Så här ökar du din sparkvot
Den som någon gång sneglat på bankers och andra privatekonomiska förståsigpåares rådgivningssidor märker snart att sparkvot är ett begrepp som florerar titt som tätt. Men vad betyder det egentligen och hur kan sparkvoten hjälpa dig att styra din ekonomi mer aktivt?
Låt oss börja med definitionen. Din sparkvot är enkelt uttryckt hur stor andel av lönen efter skatt som du sparar. För att räkna ut den behöver du alltså göra följande kalkyl:
Sparande/nettoinkomst = sparkvot
Klarar du en sparkvot på 10 procent?
En person som får ut 20 000 kronor i månaden efter skatt och lägger undan 2 000 kronor har med andra ord en sparkvot på 10 procent. Det är också vad många banker rekommenderar sina kunder att sätta av i sparande för att vara förberedda för framtiden. Men hur mycket som är rimligt beror förstås på den egna livssituationen. Kom ihåg att det är för din egen skull du sparar, inte bankens. Om du placerar dina pengar i bankens aktiefonder eller andra sparprodukter får de förstås en del av kakan via sina avgifter, men tanken är ju att det ska bli en win-win, där det du avsätter idag ska växa med ränta-på-ränta-effekten för att ge dig trygghet på lång sikt.
Vad är då vitsen med att tänka i termer av sparkvot istället för reda kronor och ören? Ingen alls, skulle nog vissa säga – i alla fall det fåtal som redan har fullkomlig koll på sin ekonomi och regelbundet ser över sitt långsiktiga sparande för att anpassa det efter ändrade inkomster, utgifter och omständigheter i stort.
Men för de allra flesta kan sparkvoten bli en ögonöppnare som får oss att börja styra mer aktivt var vi lägger våra pengar. För visst är det sant, som den gamla klyschan säger, att ”ett litet sparande är bättre än inget alls”. Kanske startade du för flera år sedan ett automatiskt månadssparande till lämplig fond och har sett kapitalet växa med hyfsad avkastning sedan dess. Gott så, men har du koll på hur stor del av lönen du lägger på sparandet idag – och vad resten går till?
Öka sparandet utan att vardagen påverkas
Den som höjt sin lön, men inte ändrat sitt månatliga sparande har ju i praktiken minskat sin sparkvot. Kanske är det ett medvetet val, för att pengarna behövs till annat, men om dina fasta utgifter ligger på samma nivå som tidigare skulle du antagligen kunna plussa på ditt sparande istället – utan att det påverkar din vardag på något avgörande sätt.
Säg till exempel att tidigare nämnd person höjer sin lön med en tusenlapp från 20 000 kronor till 21 000 kronor i månaden efter skatt. Med samma sparkvot som tidigare, 10 procent, lägger hen nu undan 2 100 kronor istället för 2 000, och har alltså 18 900 kronor kvar att spendera. Det är fortfarande 900 kronor mer än tidigare, så om inte utgifterna ändrats borde det finnas utrymme att höja sparkvoten. En sparkvot på 12 procent innebär i det här fallet att personen lägger undan 2 520 kronor i månaden. Kvar att spendera blir 18 480 kronor, det vill säga en extra slant på 480 kronor jämfört med tidigare – trots höjd sparkvot.
