10 sätt att bota dåligt samvete 

TRÄNINGEN

En ständig utmaning. Vardagen och livet i övrigt verkar inte vara upplagt för fria timmar i gymmet eller i skogen.

Var ärlig mot dig själv. Är du mitt i smeten med jobbutmaningar, förskola, läxor, en sjuk förälder eller vad som helst som äter tid så lägg träningsribban därefter. Du måste inte placera den på 1,95 – men inte heller dansa limbo nere vid marken. Något kan du göra, och allt gagnar dig och din hälsa.

– Du ångrar ju aldrig ett pass du gjort, bara de du inte gjort! säger dans- och träningsprofilen Annika Sjöö.

– Planering är A och O, acceptera att det känns tyngre ibland (som vintertid) och försök hitta träningsformer som gör dig glad.

Är promenader det enda du hinner med så är det ju det bästa för dig. Och tänk inte att du måste träna en timme varje gång – tio minuters kvalitativ träning kan vara supereffektivt.

SOCKER

Ju hetsigare jakten på och flykten från sockret blir, desto mer väger vi. Och det kanske inte är så konstigt. Naturligt socker har slagits ut av kemiskt framställda lightprodukter och marknaden är invaderad av dolda sockerfällor.

– I lightprodukter ersätter man med andra ämnen för att nå en liknande smak och tillsätter ofta extra sötningsmedel. Och dolt socker finns i varor som färdigmat, flingor, juicer, färdiga såsmixer och kryddblandningar, säger Lisa Lagerberg, kostrådgivare på Slottshöjdens Wellnesscenter i Helsingborg.
Två enkla råd som räcker långt:

● Läs innehållsförteckningen. (Om socker står som nummer tre på ett bröd, lägg tillbaka det.)

● Välj naturligt söta produkter före onaturligt sötade. Köp till exempel en helt osötad musli och ringla över ekologisk honung.
Boktips!
Ett sötare blod: Om hälsoeffekterna av ett sekel med socker, Ann Fernholm (Natur och Kultur).
50 genvägar till ett sockerfritt liv, Fredrik Paulún (Fitnessförlaget).

RELATIONEN

Ständiga småtjafs i relationen ger massivt dåligt samvete. Åtminstone när man sitter på jobbet och tänker tillbaka på morgonens ordval och det sura avskedet. På väg hem är intentionerna änglalika, men det krävs inte mycket för att elda upp en ny diskussion framför högar av tvätt, oväntade räkningar eller en tomt gapande kyl.

Skyll på stress, tid, vardag, hormoner – vad som helst. Det är bara ni två som kan komma fram till vad som minskar hetsen mellan er. Kanske fungerar det med ett varannan vecka-schema för inköp av mat? Och att ni bestämmer en kväll i veckan som är avsedd för snabbstädning? ”Du dammsuger och diskar, jag viker tvätt och plockar upp.”

Minimera minfälten. Och hitta dina egna ventiler för humöret. Det kanske behövs en timeout på balkongen före kvällsmat? Hjälper det att räkna till hundra så gör det.

FÖRÄLDRAR

En hopsjunken mamma eller pappa på ett äldreboende är ingen lätt sak att köra ifrån. En ständig källa till oro. Klart att man vill hälsa på så mycket det bara går, lyssna, prata, liva upp. Trycket över bröstet beror förstås på hur nära du bor och om det finns någon att dela ansvaret med.

Är ni många så se till att sprida insatserna. Vetskapen om att den gamle får besök både söndag, onsdag och fredag gör hjärtat fjärilslätt jämfört med om det bara är du som försöker klämma in ett besök i veckan, mellan vardagens alla andra punkter.

– Det är ju så individuellt beroende på hur din förälders sjukdomsbild ser ut, men alla besök är bra besök. Att ta med sig en blomma eller att ta sig tid att köra ut en runda förgyller stunden, säger undersköterskan Eva Karlsson på småländska äldreboendet Pehr Hörbergsgården.

Med tjugo års erfarenhet ser hon ofta hur samvetet kan tynga de anhöriga, samtidigt som den äldre generationen inte alltid säger sanningen om hur de känner sig, av rädsla för att vara till besvär.

– Bor du långt bort så ha tät kontakt med personalen, för att få höra hur din mamma eller pappa verkligen mår. Be också om hjälp med telefonsamtal, om din förälder har svårt med det på egen hand. Det betyder mycket att höra en röst i telefonen.

EKONOMI

Här är skuldkänslorna och småfällorna många. Feminas ekonomiexpert Anna Björe ger dig några snabba verktyg för att lätta på trycket.

Vardagsbuffert

– Gå till banken, starta ett autogiro som för över pengar automatiskt till ett sparkonto varje månad – färdigt. Hur mycket du ska spara är en annan femma, det beror förstås på vilken ekonomi du har.

Pension = panik!

– Om du inte kan eller vill tänka på pensionen alls så placeras den åt dig ändå. Det är inget att oroa sig över. Men se för allt i världen till att jobba hos en arbetsgivare som följer kollektivavtal och sätter av pengar till en tjänstepension!

