Så mycket höjs pensionsåldern – och då börjar nya lagen gälla
Förändringarna i pensionssystemet har varit på agendan länge. Behovet av förändringar hänger bland annat ihop med att vi lever längre.
Nu har blocköverskridande Pensionsgruppen slutit en överenskommelse om pensionerna. En överenskommelse som presenteras i nio punkter på DN-debatt.
Där ingår bland annat att lägsta åldern för uttag av allmän pension höjs år 2020 från 61 till 62 och därefter till 63 år 2023 och till 64 år 2026.
Den som vill stanna kvar på arbetsmarknaden längre ska kunna göra det. Enligt överenskommelsen ska den så kallade LAS-åldern (Lagen om anställningsskydd) höjas från 67 till 68 år 2020 och till 69 år 2003.
(I LAS finns bestämmelsen om arbetsgivarens rätt att säga upp den anställde utan saklig grund när han eller hon har nått en viss ålder).
Åldern för när det går att ta ut garantipension höjs från 65 till 66 år 2023. År 2026 ska åldern knytas till den fortsatta ökningen av meddellivslängden.
Ett undantag görs dock från de som har ett långt arbetsliv, 44 år, skriver Pensionsgruppen.
Ska stoppa ”oseriösa aktörer”
Bland punkterna finns också en översyn av premiepensionssystemet. På den marknaden misstänks några pensionsbolag för att ha svindlat spararna på stora summor.
”Staten kommer ta ett större ansvar för att det inte ska kunna finnas oseriösa aktörer i premiepensionssystemet”, skriver Pensionsgruppen.
I handlingsplanen finns även panerade åtgärder mot tilltagande åldersdiskriminering i arbetslivet och mer jämställda pensioner.
Pensionsgruppen är en blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen, i dag: Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Centern, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Socialminister Annika Strandhäll (S) är ordförande.
Artikeln publicerades först på Allers.