Fördelar med att skvallra

Den som påstår sig aldrig ha skvallrat, den ljuger. Och tur är väl det, menar Mia-Marie Hammarlin, docent i etnologi vid Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet.

– I ett tyst samhälle förekommer det oftast ett förtryck. Ett babbligt samhälle däremot visar tecken på ett friskt samhälle, säger Mia-Marie Hammarlin.

Det var i arbetet med boken ”I stormens öga”, en bok som i skrivande stund översätts för utgivning på engelska, som Mia-Marie Hammarlin kom att titta närmre på skvallrandets mekanismer. Boken utgörs av djupintervjuer med personer som alla varit föremål för uppmärksammade mediedrev.

– Jag reagerade på att tidigare forskning inte tagit med den drabbades perspektiv. Att vara etnolog innebär att vara intresserad av vardagen, att studera vad de drabbade upplever och hur det påverkar deras liv var därför naturligt, säger Mia-Marie Hammarlin.

Ryktesspridning och skvaller har förekommit i alla tider. Mia-Marie berättar hur exempelvis historikern Robert Darnton undersökt hur skvaller och ryktesspridning fungerade i 1700-talets Paris. I huvudstaden möttes mestadels män i så kallade kaffehus från vilka rykten och skvaller spreds såväl muntligt som i tryckta tidningar.

– Robert visar på den folkliga makten i skvaller. Man kom åt ministrar på det viset vilket till och med kunde leda till att de avsattes efter skvaller om deras tillkortakommande, säger Mia-Marie Hammarlin.

Mia-Marie Hammerlin, forskare i Lund

Mia-Marie Hammerlin menar att skvaller fyller en viktigt funktion. Bild: Fredrik Rubin

Skvallra gärna – med måtta

Även i vår tid fascineras vi av rykten och skvaller om makthavare och kändisar. Hur det kommer sig att kändisar omges av skvaller, trots att de ofta saknar en maktposition, beror enligt Mia-Marie på ”kvasi-relationer”.

– Den som exempelvis följer en dokusåpa tar del av deltagarnas starka upplevelser och känslor. Det skapas en envägsrelation där tittaren får en känsla av att känna personen i dokusåpan. Jag har själv upplevt det i relation till enskilda poddare som jag följer, säger Mia-Marie Hammarlin.

Men även om mycket skvaller riktas mot personer i samhällets övre skikt, så skvallrar gemene man mestadels om personer i dess absoluta närhet. Det kan handla om familj, vänner, kollegor eller chefer.

– Skvaller hjälper dig att orientera dig och ta till dig nödvändig information. Den innehåller också en moralisk dimension om vilka normer som anses vara rätt och fel i den miljö du befinner dig, säger Mia-Marie Hammarlin.

För den som bemästrar konsten att skvallra på rätt sätt, finns det mycket att vinna. Möjligheten finns att påverka bilden av sig själv positivt genom att påtala brister hos andra eller dela med sig av information och goda värderingar.

– I studier har man till och med kunnat se att pulsen sjunker när du skvallrat. Det kan jag själv uppleva, att jag blir lugn efter att ha pratat av mig om någon som jag anser uppträtt orättvist, säger Mia-Marie Hammarlin.

Men även om det finns klara fördelar med att skvallra så är det inte riskfritt. Att skvallra på fel sätt kan nämligen vara ödesdigert.

– Man kan se att den som är allt för elak i sitt sätt att skvallra riskerar att bli utstött och själv bli skvallrad om. Folk tycks tänka att ”nästa gång kanske det är det mig hen skvallrar om”, säger Mia-Marie Hammarlin.

Hur skvaller bäst genomförs i praktiken varierar mellan olika kulturer. Mia-Marie slår fast att vi i Sverige tendera att sänka rösten, trots att ingen är i närheten samtidigt som vi gärna stänger dörrar omkring oss.

– Att avsluta med ett ”säg det inte till någon” hör till vanligheten. Det sägs som en ritual trots att hela meningen med skvaller är att det ska föras vidare, säger Mia-Marie Hammarlin.

Läs även:

15 smarta tips som vässar din sociala kompetens

6 tecken på att du lider av social ångest

Så känner du igen en mytoman

5 personlighetsdrag som riskerar att göra dig utbränd

Artikeln publicerades först på Allers.

Se mer inspirerande innehåll från oss på Femina: