Polly Higgins: "Vi exploaterar planeten vi bor på"
POLLY HIGGINS
ÅLDER: 49 år.
GÖR: Jordens advokat, föreläsare och författare till Eradicating Ecocide och Earth is our Business. Startat initiativet ”Eradicating ecocide”, vars mål är att livsmiljöförstörelse (ecocide), ska bli en del av Romstadgan, precis som folkmord och krigsbrott, och ingå i nationell lagstiftning världen över.
BOR: I Stroud, Cotswolds, England.
FAMILJ: Maken Ian Lawrie.
MOTTO: ”Genom att juridiskt definiera livsmiljöförstörelse som ett brott, så skapar vi en juridisk plikt för företag och regeringar att vårda och prioritera planeten och människan.”
PÅ SIN SIDA har hon en planet som kippar efter andan och ger oss signaler om vad som kommer att ske i framtiden med översvämningar, temperaturhöjningar och föroreningar.
I motståndarbåset har hon världens stora industrier, där cheferna agerar i aktiespararnas intresse kring vinst och välstånd – på egna konton. Om vinsterna råkar bli på miljöns bekostnad så är det inget brott och ingen kan åtalas eller hamna i kläm. På sin höjd blir det några skriverier i dagstidningarna men de rubrikerna försvinner på väg till banken.
Den mentala motvinden måste vara så kraftig att den faktiskt känns. Men inte för inte har engelska advokaten och författaren Polly Higgins kallats för ”miljörörelsens stora rockstjärna”, och hon visar inga tecken på att hon är på väg att ge upp.
TVÄRTOM ÄR HON långsamt, långsamt på väg att vinna målet.
– Vi har ju de internationella mänskliga rättigheterna, men varför har vi inte likvärdigt upprättade regler och rättigheter som gäller planeten vi bor på? Den ger oss allt, men vi utnyttjar och exploaterar den i gengäld, säger hon.
Insikten att ingen ser till miljöns eller jordens intresse i första hand fick Polly Higgins att mer eller mindre avsäga sig alla sina uppdrag kring bolagsjuridik för en del år sedan. Jordens rop på hjälp, i form av till exempel orkaner och tsunamier, och de organisationer som försökte hjälpa den hördes inte i det ekonomiska bruset, och hon kände sig kallad att bli den starkaste juridiska rösten.
Ett personlighetsdrag hon haft sedan barnsben, då hon ofta var den som tog strid för svaga och utsatta elever på skolan.
– Mitt jobb i dag kan i vissa avseenden jämföras med att vara representant för ett barn som farit illa. Barnet kanske är så litet att det inte kan förklara sig, men man kan påvisa dess skador, både fysiskt och neurologiskt. Samma sak gäller för planeten. Vi har bevis för att den utsätts för misshandel men den kan inte själv tala om var det gör mest ont och vad den behöver för hjälp. Den kan heller inte längre reparera sig själv när skadorna är för stora. Min fråga är faktiskt ganska enkel: Hur kan det inte vara kriminellt att systematiskt massförstöra jorden?
På sina många resor har Polly Higgins bland annat besökt svenska Lappland och mött samer som berättar om hur det liv de försöker leva i samklang med naturen tagit skada av människans vinstsökande.
DEN VIDSTRÄCKTA, vidunderliga naturscenen har bitvis ödelagts av gruvbrytning, onaturliga krat rar har lämnats kvar som ingen tar hand om eller återställer. Och när maskinerna dundrat bort gråter marken med ett grundvatten förorenat av metaller.
– Samerna är som urtida grindvakter för sin natur, men eftersom de inte har några rättigheter på papper så kan andra människor ta beslut om deras land utan att ta hänsyn till dem som bor där eller livet som det varit. Förstörelsen är hjärtekrossande, det ger effekt i många generationer framåt och får följder som ingen av oss kan föreställa sig, konstaterar Polly Higgins.
Hon har genom massivt arbete och föreläsningar runt om i världen byggt upp ett internationellt nätverk med likatänkande, både civila och jurister, som alla har som mål att ”ecocide” – begreppet för livsmiljöförstörelse – ska kunna dömas som ett brott i domstol.
Hon har för länge sedan insett att det är endast om ecocide blir olagligt som storföretagen tvingas att lyssna och ta nya beslut kring gröna investeringar och hållbarhet.
