Gravid kvinna ligger på sidan i sängen

Brösten ömmar, du mår illa, känner dig trött, har kanske ont lite här och var…

När du är gravid genomgår kroppen dramatiska förändringar. Detta sker för att bebisen i magen ska få bästa möjliga förutsättningar att växa, utvecklas och må bra både under och efter graviditeten. Förändringarna och alla småkrämpor är helt normala men ibland kan de leda till allvarligare besvär – och i vissa fall kan sjukdomar uppstå.

Här är åkommorna att se upp med så att du snabbt kan få hjälp.

1. Graviditetsklåda

När huden sträcks och tänjs ut kan det ge upphov till både hudbristningar, strimmor och klåda. Men i vissa fall är klådan extra svår, framförallt på handflator och fotsulor. Den svåra klådan kallas intrahepatisk cholestas, ICP. Den beror på att nivåerna av gallsyra i blodet blivit förhöjda på grund av att gallprodukterna inte transporteras tillräckligt snabbt genom levercellerna hos vissa gravida. Klådan ger inga utslag men är fruktansvärt jobbig med ett frenetiskt kliande. Cirka 1,5 – 2 procent av alla gravida drabbas och vanligast är runt vecka 30-32.

Graviditetsklåda är oftast helt ofarlig för mamman men kan innebära risk för en för tidig födsel. Därför ska du söka läkarvård om du misstänker att du är drabbad. Klådan är djup, brännande och stickande. Den är värst på kvällar och nätter.

Tips: Sök hjälp hos läkare eller barnmorska. Lägg en blöt handduk över området som kliar eller ta en kall dusch. Kylande hudsalva kan också hjälpa. Använd löst sittande kläder.

2. Karpaltunnelsyndrom

Hormonförändringar och ökad vätskeansamling i kroppen kan göra att karpaltunneln, som sitter i handloven, blir för trång och trycker på en stor nerv som passerar genom tunneln.

Från och med sjätte graviditetsmånaden är karpaltunnelsyndrom ett relativt vanligt besvär. Man känner domningar, stickningar och värk i underarmen och fingrarna. Man kan också känna sig stel i händerna och fumlig eftersom känseln i fingrarna försämras. Besvären är jobbiga men ofarliga och brukar försvinna efter förlossningen.

Tips: Undvik att stå med hängande armar. Bär inte tunga kassar eller annat som belastar händerna. Håll armbågs- och handleden så raka som möjligt både under arbete och i vila.

Prova den här övningen: Sträck armarna högt över huvudet med sträckta armbågar, spreta med fingrarna. Dra sedan tillbaka armarna mot kroppen och knyt händerna lätt. Upprepa tio gånger varje timme.

Använd gärna handledsstöd eller linda handleden med elastisk binda när du ska sova. Vid väldigt svår värk, konsultera sjukvården då det kan bli aktuellt med operation för att avlasta nerven.

3. Ledvärk

Vissa gravida får svår värk i höfter, ben, bäcken, skuldror och ländrygg under graviditeten. Värken beror på hormonförändringar och det är framförallt hormonet relaxin som ställer till med de här problemen. Hormonets funktion är att mjuka upp leder, ligament och muskler.

Tips: Det är viktigt att inte överbelasta ömmande leder med tunga lyft och ensidiga rörelser. Motion kan lindra värken och hjälper stärka dina muskler. Så försök att hitta en träningsform som passar just dig under graviditeten.

I vissa fall kan hormonomställningarna under graviditeten utlösa reumatisk ledsjukdom. Kontakta vården om du drabbas av ledsvullnad, stelhet eller har så svår smärta att du inte kan utföra vardagliga aktiviteter.

4. Hjärtklappning

Hjärtklappning och andfåddhet är vanligt mot slutet av graviditeten. Det beror på att blodvolymen hos gravida ökar med cirka en liter för att förse fostret med syre och näring. Hjärtat pumpar ut 40 procent mer blod per minut och pulsen ökar med 10-15 procent.  När mer blod ska pumpas runt i kroppen får hjärtat jobba lite hårdare än du är van vid – det känns som hjärtklappning.

Andfåddheten beror på att lungorna har mindre plats i kroppen. Du får mindre luft och måste andas lite snabbare för att syresätta blodet.

Tips: Du kan i viss mån minska eller förebygga hjärtklappning och andfåddhet genom att förbättra din kondition med regelbunden motion och genom att utöva yoga och meditation.

Om du lider av svår hjärtklappning och andfåddhet eller har ont i bröstet bör du genast kontakta en läkare.

5. Picasyndromet

Ett klassiskt graviditetstecken är ät-noja och cravings efter vissa ”smarrigheter” som kan vara både mat och oätliga saker som murbruk, målarfärg, jord och så vidare. Detta fenomen kallas ofta pica, ett latinskt ord som betyder ”snappa åt sig”.

Pica kan uppstå under graviditeten och anses bero på en brist på vissa näringsämnen, till exempel järn, kalk eller zink. En annan förklaring till fenomenet kan vara att viss ”pica-mat” kan absorbera potentiellt farliga ämnen som vi får i oss och som skulle kunna vara skadliga för fostret. En slags instinktiv skyddsmekanism som vissa blivande mammor har i sina gener.

