Därför växer sparpengarna (oftast) bäst på ISK-konto

Många svenskar sparar pengar i så kallade investeringssparkonton, ISK. Sparformen infördes 2012 för att stimulera privatpersoners småsparande genom förmånliga skatteregler och förenklad deklaration.

Men vad är egentligen ISK och hur har denna sparform kommit till?

– Det traditionella sättet att spara i finansiella tillgångar är via värdepappersdepå (VP) eller fondkonto på bank. Den som då säljer aktier eller en del av sina fonder behöver ta upp varje transaktion till deklaration och betala skatt på avkastningen. Eftersom det blir 30 procent skatt på vinsten har man sett att folk drar sig från att sälja av från sitt innehav när värdet höjs. Det leder till inlåsningseffekter som vare sig är bra för småspararen eller ekonomin i stort. Pengar bör ju investeras där de gör mest nytta. Så det primära syftet med ISK var att det skulle bli enklare för individer att köpa och sälja finansiella tillgångar.

Hur skiljer ISK sig från andra typer av konton där man kan köpa och sälja aktier och fonder?

– Inom ISK kan spararen handla fritt, hur ofta som helst, utan att deklarera och betala skatt för varje transaktion. Det kostar alltså ingenting att vara aktiv. Istället tas skatten ut på annat sätt, genom så kallad schablonbeskattning. Det innebär att ingen hänsyn tas till vilken vinst som gjorts på enskilda aktier eller fonder, eller hur pengarna på kontot är fördelade. Kapitalet på ditt konto mäts kvartalsvis, och det är det sammanlagda värdet som ligger till grund för beskattningen, enligt en schablon baserat på statslåneräntan.

Vilka fördelar innebär ISK för småsparare?

– Framför allt att det blir enklare när man slipper deklarera eventuell vinst vid varje försäljning. Aktieutdelningar behöver inte heller deklareras separat. Och om man jämför med andra typer av sparande – som VP- och fondkonto där vinstskatt på 30 procent ska betalas på överskottet vid försäljning – så är beskattningen för det mesta betydligt lägre med ett investeringssparkonto. Men man ska komma ihåg att det gäller när börsen går upp, och räntan är låg. I och med den låga statslåneränta som gällt i flera år betalar ISK-spararen i dagsläget bara 0,375 procent av värdet på sina tillgångar i skatt.

Hur har ISK lönat sig historiskt, jämfört med andra sparformer, och vilka risker finns på sikt?

– Det är odiskutabelt så att genomsnittsspararen som haft sitt sparkapital på ISK de senaste fem åren har betalat lägre skatt jämfört med den som haft kapital på vanligt VP- eller fondkonto. Stark börsutveckling i kombination med lågränteläget har inneburit en fördel gentemot traditionella sparformer. Men om vi går in i en lågkonjunktur med stora nedgångar på börsen kommer förhållandet att vara det omvända. När folk gör förluster är det inte fördelaktigt med ISK. Då blir skatten högre jämfört med andra VP- och fondkonton där man får göra avdrag för förluster i deklarationen.

Hur ska vanliga småsparare resonera i valet av sparform?

– För de allra flesta är ISK ett bra sparande. Om du tror på ett ökat värde av dina investeringar är ISK bättre än vanligt VP- eller fondkonto. Marknaden går ju upp och ner, men generellt får den som sparar lite varje månad i fonder med god riskspridning se sitt kapital växa på sikt. Det ger en bra buffert för framtiden. Med ISK sänks dessutom tröskeln till att bli mer aktiv i sitt sparande, vilket är positivt. Det känns helt enkelt inte lika jobbigt att köpa, sälja och stuva om i sitt innehav när man inte behöver fundera på att det blir krångligt att deklarera varje transaktion.