Ingela Gabrielsson
Ekonomi

0:44

Efter reklamen: Det här är "mom shaming"

(0:44)

Med skolavslutningar och examensfiranden avklarade står efterlängtad sommarledighet för dörren. Nordeas årliga undersökning av svenska hushålls semesterbudget visar att vi i genomsnitt planerar att spendera nära 15 900 kronor, en ökning med 2 300 kronor jämfört med förra året då siffrorna dippade rejält i coronautbrottets spår.

Ekonomi
Hon satsade på sin passion – driver två restauranger och flera företag

Undersökningen visar också att årets semester likt 2020 blir en ”svemester”, då sju av tio planerar att resa inom Sverige. Endast 5 procent räknar med att kunna semestra utomlands och 15 procent uppger att de avvaktar med sina semesterplaner på grund av pandemin.

– Siffrorna tyder på en spirande optimism – och vis av förra årets erfarenhet kanske också en insikt om att semester i Sverige inte heller är gratis. Det gäller att planera för att kunna göra saker som man tänkt. Nu när smittan går ner och vaccinationsprogrammet är igång ser vi att många vågar lägga lite mer i semesterkassan, säger Ingela Gabrielsson vid Nordea.

Kvinnors semesterbudget är mindre

I likhet med tidigare år visar undersökningen på några tydliga skillnader mellan kvinnor och män, såväl gällande långsiktigt sparande som i bedömningen av hur mycket hushållets sommarsemester kommer att kosta. Bland kvinnor är genomsnittet för den planerade semesterbudgeten runt 14 400 kronor, medan männen i snitt räknar med att lägga närmare 17 000 kronor.

– Så har det sett ut i alla år vi har gjort den här undersökningen, sedan 2013. Kvinnor är mer försiktiga i sina bedömningar. En annan intressant skillnad ser vi i sparandet. Ungefär lika många män som kvinnor har ökat sitt sparande under pandemin, 40 procent totalt sett. Men när det gäller vad man ska göra med de sparade pengarna skiljer de sig åt markant, säger Ingela Gabrielsson och konstaterar att även detta ligger i linje med vad tidigare undersökningar visat.

Ekonomi
Landet eller stan? Här är det billigast att bo

Kvinnor och män tar olika mycket risk med sina pengar

Medan 35 procent av männen svarar att deras sparade pengar främst går till långsiktiga investeringar, är motsvarande andel bland kvinnorna bara 21 procent. När det gäller buffertsparande är siffrorna omvända: 18 procent av männen anger att deras sparande främst går till buffert, mot 35 procent av kvinnorna.

– Att ha ett buffertsparande på sparkonto, lättillgängligt för oväntade utgifter, är alltid en bra trygghet. Men vi ser att kvinnor tvekar mer inför nästa steg, när de redan har en buffert. Att då lägga på ytterligare ett sparande som är mer långsiktigt, i aktier eller fonder, ger en helt annan möjlighet att få högre avkastning på sitt sparande, säger Ingela Gabrielsson.

Ekonomi
Bli fri från oron för pengar och lev ditt drömliv

Intresset för långsiktigt sparande ökar bland yngre kvinnor

Hon noterar också ett ökat intresse bland yngre kvinnor att bygga upp ett eget sparande i aktier och fonder. I åldersgruppen 18 till 29 år anger 34 procent av kvinnorna att de främst investerar sina sparade pengar långsiktigt, och 29 procent att de främst buffertsparar.

– Det är positivt att unga kvinnor sprider ut sitt sparande på flera sparformer, för att både bygga upp en trygghet och få bra avkastning genom att satsa långsiktigt. Självklart varierar möjligheterna att sätta av pengar beroende på livssituationen. Många har kämpigt under småbarnsåren till exempel. Men det är aldrig för sent att börja, säger Ingela Gabrielsson och uppmanar fler kvinnor att våga ta steget.

– Försök ta tag i det så snart tillfälle ges. Har du redan en buffert på kanske två-tre månadslöner kan det vara läge att börja sätta av ett löpande sparande i fonder för att få en bättre avkastning. Starta med en liten summa varje månad för att se hur det fungerar, tipsar Ingela Gabrielsson.

Så svarar svenska hushåll om sommarens semester

• I år planerar vi i genomsnitt att spendera nära 15 900 kronor, en ökning med 17 procent jämfört med förra året.

• Pandemin har påverkat möjligheterna att finanseria semestern för var femte svensk och unga berörs mer.

• Sommarsemestern finansieras genom lönen och med sparade pengar.

• Fler oroar sig för semestervädret än för sjukdom. 8 procent känner oro för att pengarna inte ska räcka.

• Vi fortsätter att satsa pengar på våra uteplatser och trädgårdar. Nära tre av tio planerar att lägga mer pengar i år jämfört med förra året.

Genomsnittlig semesterkassa år för år

2021: 15 884 kr

2020: 13 588 kr

2019: 18 541 kr

2018: 17 510 kr

2017: 18 043 kr

2016: 16 889 kr

2015: 17 700 kr

2014: 15 700 kr

2013: 15 800 kr

Källa: Nordea. Årets undersökning genomfördes av Kantar Sifo 11–21 maj 2021 bland svenskar i åldersgruppen 18–65 år. Totalt 1 093 personer intervjuades

Utvald läsning

Femina