Avbetalning för drömsoffan, är det skämskudde?

– Det beror på varför du tar lånet. Om du ofta är pank och inte har råd i dag har du förmodligen inte råd att betala i morgon heller. Men om du bara är i en tillfällig pengasvacka (lura inte dig själv) så kan ett litet lån vara okej. Se till att räntan inte är för hög och att det inte tillkommer en massa avgifter varje månad som gör det onödigt dyrt.

KULTURMÅSTEN

Så du har inte sett filmen, eller pjäsen, hört konserten eller läst boken som ”alla” andra pratar om? Vänd på steken, sådant här ska göra livet roligare – inte ge dåligt samvete! Om du nu ”bara” hinner se en film på bio under våren och läsa någon av titlarna från topplistan så är det helt okej. Och kan du boka in en enda weekend för att se en omskriven musikal eller opera så är det en jackpot, men det beror ju så mycket på var du bor och hur det ser ut på nöjeskontot. Släpp kraven, uppdatera dig på härliga kulturbloggar (t ex www.kulturbloggen.com) så kan du ändå följa med i fikapratet på jobbet eller vännernas diskussioner på nätet.

Vi kan inte alla leda Babel.

VÄNNERNA

Någon har flyttat. Någon är sjuk. Någon jobbar halvt ihjäl sig. Någon har skilt sig och dragit sig undan. Standardfraserna när ni verkligen ses eller hörs är ”Det är så mycket hela tiden” och ”Varför gör vi inte det här oftare?”.

Det senare kan man verkligen fråga sig. Vad ger så mycket positiv energi som en träff eller ett telefonsamtal med en riktigt bra vän?

Om samvetet är blandat med äkta saknad så bestäm er för att försöka ha en tjejhelg en gång om året. Då finns det något att luta sig emot när tiden rinner på, ni vet ju att ni kommer att ses ordentligt. Eller bli träningskompisar, två berömda flugor i en smäll!

Och lyft den där luren lite oftare, en minut för att höra att allt är under kontroll och ett skratt av igenkänning kommer ni långt med.

VÄLGÖRENHET

Googla ordet ihop med ”dåligt samvete” och du får upp hur mycket som helst. Det tycks finnas ett samband. Och i takt med att möjligheterna till att göra gott har ökat så pressas också samvetet. Alla vill väl vara en god medmänniska?

Gör det du kan. 50 kronor till behövande i Filippinerna är förstås en fjutt i rymden, men tillräckligt många bäckar små blir som bekant miljoner. Eller köp årets födelsedagspresenter från till exempel Rädda Barnens eller Unicefs hemsidor.

Nöj dig inte med ”tummar upp” i cyberspace. (De hjälper faktiskt ingen, mer än ditt eget personliga varumärke.) Och glöm inte det goda du kan uträtta i din närhet; hjälp en vän eller en främling du råkar stöta på i en svår situation.

Gör ringar på vattnet.

MILJÖN

Rannsaka dig själv. Måste du verkligen ha en ny mobiltelefon? Din gamla telefon på knappt ett år gav upphov till cirka 75 kilo avfall när den tillverkades, något som tillsammans med alla andra kasserade (och fullt funktionella) telefoner bildar miljoner ton avfall.

Det är enkelt att tänka att det inte spelar någon roll vad just du gör – men tänk om alla tänkte så? Och tänk om alla tänkte tvärtom?

Hitta en medelväg. Du kan givetvis inte rädda världen – men du behöver heller inte bidra till det horribelt stora avfallsberget i onödan.

Sköt din sopsortering, skänk bort och återvinn prylar, ta inte bilen för varje liten kilometer. Skänk en gåva till regnskogen efter solsemestern (med förödande flygplansutsläpp).
● Läs mer om hur du kan minska ditt privata avfall och sopsortera bättre på www.srvatervinning.se

MATEN

Hur ska vi ha det egentligen? Samtidigt som allt ska vara närodlat och gjort från grunden, så ståtar mästerkockar som Leif Mannerström med färdiga såser i affären och kocklandslaget gör kanelbullar för bensinmacken. Vad är bra och vad är dåligt? Ska man plågas om man serverar fabriksrullade köttbullar till familjen?

Nej. Faktiskt inte. Det kan vara kul att leka Gordon Ramsay i sitt eget kök på lördagskvällen, men klockan fem en måndag eftermiddag är vi rätt få som vispar upp en egen bearnaisesås.

– Ha alltid en bra bas med fullkornsprodukter, konserver och grönsaker hemma, då kan du lägga till nyttiga saker som gör måltiden komplett. Måste du välja hel- eller halvfabrikat ibland så titta efter nyckelhålet och välj rätter som är så nära den naturliga råvaran som möjligt, som bulgur, matvete med mera. Med små medel kan du göra bra och hälsosamma måltider, säger Lisa Lagerberg, kostrådgivare på Slottshöjdens Wellness i Helsingborg.

Först publicerad i Femina nummer 3, 2014. Av KATARINA DANIELSSON Foto COLOURBOX

Utvald läsning

Femina