Kolhydraternas vara eller inte vara har debatterats hett de senaste tio åren, i takt med att dieter som LCHF seglat upp på trendlistan.

LCHF (low carb, high fat) är numer ett välkänt begrepp för många. Dieten propagerar ett högt intag av protein och fett, både mättade och omättade, medan kolhydraterna bör hållas till ett minimum.

Ur ett kortare perspektiv har LCHF visat på bra effekt för viktminskning och dieten har bland annat haft god effekt för att behandla diabetes. I övrigt har det ännu funnits för lite forskning att luta sig mot ur längre perspektiv, och de studier som finns har visat på en del motsägelsefulla resultat.

På senaste tiden har en ännu hårdare variant av LCHF – den så kallade keto-dieten – varit i ropet. I ketogena dieter är även intaget av protein begränsat och ännu mer fokus ligger på att äta fetter i olika varianter. Den sägs varva upp fettförbränningen till max och används också inom vården mot svår epilepsi hos barn. Enligt vissa forskare kan den ketogena kosten även vara effektiv som behandling mot andra neurologiska sjukdomar, till exempel Alzheimers och Parkinsons. Den är dock extrem och passar absolut inte alla.

Läs mer: Hitta rätt bland kolhydraterna

I en forskningsstudie som nyligen publicerats i The Lancet Public Health analyserade amerikanska forskare utfallet för närmare 15 5oo personer som deltagit i en långvarig hälsostudie som hade sin början redan under åttiotalet. Deltagarna var i medelåldern vid studiens början och fick fylla i ett detaljerat frågeformulär om sina kostvanor och övriga viktiga hälsofaktorer både vid starten och sex år senare. Forskarna följde sedan deltagarna under 25 år. 

Efter att ha tagit hänsyn till en rad olika faktorer – som motion, ålder, rökning samt utbildning – analyserade forskarna om risken att dö påverkades av deras intag av kolhydrater. Resultatet visade att personer vars kaloriintag bestod till 50–55 procent av kolhydrater löpte lägre risk att dö, jämfört med de som åt en mindre andel kolhydrater (mindre än 40 procent) eller större andel kolhydrater (mer än 70 procent).

Fyra extra år med måttliga mängder kolhydrater

Forskarna uppskattar att personer som åt måttliga mängder kolhydrater hade en beräknad livslängd på 83 år, jämfört med de som åt väldigt mycket kolhydrater (82 år) och de som åt lite kolhydrater (79 år). 

Resultaten styrks även efter att forskarteamet inkluderat övrig existerande forskning på ämnet och sammanlagt 432 000 människor bidragit till studien.

Läs mer Ny studie: Pastaätare är mer hälsosamma än andra

Källa: Time.com Bildkälla: IBL
Artikeln publicerades först på MåBra.

 

Se mer inspirerande innehåll från oss på Femina: