Vi har här samlat leg psykoterapeut och psykolog Christina Hermanrud bästa tips för hur man är stöttande och närvarande vän eller närstående till den som skiljer sig. 

Kloka råd till dig som är…

vaninna

… Väninna

Hur tröstar jag?

– Var den som lyssnar hellre än att komma med goda råd. Ställ gärna frågor i jagform, så att

de inte låter dömande. ”Jag förstår inte riktigt hur du menar, tänker du att det är bäst att behålla huset?”

är en mildare fråga än ”Men ska du verkligen behålla huset, det som är så dyrt och fullt av minnen?”.
Får jag visa glädje?

– Om man lyssnat länge på en väninna som mått dåligt i sitt äktenskap så är det klart en lättnad när skilsmässan kommer till slut. Men

det betyder inte att du ska utbrista: ”Herregud, det var på tiden!” En sådan replik hjälper henne inte.
God vän med båda? Hur gör jag med umgänget?

– Förklara på en gång att du kommer att fortsätta bjuda båda två, och att det är upp till dem att ta ställning. Och är det så att din egen partner umgås med din väninnas partner så säg som det är – att det är en annan fråga och att det inte har något med er vänskap att göra. Även om din väninna är arg och besviken på sin partner så behöver inte du ha samma känslor, och då gäller det att vara öppen och ärlig.
Jag orkar inte med ältandet …

– Du måste sätta dina egna gränser om du inte orkar lyssna längre. Du har ju ett eget liv och har kanske inte tid med långa samtal flera gånger i veckan. Säg sanningen, att du behöver en liten paus men att din vänskap och omtanke om din väninna ändå är densamma. Det kan vara jättesvårt, men om du inte säger något så lyser ändå snart ditt ointresse och din stress igenom, vilket kan såra henne ännu mer.
Hennes skilsmässa färgar av sig på min relation – varför?

– En nära väns separation leder till att man kollar en extra gång på hur man själv mår i sitt äktenskap. Antingen får man en liten kick av tacksamhet över att inte befinna sig i samma sits som hon, eller så kan det bli tvärtom. Väninnans nya livssituation kan bli den sporre du själv behöver för att komma loss.

vuxendotter

Nämen, va? Skilja sig i mammas och pappas ålder! Är det ens … lönt?

– Belasta inte dina föräldrar med den sortens reaktion, utan ventilera det hellre med någon annan i din närhet. Men givetvis ska du också prata med din mamma och pappa, för att lyssna, stötta och försöka förstå.
Hur gör man för att inte ta parti?

– Om båda föräldrarna är överens om separationen är det ju en sak, men är det så att den ene lämnar den andre efter ett långt liv tillsammans så är det svårt att inte känna mer sympati för den bortvalde. Och just den föräldern behöver kanske lite mer stöd från dig.

– I vissa fall är det ju omöjligt att inte ta parti, som då mamma eller pappa till exempel stått ut med den andres alkoholproblem i många år, eller om någon varit otrogen och gjort den andre förtvivlad. Och det är okej att känna så.
Mamma pratar skit om pappa, jag vill inte höra!

– Då finns det bara en sak att göra: säg tydligt ifrån att du inte vill lyssna, det handlar faktiskt om din pappa och du vill kunna

fortsätta att ha en bra relation till honom.
Vem firar jag jul med första året?

– Många skuldbelägger sig själva i onödan och far runt som skottspolar på alla håll under en enda dag. Men om pappa säger att det är helt okej för honom att spendera julafton ensam så kanske han faktiskt menar det? Och då kan du komma en annan dag, utan stress. Är ni flera syskon kan ni kanske prata ihop er om att dela upp er hos föräldrarna, men det är viktigt att inte utplåna sig själv för deras skull.
Mamma har blommat upp, pappa sitter hopsjunken i köket …

– Det är verkligen inte lätt att se en förälder ensam och ledsen, eller att bemöta en massa bitterhet. Se upp så att du inte i desperation blir en ny ”partner” som städar, handlar, lagar mat och bäddar rent. Hjälp din pappa med några terapeutbesök om han är villig till det, eller fokusera på positiva tips på vad han kan ägna sig åt. Behöver han sällskap några gånger till föreningsträffar eller fritidsaktiviteter? Om du har barn som idrottar – kanske kan din pappa skjutsa eller titta på matcher när du själv inte hinner? Att känna sig behövd är den bästa medicinen mot ensamhet.

foralder

Min vuxna dotter/son ska skilja sig, jag känner mig så maktlös!

– Det kommer förstås en spontan oro över hur allt ska bli. Hur ska hon eller han klara sig på egen hand, med ekonomin, barn och så vidare. Men i stället för att belasta hen med din egen oro så prata hellre med en väninna eller din partner om du har någon. Försök att hålla dig så neutral du kan – många blir väldigt svartvita när det gäller skilsmässor …
Vad kan jag göra, konkret?

– Du kan förstås lyssna, så mycket du orkar. Men dra gränser om du inte klarar av att höra all sorg och ilska. Du kan fråga om en terapeut skulle hjälpa. Och du kan hjälpa till med allt praktiskt i vardagen, bjuda på middag, erbjuda barnpassning, läxhjälp eller annat som underlättar när det är som värst. Om du har möjlighet att göra något alldeles extra, bjud på en liten resa, bara för er två, eller för henne eller honom att komma iväg ensam och samla kraft.
Känslan av att lägga sig i, hur gör jag med den?

– Det handlar mest om hur du formulerar dig, är du kritisk eller ställer du omtänksamma frågor? Det är stor skillnad på att säga ”Varför ska du flytta till Pajala med barnen, då kommer ju jag aldrig att få träffa er!” i stället för: ”Jag förstår inte riktigt det här med flytten, kan du förklara igen hur du kommit fram till det?” Den första meningen är skuldbeläggande medan

den andra öppnar för reflektion.
Måste jag bryta med svärsonen/svärdottern efter skilsmässan?

– Nej, men smyg inte. Ett umgänge med den personen kanske ändå måste till om det finns barnbarn inblandade. Men ett vidare umgänge med svärsonen eller svärdottern bör vara avhängigt av vilken typ av skilsmässa det handlar om, här finns ju alla lager: från de exmakar som köper hus i samma kvarter till dem som lämnar varandra i tusen bitar.
Barnbarn i kläm! Vad kan jag göra för dem?

– Ge dem en neutral plats. Läs sagor, gå ut och hitta på saker, gör det enkelt och naturligt. Ställ inga detaljfrågor, låt barnet berätta självt om det vill. Och det är absolut förbjudet att prata illa om någon av deras föräldrar! Ur barnets synvinkel är det väldigt bra om du som mormor eller farmor kan träffa både mamma och pappa, precis som det alltid varit.

– Om du kan så ställ frågan till ditt barn om just framtiden. Hen kanske är kränkt och ledsen på barnens pappa eller mamma just nu, men hur vill hen att det ska vara för barnen i framtiden, vid högtider, skolavslutningar, bröllop?

Av Katarina Danielsson

Läs mer i Femina 02/2017.

 

Se mer inspirerande innehåll från oss på Femina: