Två kvinnor som tränar med hjälp av trx-band

Är du osunt sund? Visst är det bra att äta nyttig mat, röra på sig regelbundet och hålla en hälsosam livsstil. Men för vissa kan det gå överstyr och den goda livsstilen kan bli ond. En tvångsmässig fixering vid nyttig mat och/eller överdriven fysisk träning kallas ortorexi, ett begrepp som myntades av den amerikanske läkaren Steven Bratman i slutet av 1990-talet. Till skillnad från exempelvis anorexi är ortorexi inte en egen diagnos, utan räknas till diagnosen ÄS UNS – ätstörning utan närmare specifikation.

Misstänker du att  du själv eller någon i din omgivning kanske lider av ortorexi? Om du svarar ja på flera av frågorna nedan kan det vara ett tecken på ortorexi och då bör du konsultera en läkare eller psykolog, enligt Bryony Bamford, psykolog på The London Centre for Eating Disorders and Body Image. Självklart gäller inte detta om du på grund av diabetes, celiaki eller andra sjukdomar måste hålla en strikt diet och noggrann koll på vad du äter.

1. Kretsar ditt liv kring mat och träning?

Inte nog med att du nästan bor på gymmet, du ägnar orimligt mycket tid åt planering av både dina träningspass och dina nyttiga måltider. Du följer hälsoprofiler på bloggar, Instagram och Twitter; läser allt du kan komma över om dessa frågor. Du studerar innehållsförteckningar, näringsdeklarationer och är överdrivet orolig över matens innehåll och effekt på hälsan.

2. Har du strikta matregler och perfekt kalorikoll?

Det måste alltid vara en perfekt balans mellan måltidernas kaloriintag och energiuttaget när du tränar. Du har appar, träningsarmband, hushållsvåg och räknar ALLT som du får i dig och gör av med. Inget ”slinker bara ner” och inget är viktigare än dina träningspass.

3. Känner du olust när du ätit ”fel” eller tränat för lite?

Dina kost- och träningsvanor påverkar ditt humör starkt. Så länge du håller dig till rutinerna mår du prima men minsta avsteg från den sunda vägen ser du som att du ”syndar” och får dåligt samvete.

4. Får du kommentarer om att du är för hård mot dig själv?

Dina regler är striktare och mer extrema än de flestas. Du får ofta reaktioner och frågor om detta.

 5. Har  du en strikt uppdelning av ”bra” och ”dålig” mat? 

Du har långa listor på dålig mat som du inte ”får” äta. Kanske utesluter du hela livsmedelsgrupper – till exempel socker, fett, kolhydrater, mjölkprodukter eller kött. Om du råkar få i dig ”fel” mat blir du orolig och rädd för effekten på din vikt eller hälsa. Du har samtidigt svårt att förstå att andra människor inte tränar och sköter sin hälsa och kost som du.

6. Låter du maten styra ditt sociala liv?

Du undviker situationer där du misstänker att det kommer att serveras onyttig mat. Eller så undviker du att äta ihop med andra för att slippa få frågor om dina kostvanor. Du kan också vara rädd för svårbemästrade frestelser och tackar nej för att inte tappa kontrollen över vad du äter.

Källor: The London Centre for Eating Disorders and Body ImageWomen’s Health MagazinePsykologitest.se

Läs mer:

Forskaren: smala modeller inspirerar inte till en hälsosam livsstil

Mia Skäringer om ätstörningen: ”Hur kunde jag”

Kräset barn kan lida av ätstörning