– En vädjan till moral och etik räcker inte, det måste bli förenat med ekonomisk förlust att förstöra miljön.
TANKARNA KRING ECOCIDE är inte nya. Polly Higgins återkommer ofta till det tal som Sveriges då varande statsminister Olof Palme höll under öppnandet av den första FN- konferensen om mänsklig miljö, som hölls i Stockholm 1972. Där uppmärksammade han begreppet och konstaterade att det borde erkännas som en kriminell handling – precis som folkmord (genocide). Att vi måste se jordens alla länder som en helhet och ta ett gemensamt ansvar för den.
Flera gånger sedan dess har det varit nära att en gemensam internationell lag klubbats igenom. Men något har alltid fått den slutgiltiga processen att stanna upp.
– Vi har hittat dokument som visar på att vissa länder, som USA, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna, kan ha påverkat dessa beslut. Anledningen var förstås gemensamma investeringar där det inte låg i deras intresse att ha en sådan miljölag, berättar Polly Higgins.
Givetvis är det inte bara företag och rege ringar som bör lyssna, alltför många enskilda individer slår miljöhotet ifrån sig med tanken att ansvaret ligger hos någon annan och att det lilla man själv kan göra inte spelar någon roll.
– Men jag känner mig inte ensam. Över 700 miljoner människor i världen tänker redan som jag, kulturer och religioner som tillvaratar det naturen ger och vet vilken roll Moder Jord har. Se bara på buddhisternas och urfolkens inställning. Problemet är att de inte har den juridiska rätten på sin sida.
Om man ser lite noggrannare på saken så hänger ju faktiskt de mänskliga rättigheterna tätt samman med vår planets rättigheter. Fortsätter vi skada jorden med ett kapitalistiskt system som gynnar oss själva i första hand så leder det till att vi i förlängningen får sämre levnads villkor.
POLLY HIGGINS ÄR OPTIMISTISK, trots bakslag och besvikelser och till och med nyvalda världsledare (läs Donald Trump) som inte till fullo erkänner miljöhotet som det akuta problem det är.
– Jag tror att vi har ett tydligt fönster av möjligheter nu, ett fönster som står vidöppet och redo för förändring. Jag känner det i själva luften, ett stråk av magi. Det finns en annan väg vi kan gå och den tar oss till en säkrare plats. En säkrare framtid.
Även om Polly Higgins har tagit på sig ett uppdrag som bäst kan beskrivas som ett ingenmansland av obruten mark så får hon kanske möjligheten att ingjuta samma kraft och mod i andra som hon själv fått av sin kärlek till det gröna.
– Vi tar oss alldeles för lite tid att bara vara i naturen. Jag tillbringade en födelsedag för inte längesedan barfota i skogen hemma i England. Givetvis regnade det, men jag gick där och njöt till fullo och kände mig som en del av allt. Och när jag kom hem var jag uppfylld av en stark och positiv känsla, jag mådde fantastiskt. Och jag insåg att det gör jag varje gång jag har den typen av naturupplevelse, det räcker med att gå runt en stund bland träden och mossan och andas djupt. Naturen ger mig modet att tänka att jag är fantastisk.
Det är ingen liten gåva, eller hur?
• Ecocide
Begreppet beskrivs i dag som ”omfattande skada på eller förstörelse av ekosystem eller livsmiljö inom ett avgränsat geografiskt område”. Det finns två typer av ecocide, den ena orsakas av människan (skövlingen av Amazonas regnskog, brytning i gruvor eller kärnvapenkrig). Den andra är naturens gång, som stigande havsnivåer, tsunamier och global uppvärmning – brottet blir då att inte agera för att bromsa utvecklingen.
• Romstadgan
Omfattar de allvarligaste brotten som angår hela det internationella samfundet. Grunddokument för Internationella brott målsdomstolen i Haag. 2010 föreslogs att stadgan skulle inkludera ecocide, men för att det ska bli verklighet måste över 80 underskrifter från olika statsledare samlas in.
AV KATARINA DANIELSSON
FOTO SYLVAIN GUENOT, PRIITS SIIMON & RUTH DAVEY
Källor: TedxExeter, TedxWhitechapel, The Fight Against Ecocide/VPRO Documentary, DI Weekend, www.eradicatingecocide.com, www.endecocide.se
Artikeln är ursprungligen publicerad i Femina nr 03/2017