Bli spänstigare & tåligare

Det finns ett indiskt ordspråk som lyder: ”Du är lika gammal som din ryggrad är rörlig”. Och det ligger något i det. Har man väl kommit till en punkt när det är svårt att ta på sig strumporna på morgonen eller det gnisslar i ryggen så fort man vrider sig snett så är det lätt att känna sig allt annat än ungdomlig. Vad var det som hände? Och, framförallt, ska det vara så här nu?

Stelhet kommer som ett brev på posten när du blir äldre och det kan du inte göra så mycket åt. Orsaken är att vi tappar elasticitet i kroppens bindvävnad och blir lite mindre ”böjliga”. Du märker det när du suttit länge i bilen eller framför datorn, kroppen känns stum och seg att få i gång på ett helt annat sätt än när du var yngre.

– När vi är stilla länge låser vi positionerna i kroppen, ett stillasittande yrkesliv kan till sist få nervsystemet att ”glömma bort” att göra motsatta rörelser, säger Magnus Ringberg, sjukgymnast och yogainspiratör.

Han menar att många naturliga stretchrörelser, som finns hos barn, fattas när vi blir vuxna och äldre.

– Jämför bara med hur det lilla barnet gäspar. Det rör på hela kroppen, sträcker armarna över huvudet, gnuggar ögonen, öppnar hela käken utan att försöka kväva gäspningen. Vi vuxna borde göra likadant. Eller titta på en katt som vaknar ur sin slummer, den tänjer njutningsfullt ut hela kroppen, alla leder blir så långa som möjligt. Vi måste jobba för att få tillbaka den typen av rörlighet, annars tappar vi muskelkontrollen och får en tillvaro där värk och stelhet dominerar, säger han.

Som vid så många andra tillfällen i livet är träning den bästa medicinen. När du motionerar stärks dina muskler och leder eftersom vävnaden i leden stimuleras och musklerna i sin tur hjälper till att hålla dem på rätt plats, och du behåller en bra balans – något som är nog så viktigt ju äldre man blir.

De allra flesta känner först av en stel ryggrad och stela axlar och höfter. Men att vara stel på en punkt kan ge symptom på andra ställen i kroppen. Vår rörlighet består av ett komplicerat nätverk där allt sitter samman i ett helt system och där det självklart blir bekymmer om något i det försvagas.

– I bröstryggen har vi en övergång från lungorna till diafragman, vår stora inandningsmuskel. När vi andas djupt rör den sig upp och ner och får även vävnaden runtom att röra sig, det blir som en inre massage. När vi är stressade tappar vi ofta andningen, vi andas ytligt och snabbt och då får inte diafragman jobba som den ska, säger Magnus Ringberg.

Resultatet kan märkas som en sämre matsmältning och förstoppning. I förlängningen av stress, dålig hållning och stillasittande kommer en komprimerad bröstrygg, där små muskelkramper uppstår, något som en del känner av nästan som hjärtbesvär. Andra får huvudvärk i kombination med en stel nacke, och bröstryggen kan också vara anledningen till att det gör ont i ländryggen.

Att just stressad andning är en stor anledning till att vi känner oss stela håller Madeleine Wilhelmsson, medicinsk yogainstruktör, med om.

– Andas du aldrig på djupet så leder det till sämre cirkulation och till att kroppens naturliga protein, kollagen, minskar. Det är ett protein som bland annat underlättar rörlighet och det minskar även naturligt när vi blir äldre. Yogan är en optimal träningsform för alla, men kanske främst för oss kvinnor, som lätt får en hormonell obalans när vi stressar och när vi hamnar i övergångsåldern, säger hon.

Många kvinnor känner sig just mer stela och orörliga när de kommit in i klimakteriet. Yoga ökar blodcirkulationen, stärker upp bindväven och underlättar musklernas glidrörelse. Den lockar tillbaka elasticiteten och gör oss mer rörliga.

– Det brukar inte ta mer än tre pass så märker de flesta en stor skillnad. Just medicinsk yoga är väldigt skonsam och mild, även för den som har ont, säger Madeleine Wilhelmsson.

Hon påpekar att det aldrig är för sent att ta upp kampen mot stela leder – oavsett utgångsläge, ålder eller tidigare träningsliv.

– Fastna inte, låt inte lederna bestämma, då får du bestående värk så småningom. Tänk att det är du själv som påverkar kroppens läkning. Är du så stel att du inte kan sitta i yogaställning på golvet så sitt på en stol och börja där. Snart gör du rörelser som du inte gjort på länge.

Få tillbaka rörligheten

• Ett träningspass i veckan är visserligen bra, men för att återfå rörlighet och smidighet måste du tänja kontinuerligt i vardagen.

• Bli inte ledsen för att du känner att din kropp har nya begränsningar, jobba med det du kan. Sköna, snälla rörelser är många gånger den bästa medicinen för stela, låsta leder.

• Glöm inte att du måste lirka i gång kroppen om du suttit still hela dagen. Värm upp ordentligt! Då får du skonsammare och mer effektiv träning som gör skillnad för stelheten.

• Satsa på en varierad kost som ger dig energi och ork. Allting hör ju samman, äter du bra och tillför kroppen energi så får du också mer styrka och lust att röra på dig – och motion smörjer lederna.

Källa: Magnus Ringberg, sjukgymnast, PT och yogainspiratör.

AV KATARINA DANIELSSON