Vi borde vara lyckliga, av Ångestpodden

2015 startade Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg Ångestpodden. En podcast om ångest, psykisk ohälsa – och livet i stort. Första avsnittet producerades hemma i soffan i Stockholm, och trots svajigt ljud och halvtaskig teknik hade Ida och Sofie redan efter ett halvår nått ut till 50 000 lyssnare i månaden. Numera gästas podden av både politiker, kända artister och nöjesprofiler – och lyssnarsiffrorna har stigit till mellan 150 000–200 000 per månad – något som gör Ångestpodden till en av Sveriges största poddar.

– Att vi fått sådant genomslag beror nog på att vi var tidigt ute med poddformatet, men också på att vi bestämde oss för att belysa ett ämne som saknat engagemang. Därtill är jag och Ida två helt vanliga tjejer som många kan relatera till, säger Sofie.

– Men jag måste också säga att vårt extremt hårda arbete har varit en bidragande faktor till att vi nått framgång. Ibland glömmer vi det själva, men vi jobbar faktiskt väldigt hårt och det är för att vi vill skapa förändring och se resultat, säger Ida.

Ida drabbades av panikångest men ingen förstod vad det var

Idén till Ångestpodden kom efter att Ida hösten 2014 drabbats av panikångest. Då upplevde hon det som att hon var ensam med hur hon mådde, samtidigt som hon var förvånad över hur lång tid det tog för läkarna att förstå vad det faktiskt var som var fel med henne.

– Jag trodde att jag skulle dö. Jag var 17 år och utreddes för borrelia, cancer, MS – ja, allt möjligt innan läkarna tillslut insåg att jag hade panikångest. Sammanlagt var jag faktiskt inne akut fem gånger innan det uppkom, och så ska det inte behöva vara, säger Ida.

Ida och Sofie startade alltså den podd de själva saknat, och med facit i hand var det precis vad tiotusentals andra också längtade efter. Den välförtjänta framgången har lett till att Ida och Sofie sedan ett par år tillbaka jobbar med Ångestpodden på heltid. Och deras målbild är tydlig – de vill förändra förutsättningarna för de som är drabbade av psykisk ohälsa. En vision som genomsyrar allt de tar sig an.

– Det går inte att prata för mycket om psykisk ohälsa, men vi börjar känna oss trötta på att samhället inte kommer längre. Det är dags att agerar och faktiskt gör något åt problematiken, säger Sofie.

Vi borde vara lyckliga – en bok om ångest och psykisk ohälsa

Med boken Vi borde vara lyckliga vänder sig Ida och Sofie främst till sin egen generation –nittiotalisterna. Genom egna erfarenheter och sina poddsamtal med olika gäster har Ida och Sofie benat ut några av de ämnen som de tror leder till oro, ångest och stress, däribland självkänsla, bekräftelsebehov, sociala medier och ideal. Inga snabba eller enkla svar, utan om känslor så som de kan vara – och med målet att belysa frågan om varför nittiotalisterna har så svårt att känna riktig lycka.

– Sociala medier är absolut en bidragande faktor till att vi har svårt att känna lycka. Men det betyder inte att vi måste sluta med Instagram, Snapchat och Facebook. Tvärtom, sociala medier är bra och kan hjälpa oss på flera sätt. Det vi bör göra är att rannsaka vårt beteende och ifrågasätta vad den där gillamarkeringen egentligen betyder för oss, säger Ida.

Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg från Ångestpodden släpper sin första bok – Vi borde vara lyckliga

Vi borde vara lyckliga finns bland annat att köpa på Bokus. Läs mer om boken här (reklamlänk från Adtraction).

Precis som i Ångestpodden blandar Ida och Sofie allvar och djup med lättsamhet och humor i sin debutbok. De delar med sig av berättelser från sina egna liv, och kommer med tips på allt från kroppspositiva Instagramkonton att följa till hur man enklast överlever ett smärtsamt kärleksuppbrott.

–  Att bläddra i den här boken är verkligen som att bläddra i min själ, säger Sofie.

Även om Ida och Sofie vill att boken ska hjälpa andra att enklare kunna förstå sig på sitt mående är de noga med att poängtera att Vi borde vara lyckliga inte är någon självhjälpsbok. I stället är den avsedd för eftertanke och reflektion, och förhoppningen är att boken ska möjliggöra för ångesten att förena i stället för att separera.

Generation ångest – hur kunde det bli så?

”Låt nu oss, vi i generation ångest, bli den första generationen som bestämmer sig för att bli den sista som skäms över ångest och psykisk ohälsa”, ja, så skriver Ida och Sofie i sin bok.

Redan 2013 skrev Frida Svensson en artikel i Svenska Dagbladet med rubriken ”Generation fantastisk blev generation ångest”, och syftet med texten var att belysa frågan om varför så många unga mår psykiskt dåligt. Sedan dess har den psykiska ohälsan ökat ytterligare – och numera är depression, självmordstankar och ätstörningar vardag för tusentals ungdomar.

– Vi kunde inte riktigt släppa begreppet Generation ångest och kände att vi ville ta det vidare. Det har på sätt och vis blivit grunden till den här boken. Vi vill beskriva det faktum att vi lever i ett av världens modernaste länder, med oändliga möjligheter och goda förutsättningar – men ändå inte är lyckliga. Fundera på hur det kan ha blivit så och vad kan vi göra åt situationen, förklarar Ida.

Men att vara lycklig, vad innebär det egentligen? Att nå ett tillstånd där lyckan är bestående och där vi aldrig känner oro, sorg eller ångest? I ett av världens mest moderna länder borde det ju ändå gå.

– Många strävar efter lycka för att de är så extremt rädd för att misslyckas. Men med det kommer kanske mer olycka? Sedan vi började skriva på den här boken har mitt sätt att se på lycka verkligen förändrats, och det är jag väldigt tacksam över, säger Sofie.

– Lycka är att inse att man har godis kvar från lördagskvällen, att slippa regn på väg till jobbet, eller att ta en fika mitt i veckan. Det är inte en slutdestination där vi sen kommer att förbli. Det vet vi säkert, säger Ida.

Lider du av psykisk ohälsa?

Upplever du det ofta som att allting känns hopplöst och att allt du tar dig än kommer med en hel del ångest? Då ska du söka hjälp. Alla förtjänar att må bra, och med rätt hjälp går det att bli bättre. Du kan antingen kontakta din vårdcentral eller använda dig av digitala läkartjänster. För unga vuxna går det också att vända sig till ungdomsmottagning och går du i skolan kan elevhälsan hjälpa till.

Foto: Herman Caroan

Läs mer:

Efter dokumentären om Josefin Nilsson – nu höjs rösterna

Det är social fobi – och så vet du om du har det

Ellen Bergström öppnar upp om sitt alkoholmissbruk: ”Det gör ont”