Några ögonblick där du bara får vara. Där tankarna får komma och gå utan att du fiskar upp mobilen ur fickan och scrollar eller funderar febrilt på vad du skulle göra härnäst eller vad du skulle laga till middag. Hur ofta tar du dig den tiden? Eller hur ofta uppstår den?

I dag när det späckade schemat är norm förknippas det snabbt med lathet att sväva ut med blicken genom fönstret en stund. Då vaknar kanske den där oron för att verka vara slö. Att inte göra rätt för sig.

Journalisten och språkvetaren Patrik Hadenius tog en rejäl paus från arbetslivet – vilket mynnade ut i att han skrev en hel bok om just pausen som fenomen: Paus – Konsten att göra annat (Natur & Kultur) (reklamlänk från Apprl). Och han insåg på kuppen att han själv pausar mer än han trodde.

– Förr trodde jag att jag inte pausade så mycket. Det var för att jag – som så många andra – inbillat mig att paus är detsamma som att vara stilla och passiv. Men så upptäckte jag att den kan vara så mycket mer. Den kan också vara väldigt aktiv.

Vi har fått så många redskap att vi aldrig mer behöver ha tråkigt

Ja, en paus kan komma i väldigt många skepnader. Ibland handlar det om det nödvändigt fysiska i att sträcka på kroppen mitt i stillasittandet. Ibland om att ta en nypa luft och en promenad för att fånga lite eftertanke i ett kreativt flöde. Eller att ringa det där samtalet för att få nya intryck. Det behöver alltså inte alls betyda att göra ingenting.

– Egentligen betyder paus bara att man avbryter det man håller på med, för att tillfälligt göra något annat. Och så gör jag ju hela tiden. Jag är ganska rastlös, men numera förstår jag att det inte är så illa. Det är bara ett annat sätt att pausa, säger Patrik Hadenius.

De mest basala pauserna som vi alla behöver är de för mat och för sömn. I vår kultur har vi också fikastunder, långhelger, middagsvila och så vidare. För att inte tala om det sydeuropeiska siestakonceptet – de har verkligen fattat grejen.

När ska vi sysselsätta oss med minnen, fantasier, dagdrömmar?

Patrik, varför har paus nästan blivit ett skällsord?

– För att man tror att den som pausar är lat. Det är ju provocerande om någon går undan medan andra får göra jobbet. Men det är faktiskt lika dumt att bara slita och stressa utan uppehåll.

Vad Patrik Hadenius vill förmedla med boken är att pauser är bra, ibland till och med helt nödvändiga. Men att vi verkar ha förtvivlat svårt att inse det.

– Vi lurar oss själva att om vi jobbar lite hårdare så får vi mer gjort. Men så är det ju inte alltid. Hur ofta och hur länge vi behöver pausa, och vad vi ska göra under tiden, är däremot mycket individuellt.

Ny teknik i form av smarta telefoner och annat har fått en stor inverkan på vår vardags struktur. Å ena sidan har den blivit en källa till ständiga avbrott av vårt fokus i form av pling, meddelanden, påminnelser och notiser; för en del känns en stund utan avbrott nästan onormalt och störande. Å andra sidan en fiende till pauserna.

– Eftersom tekniken finns med oss hela tiden så kan det vara svårt att begränsa sig, att inse att man behöver koppla av helt. Det gäller att hitta rutiner som gör att det blir lagom med jobb och fritid, vakentid och sömn, umgänge och egentid, säger Patrik Hadenius.

Ibland krävs övning och rutin, eventuellt en viss plats, för att hitta avkopplingen. En del behöver till och med åka iväg på en tyst retreat. För vi har fått så många redskap att vi aldrig mer behöver ha tråkigt. På internet tar informationen aldrig slut. På Netflix finns det alltid en ny serie att titta vidare på. När ska vi sysselsätta oss med minnen, fantasier, dagdrömmar? Vara i stället för att göra? Till och med det kan nämligen vara mer aktivt än vad som syns på ytan.

Inte ens den spontana paus som uppstår under så kallad väntetid är att förakta. Den tid som vi ”bara” försöker fördriva är inte meningslös och bortkastad. Försök hejda impulsen att effektivisera bort den.

Även ny forskning instämmer i att den som latar sig kan komma att uträtta stordåd senare. Det är kombinationen som ger effekten.

För håll med om följande: ”En paus är också en jätteviktig ton i en vacker melodi.”

Patrik Hadenius, vilken är din bästa paus?

– Det är svårt att välja, det finns så många bra och roliga pauser. Av korta avbrott på jobbet är nog fikat en favorit. Särskilt om den är spontan. Man råkar mötas runt kaffeautomaten eller i korridoren med kopparna i handen. Det är ofta då man kommer på oväntade idéer och sedan med ny energi och glatt humör kan gå tillbaka till sin plats och få något storartat uträttat. Av längre pauser står nog vandring i fjällen högst på topplistan, allra helst med min fru eller en vän. Vandring är en oslagbar kombination av lagom fysisk ansträngning, vilsamt vacker natur och samtal om det som råkar poppa upp i huvudet. Extra toppen är det om man kan lyxa till upplevelsen, som på Blåhammarens fjällstation i Jämtlandsfjällen. Där kan man få en trerättersmiddag som belöning när man kommer fram.

Testa Pomodorometoden!

Pomodoro- metoden är en form av koncentrationsteknik som innebär att du sätter en tidsgräns för hur länge du ska jobba effektivt med fullt fokus på en sak. En pomodoro består av 25 minuters arbete, och därefter en femminuterspaus.

Metoden fick sitt namn från italienaren Francesco Cirillo som använde en äggklocka i form av en pomodoro – det italienska ordet för tomat.

FOTO SHUTTERSTOCK/TT

Läs även:

Därför dämpar musik stressen och gör dig frisk

Legos nya byggsats för vuxna ska minska stress