Det här reportaget är en del av artikelserien Låt en kvinna – ett samarbete mellan ELLE.se och Femina.se som belyser sexismen och ojämställdheten i Sverige och världen. Varje vecka publicerar vi en ny artikel i ämnet som, tyvärr, är ständigt aktuellt.

Här kan du läsa alla delar ur Låt en kvinna.

Kvinnor stressar mer än män kring julen, detta trots att ledigheten borde vara en tid för återhämtning. Den här artikeln kallar vi Låt en kvinna slappna av.

***

Ojämlikheten i de svenska hemmen blir tydligare än någonsin i december. Fortfarande är det i stor utsträckning kvinnorna som sköter planeringen, städningen, matlagningen, inhandlingen, lussekläderna, julklapparna och julkorten inför den tjugofjärde. Alltså det som kallas för ”det obetalda arbetet”.

Enligt SCB:s senaste tidsanvändningsundersökning utför kvinnan i genomsnitt 5 timmar och 36 minuter mer obetalt arbete i veckan än mannen. Och i en nyligen publicerad studie som utförts av Novus har man kunnat se skillnader mellan kvinnor och män när det kommer till stress runt julen. Omkring 14 procent av männen uppger att de känner av en generell julstress, medan 27 procent av kvinnorna uppger detsamma.

När det kommer till högtider som innebär traditionellt sett kvinnodominerade göromål, som julen, tenderar vi att ta ett steg bakåt i jämställdheten, förklarar psykologen Anna Bennich Karlstedt.

– Man kan se i studier att kvinnor innehar ett generellt större ansvar inför julen. Ofta hjälps vi åt när det kommer till att inhandla saker, bära stolar och dylikt, men själva ansvaret och planeringen – att tänka ut, räkna antal, besluta om när saker skall inhandlas och vad som behövs – ligger hos kvinnan. Det kan vara såväl delegerat som självpåtaget ansvar, men det är styrt utifrån våra normer och ideal. Och vi är mer styrda av gamla ideal och traditioner än vi kanske skulle önska, säger hon.

Läs mer: Veronika överlevde våldet: ”Jag spydde på toaletten av ren ångest”

Men det finns fler anledningar till kvinnans stress än att kvinnor utför mer obetalt arbete än män. I en avhandling från Göteborgs universitet har man tittat på hur nya och gamla normer kan komma i konflikt med varandra.

Den traditionella normen för hur en kvinna ska vara och vilken roll hon ska ha i hemmet och med barnen strider mot den modernare jämställdhetsnormen. Trots att samhället har blivit mer jämställt blir vi fortfarande bedömda utifrån kön, något som är särskilt tydligt när det kommer till föräldrarollen. Där premieras pappor som närmar sig jämställdhet medan kvinnor ofta blir dömda.

– Ett mer jämställt leverne har massor av vinster för oss på sikt, men det finns också ett antal negativa konsekvenser, till exempel att stå ut med andra som tycker att man började jobba för tidigt, eller stannade hemma för länge. Vi människor är kortsiktiga till vår natur och vi styrs mest av hur det känns just nu, snarare än att något skall bli bättre på lång sikt.

Läs mer: Maria Sveland: Bakom varje framgångsrik kvinna hittar du ofta en skilsmässa

Ett vanligt exempel på detta är att pappor som tar hand om sina barn ofta blir höjda till skyarna, medan ingen höjer på ögonbrynen när mammor gör samma insats. Det anses nämligen självklart. Istället blir kvinnor ofta ifrågasatta om de gör val som inte är inom kvinnans normer för hem och familj.

– Det är svårt att snabbt och enkelt ändra djupt ingrodda föreställningar om hur saker skall skötas eller te sig. Vi har ofta kloka tankar och resonemang om hur det borde vara men sedan gör vi inte så ändå – eftersom det på ett känslomässigt plan också blir bestraffande att ändra sig, man kan känna att ”om jag inte gör si eller så är jag en dålig mamma”, säger Anna Bennich Karlstedt.

Läs även: Så får du en jämställd relation – checklista för alla par!

Källor: Jämställdhetskartan, UNT, MåBra, Göteborgs universitet

Läs mer: Ann Söderlund om sex: ”Varför är det klart när mannen kommer?”

Läs mer: Flora Wiström: ”Jag sa att jag hade mens för att slippa visa könshåret”