutmedicin vid Brown University i USA håller med. Hon anser att den medicinska forskningen hittills har baserats på halva befolkningen. Läkare tar rutinmässigt samma tester oavsett kön för att man alltid har gjort så.
Under 1990-talet började man i större utsträckning inkludera kvinnor i studierna, men enligt Alyson McGregor är det inte nödvändigtvis bättre.
– Om man bara blandar folk hur som helst kommer resultaten inte att funka för något av könen. Om man har ett läkemedel som funkar bra för män och dåligt för kvinnor och sedan bara kombinerar resultaten kommer studien ha tappat all klinisk betydelse, säger hon till BBC.
Alexandra Kautzky-Willer, chef vid Center för genusmedicin i Wien säger till BBC att genusmedicin är ett oerhört viktigt forskningsområde:
– Det här handlar inte om feminism, det handlar om forskning. Senare kommer patienterna att kunna ta del av framstegen.
Foto: TT
Källa: Science Focus