Precis som vi ibland kan drivas till att äta vissa saker finns det hos många gravida bestämda aversioner, där motstånd mot kaffe är bland det vanligaste. Detta kan också handla om en inbyggd skyddsmekanism eftersom kaffe och svart te innehåller koffein, som i höga doser kan öka risken för missfall.

Tips: Se till att äta en näringsrik kost så att du får i dig alla vitaminer och mineraler som du och bebisen behöver. Undvik att dämpa matsug med sötsaker och onyttiga snacks. Vid svåra cravings, konsultera en dietist.

6. Diabetes

Under graviditeten behöver kroppen mer insulin för att hålla en balanserad blodsockernivå. Hos cirka 2 procent av alla gravida klarar inte kroppen av att producera tillräckligt med insulin och man kan drabbas av diabetes typ 2 (åldersdiabetes). Den brukar försvinna efter förlossningen men det är väldigt viktigt att behandla diabetesen med en sund kost och ibland insulin för att bebisen inte ska drabbas av den höga blodsockerhalten.

De som får graviditetsdiabetes är ofta överviktiga sedan tidigare med ett högt energiintag. Kvinnor som drabbas av graviditetsdiabetes riskerar att även utveckla diabetes senare i livet. Symtom på diabetes är extrem törst, hunger och trötthet men oftast känner kvinnan inga symtom. Det är genom provtagning hos barnmorskan som man upptäcker de förhöjda sockervärdena i blodet. Vanligast är att man får diabetes efter den 20:e graviditetsveckan.

Tips: Banta aldrig om du är gravid men var väldigt noga med att äta en sund och näringstät kost och begränsa ditt intag av socker och snabba kolhydrater. Motionera regelbundet.

7. Sköldkörtelbesvär

Mammans sköldkörtelfunktion spelar en stor roll för fostrets utveckling. Över- och underfunktion i sköldkörteln kan påverka både mammans och fostrets hälsa. Funktionsstörningar i sköldkörteln är vanligt både under graviditeten och efter förlossningen.

Ett hormon från moderkakan, hCG, stiger kraftigt under den tidiga fasen av graviditeten och kan hos vissa kvinnor stimulera sköldkörteln att släppa ut för mycket hormon. Hypertyreos är den medicinska termen för en överaktiv sköldkörtel. Symtom på hypertyreos är svettningar, hjärtklappning, darrighet, trötthet och sömnsvårigheter. Barnet kan påverkas eftersom hormonerna som din sköldkörtel producerar passerar moderkakan och kan överstimulera sköldkörteln hos barnet i upp till sex veckor efter förlossningen.

Hypotyreos är den medicinska termen för en underaktiv sköldkörtel som inte tillverkar tillräckligt med hormoner. Trötthet, frusenhet, håravfall, håglöshet och depression kan vara tecken på att sköldkörteln är underaktiv. Läkaren fastställer diagnosen hypotyreos med hjälp av blodprov.

Det är vanligt att insjukna i hypotyreos efter förlossningen. Sjukdomen brukar då gå över av sig själv, men i vissa fall behövs behandling med tabletter som innehåller syntetiskt sköldkörtelhormon. Kvinnor med hypotyreos sedan tidigare äter levaxin under graviditeten.

Tips: Kontakta sjukvårdspersonal så att du får behandling direkt. Välj salt som innehåller jod.

8. Rektusdiastas – delade magmuskler

När magen växer under en graviditet ökar avståndet mellan de stora, raka musklerna i buken för att ge plats åt barnet. Efter förlossningen brukar magmusklerna dra ihop sig igen. Men för vissa förblir musklerna separerade. Det gör att magen fortsätter puta långt efter att bebisen har kommit ut. Bukmuskulaturen är kraftigt försvagad. Det kan leda till bäckenbottenproblem, inkontinens, sämre hållning och ryggbesvär.

Tips: Det är viktigt att du behandlar din diastas! Speciell magträning som bygger upp den inre core-muskulaturen är bästa medicinen. Prata med din barnmorska eller sök hjälp på nätet. Det finns även en speciell app för din mammamage.

9. Täppt näsa och näsblod

Nästäppa och näsblod är typiska graviditetskrämpor som beror på att mängden blod har ökat i hela kroppen och gör att slemhinnorna sväller. De kan också börja blöda lättare. Det kan märkas på att du lätt blöder näsblod och att tandköttet blöder när du borstar tänderna.

Tips: Sov med huvudet högt om du är täppt i näsan. Då minskar svullnaden. Använd inte receptfria näsdroppar utan prova i stället att spruta in koksaltlösning i näsan. Du kan köpa näsdroppar med koksaltlösning på apotek.

Har du besvärlig nästäppa som stör sömnen och kanske gör att du snarkar kontakta en läkare som kan skriva ut läkemedel. Snyt dig försiktigt för att undvika näsblod.

Källor: 1177.se,  Livescience.com,  Babyhjalp.se

Läs mer:

Blödning som gravid behöver inte vara missfall

10 gravidmyter du kan sluta tro på nu

Poddar om graviditet, förlossning och mammaliv – 14 tips