anders hansen

Om man jämför människan med de flesta djur är vi ganska försvarslösa. Vi har varken vassa tänder eller långa klor, vi är inte särskilt snabba och har inte ens päls som kan hålla oss varma på vintern. Vad vi har att förlita oss på är istället våra hjärnor.

Och en sak som våra hjärnor hjälpt oss med för att hålla oss borta från allt farligt genom tiderna är en unik förmåga att förutse framtiden. Och då menar vi inte på kristallkulevis, utan för att vi kan förutspå olika hypotetiska scenarion – punk A leder till punk B som får punkt C att utlösas. ”Tänk om jag inte hinner till flygplatsen i tid, då kommer jag missa planet och semestern blir förstörd”.

När vi tänker så här triggas vårt stressystem, och det är den här förmågan att slå på stressystemet för något som ännu inte har hänt, något som kanske händer, som vi kallar för ångest. Det skriver Anders Hansen, överläkaren i psykiatri, i sin bok Skärmhjärnan.

Konstigt att inte ha ångest

Och som sagt har det varit en överlevnadsfördel att snabbt kunna slå på stressystemet – och hellre en gång för mycket än en gång för lite. Att dra igång sitt stressystem och se faror över allt, så att man kan undvika dem.

– Så i biologisk mening är det märkligt att det finns människor som INTE har ångest, säger Anders Hansen i Malou efter tio nyligen.

Det kan vara svårt för läkare att förklara detta för en patient – ”du har ångest och det är jättejobbigt, men din hjärna gör helt rätt”. Hansen berättar vidare att vi människor aldrig har utvecklats för att leva harmoniskt och lyckligt, utan för att föra våra gener vidare.

– När man förklarar för folk att ångest är en ren skyddsmekanism, då känner de sig mindre trasiga. En del bryr sig inte om det, men en del känner ”Nu fattar jag! Det är inget fel på mig, jag är inte skadat gods”.

Det förändrar inte hur man sedan behandlar ångesten, men insikten om att det är helt normalt kan vara ganska lugnande för många och till och med hjälpa till att dämpa ångesten, menar Hansen.

Går att förebygga ångest

Vid andra sjukdomar har vi blivit rätt bra på att sätta in förebyggande insatser, som att få personer att sluta röka, dra med på alkohol, gå ner i vikt och motionera mer samt hålla koll på blodtrycket. Men det finns flera saker som också hjälper väldigt bra för att förebygga psykisk ohälsa, som vi borde jobba mer med.

– Det är fysisk aktivitet, det är att sova, att utsätta sig för lagom med stress, och det är att träffas – att ha ett rikt socialt liv. Och allt det här tycks vi göra mindre av i vår moderna värld, och då tror jag i grund och botten att vi blir mer sårbara för psykisk ohälsa, säger Anders Hansen.

7 vanliga symptom vid ångest

Den som går runt med stressystemet ständigt påslaget kommer uppleva att kroppen hela tiden vill bort från där man är. Det kan leda till flera obehagliga symptom – här är några.

Mental rastlöshet

Det är just känslan av att alltid vilja bort, eller vidare, och beror inte på tristess eller nyfikenhet. Du kanske skyndar på mötet för att kunna lämna rummet, eller äter snabbt för att få lämna bordet etc. Hela tiden vidare.

Fysisk rastlöshet

Musklerna är hela tiden inställda på att du när som helst kan behöva fly. Du har svårt att sitta stilla, måste pilla med någonting, trummar med foten mot golvet. Många spänner också musklerna i nacke och axlar vilket kan leda till stelhet, värk och huvudvärk. På matten är det vanligt att man gnisslar tänder.

Trötthet

Det tar en himla massa energi att gå runt med ett påslaget stressystem jämt, och då är det inte konstigt att man känner sig helt slut eller utmattad när man kommer hem från skola eller jobb.

Magproblem

När kroppen hela tiden är beredd på att fly måste andra processer i kroppen väljas bort, och matsmältningssystemet är en av dessa. Om man håller på att bli uppäten av ett lejon är inte din egen marsmältning så särskilt viktig, eller hur?

Illamående

Du vet ju kanske själv hur det går att springa direkt efter en måltid när magen är full. Inte så bra. Och behöver du rädda ditt liv från ett rovdjur är det viktigare att du kan springa än att du har mat i magen, så då blir du illamående för att kunna kräkas och göra det lättare för dig att spring. Logiskt va? Ja, men inte så härligt när du ska hålla ett tal eller ett föredrag på jobbet.

Muntorrhet

Saliven i munnen tillverkas av tre små körtlar, och vätskan hämtar körtlarna från blodet. Men när stressystemet är igång och kroppen är i flyktläge behövs blodet till musklerna, för att du ska kunna prestera maximalt, och då finns ingen vätska till saliv och du blir torr i munnen.

Svettningar

Vi svettas för att vi blir varma, för att kyla ner våra upphettade kroppar. Och när kroppen förväntar sig att den ska prestera på max så svarar den genom att börja kyla ned sig.

Vill du minska din ångest? Läs mer här!

Källa: Skärmhjärnan av Anders Hansen, Malou efter tio   Foto: TT

LÄS MER: 
Anders Hansen: Denna personlighetstyp har svårast att lägga bort mobilen

Anders Hansen: Detta är den bästa typen av träning

Anders Hansens Vinter i P1 lär oss om faran med ensamhet