Ingrid fick njursvikt: "Jag trodde det var hösttrötthet"
Hösten 2016 kände Ingrid Lindekrantz sig ovanligt hängig och trött. Eftersom hon driver eget företag som redovisningskonsult och ofta har det körigt på jobbet skyllde hon tröttheten på stress.
– Jag tänkte att det kanske var hösttrötthet eller vitaminbrist så jag började med vitaminer, säger hon.
Ingrid kämpade också med dålig aptit och kände sig ofta lite illamående. Men det antog Ingrid var stressrelaterad magkatarr.
I december bröt influensan ut. Ingrid fick hög feber och blev allt sämre. Till sist ringde maken Jens efter ambulans.
– Jag var helt borta och hade svårt att ta mig upp till toaletten själv.
Hade extremt låg njurfunktion
Hon har bara svaga minnen från läkarteamet som tog hand om henne på intensiven på Östra sjukhuset i Göteborg. Hon var kraftigt uttorkad och hade lunginflammation. Läkarna upptäckte att hon hade grav njursvikt. Njurfunktionen var nere på sex procent. När mindre än fem procent av njurfunktionen återstår, överlever man inte utan dialys eller transplantation. Ingrid hade även högt blodtryck, som är vanligt vid njursvikt.
– Beskedet kom som en chock. När läkaren frågade mig om jag visste något om njurarna, var reningssystem det enda jag kom på. Jag saknade helt kunskap om njurarna. Det är knappt så man vet att man har sådana.
Ingrid flyttades över till njuravdelningen på Sahlgrenska sjukhuset. De satte in behandling med blodtryckssänkande medicin och ett batteri med mediciner, bland annat för fosfat- och kalkbalans, vätskedrivande, kalcium, folsyra, B12 och D-vitamin.
– Jag förstod att jag hade levt länge med njursvikt. Det var helt oförklarligt varför jag drabbats. Symtomen kommer först i slutskedet och då är det redan försent. Och jag är inte den som söker vård i första hand. Jag är inte särskilt förtjust i sjukhus.
Kan behöva dialys
Njurarna är ”tysta organ” och man brukar inte märka eller känna något om de börjar svikta. Försämringstakten är olika från person till person. Oftast brukar det inte gå att få tillbaka redan förlorad njurfunktion, det gäller att försöka bevara den njurfunktion man har. För Ingrid innebär det att hon kan behöva dialys eller transplantation i framtiden.
– Jag blev helt ställd när jag förstod vad njursvikt verkligen innebär.
Med hjälp av en dietist har Ingrid lagt om kosten. Genom att dra ner på proteiner i maten kan man minska mängden slaggprodukter i blodet och lindra symtomen.
– Jag har dragit ner på kött, fisk och skaldjur och äter lite mindre av allt. Inga goda ostar eller charkbrickor, yoghurt bara varannan dag och jag har tagit bort mjölken helt. Förr drack jag mängder med Ramlösa, tänkte att det var bra för kroppen. Men det innehåller mycket salter, så det har jag slutat med helt.
För en tid sedan fick Ingrid det glädjande beskedet att njurfunktionen har stabiliserat sig. Den ligger nu på 15 procent.
Njursvikt borde kollas
– Det är lite av ett mirakel. Jag känner mig stolt att kurvan har vänt uppåt. Det kan man leva med. Förhoppningen är att slippa dialysbehandling så länge det går. Visst känner jag mig trött och sliten. Men så länge jag orkar jobba halvtid och kan vara självständig och inte behöver känna mig som en patient till min man är jag nöjd.
Hon tycker att blod- och urinprov för att kontrollera njursvikt borde ingå i alla hälsoundersökningar.
– Det är sådan enkel koll man kan göra. Om man drabbats av njursvikt och exempelvis har 40 procent av njurarna kvar, finns det enkla saker man kan ändra på för att fördröja sjukdomen. Man hinner bli mentalt förberedd och får en chans att lägga om kost och motion i tid.
Av: Margaretha Eldh Foto: Magnus Gotander
Läs mer: