Ny studie – så kan sötningsmedel skynda på hjärnans åldrande
– Aspartam är ett välstuderat ämne. Om det hade varit farligt borde man ha fångat upp det tidigare, säger Johan Ålander, toxiolog på Livsmedelverket till SVT.
Vad säger forskningen?
I en ny studie gjord av University of São Paulo’s Medical School in Brazil har sambandet mellan sötningsmedel och kognitiv nedgång studerats. Studien är gjord över en åtta års period och över 12 000 människor i åldrarna 35 till 75 deltog.
I studien fick deltagarna själva ange hur mycket sötningsmedel de konsumerar, och hög konsumtion kunde jämföras med en sockerfri läsk om dagen. Resultatet visade att förmågan att komma ihåg och återge ord minskade hos deltagarna med högre konsumtion, jämfört med de som konsumerade mindre. Samma personer uppvisade även en 62 % snabbare kognitiv nedgång. För att sätta det i perspektiv kan man se det som att hjärnan åldras med 1,6 år.
En av författarna till studien, Dr.Claudia Kimie Suemoto, är noga med att säga att studien är en observation.
– Jag kan inte säga att artificiella sötningsmedel orsakar kognitiv nedgång. Vi vet dock att dessa sötningsmedel är förknippade med sämre kognitiva utvecklingsförlopp, säger hon i en intervju med CNN.
Varför används sötningsmedel?
Sötningsmedel, vad är det egentligen och var används de? Sötningsmedel används som en ersättning för socker och finns i många livsmedelsprodukter. De kan delas upp i två kategorier, artificiella och naturliga.
Till sockerfria läskedrycker förkommer oftast aspartam vilket är ett av flera artificiella sötningsmedel. Aspartam är mycket sötare än vanligt socker och kräver mindre mängd för att uppnå samma sötma. Man använder aspartam för att tillsätta söthet men det tillför inte lika mycket energi.
I den andra kategorin finns naturliga sötningsmedel. Steviolglykosider och erytritol tillhör denna grupp och är vanliga för att bland annat ersätta sockret i kaffet. Just dessa två har ingen effekt på blodsockret vilket är en egenskap som vanligt socker saknar. Naturliga sötningsmedel utvinns från växter eller andra naturliga källor och hit hör även honung och agavesirap.
Sötningsmedel används i livsmedel och drycker i stället för socker och har sina fördelar. De kan bland annat vara fördelaktiga för personer med diabetes eftersom vissa sötningsmedel har en mindre påverkan på blodsockret. Personer med diabetes kan själva inte reglera sin insulinproduktion och konsumerar de vanligt socker behövs insulin för sänka nivåerna.
Alla sötningsmedel som används i Sverige har godkänts av livsmedelsverket och ses inte som någon hälsorisk. De har även regler kring hur de får användas, i vilka produkter och i vilken mängd. Trots detta har nog de flesta hört om hur sötningsmedel kan vara farligt för hälsan och ge diverse sjukdomar. Men vad är det som egentligen stämmer?
Världshälsoorganisationen WHO kom 2023 ut med en studie som påstod att aspartam ”eventuellt är cancerframkallande”. WHO:s internationella byrå för cancerforskning (IARC) visade att det möjligen kan finnas ett samband mellan levercancer och aspartam. Efter denna studie gjordes dock inga nya rekommendationer för aspartam då ett annat organ från WHO, JECFA, inte hittade tillräckligt med bevis. WHO har även fyra klasser för cancerrisk och aspartam tillhör grupp 2B som innebär ”begränsade bevis för cancer hos människor.”
De flesta studier som gjorts på sötningsmedel är observationsbara och mer forskning behövs innan man kan fastställa hur sötningsmedel påverkar oss. Att ta dessa undersökningar med en nypa salt är nog bra.
Ingrid Larsson, näringsfysiolog och docent vid Sahlgrenska universitetsjukhus pratar om studier kring sötningsmedel i en forskningsartikel.
– Forskningen kring sötningsmedel baseras framför allt på observationsstudier. Det finns även randomiserade studier men de är oftast små och korta vilket begränsar vilka slutsatser man kan dra, säger hon till forskning.se.