Hjälp mot myom

Knutor på livmodern? Menar du … cancer? Detta är en inte helt ovanlig reaktion när kvinnor får veta att de drabbats av myom – god- artade tumörer inuti eller utanpå livmodern. Men låt oss slå fast med en gång: myom är inte cancer. De kan inte heller bli cancer, annat än i extremt ovanliga fall.

Vad myom dock kan göra är att ställa till det på flera andra sätt – och det är därför man till slut bokar en tid hos gynekologen. För att man tröttnat på att blöda igenom både binda, tampong och jeans när man har mens. För att man blöder länge eller oregelbundet. För att man har svårt för att ha sex eller bli gravid. Eller för att man känner ett tryck i nedre delen av buken, ett tryck som gör att man måste kissa ofta eller känner smärta när man bajsar.

Och när den omedelbara cancerpanikkänslan lagt sig vid gynekologens skrivbord, och man fått förklarat för sig vad myom faktiskt är, brukar de flesta känna lättnad. Framför allt över att det finns hjälp att få.

För även om myom i sig är ofarligt påverkar det många kvinnors liv. I en undersökning som gjordes mellan 2015 och 2017 på gynekologmottagningar runt om i Sverige, uppgav 70 procent av kvinnorna med riklig mens och myom att de avstod från fysiska aktiviteter under mensen. 42 procent skippade sociala aktiviteter och 55 procent upplevde att de fick mindre gjort än vanligt. Hela 25 procent av de tillfrågade valde att stanna hemma från jobbet när de hade mens.

Läs även: 6 tecken på att du drabbats av kvinnosjukdomen myom

Myom avfärdas som ”jobbig mens”

Kristina Gemzell-Danielsson är professor i gynekologi och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. Ett problem är, menar hon, att många kvinnor avfärdar sina problem som ”jobbig mens”, lider i det tysta och lär sig leva med det. Många känner också en oro för att ”manipulera” kroppen med hormoner, som exempelvis finns i preventivmedel och som kan vara effektiva mot till exempel rikliga mensblödningar.

– Det är lite synd, för egentligen är våra kroppar inte gjorda för att ha mens så ofta som vi har i dag. Förr var vi oftare gravida och födde och ammade betydligt fler barn under vår fertila period, vilket gjorde att vi blödde mindre, säger Kristina Gemzell-Danielsson.

Just att vi får färre barn kan också vara en bidragande orsak till att myom utvecklas. Många barn och kort tid mellan graviditeterna minskar nämligen risken att drabbas. Andra faktorer som sänker risken är motion och en aktiv livsstil. Är man däremot överviktig, har högt blodtryck och hjärtproblem ökar risken, liksom om man har myom i släkten, är av afrikanskt-västindiskt ursprung eller fick mens tidigt i livet. Myom blir också vanligare med stigande ålder – fram till klimakteriet då östrogennivåerna sjunker och myomen krymper eller försvinner helt.

Läs även: Annika drabbades av myom – nu höjer hon rösten om sjukdomen

Behandling mot myom

Myom konstateras vanligen genom gynekologisk undersökning och vaginalt ultraljud, och är de små och inte ger besvär behövs ingen behandling. För den som har allvarliga symtom finns flera alternativ.

– Här tar man hänsyn till många faktorer, som hur allvarliga symtomen är, hur stora myomen är, var de sitter, hur gammal den drabbade är, om hon vill ha barn nu eller i framtiden och så vidare, säger

Kristina Gemzell-Danielsson. Sedan finns det både läkemedel och hormoner som lindrar till exempel rikliga blödningar. Eller ingrepp där man tar bort myomen helt. Tidigare var det vanligt att man opererade bort hela livmodern, men det görs inte lika ofta i dag.

Helena Kopp Kallner, forskare och över läkare vid Danderyds sjukhus kvinnoklinik, är en av dem som arbetar aktivt med att öka kunskapen om myom hos svenska kvinnor, bland annat på sajten myomguiden.se.

Många lider i onödan

– Vi talar alldeles för lite om mens och mensrelaterade besvär, det är fortfarande lite tabubelagt. Okunskapen om vad som är normalt är stor och då dessa besvär ofta är ärftliga är det många som suckar och slår sig till ro med att ”så här är det för kvinnorna i vår familj”. Men många lider helt i onödan, säger hon.

Helena Kopp Kallner är också ansvarig för en studie där man testar en ny behandlingsform, där myomet bränns bort med hjälp av en tunn nål och mikrovågor. Intresset för att delta har varit stort, vilket visar på behovet av nya, effektiva behandlingsformer där patienten inte måste genomgå en stor operation.

– Vi har kommit halvvägs i studien, med jättefina resultat. Och det är bra; vi behöver olika behandlingsformer för olika patienter och olika typer av myom.

Och som drabbad kan man behöva läsa på om vad som finns på egen hand.

– Tyvärr erbjuder inte alla landsting alla behandlingar, vilket gör att den information du får hos din gynekolog kan vara bristfällig. Men enligt lag har patienter rätt till en jämlik vård, så läs på och stå på dig!

myom

Diffusa symtom gör att många låter bli att söka hjälp för myom.

SÅ DRABBAS DU

• Uppemot 40 procent av alla kvinnor i fertil ålder drabbas någon gång av myom. Ungefär hälften av dem får symtom som rikliga, långvariga, oregelbundna eller smärtsamma mensblödningar, buksmärtor, tyngdkänsla, urinträngningar, förstoppning, obehag under sex och problem med att bli gravida eller infertilitet.

• Risken för myom stiger med åldern, fram till klimakteriet då östrogennivåerna sjunker.

• Myomen är oftast runda eller halvrunda och storleken varierar från någon centimeter till – i sällsynta fall – uppemot 30 cm. De kan sitta både utanpå och inuti livmodern.

TECKEN PÅ RIKLIG MENS (och i många fall myom!)

• Du behöver byta binda eller tampong oftare än varannan timme.

• Du behöver använda dubbla skydd – binda och tampong – samtidigt.

• Du behöver byta mensskydd på natten.

• Du avstår från sociala aktiviteter på grund av kraftiga blödningar.

• Du har järnbrist och känner dig trött när du har mens.

• Du har mens åtta dagar eller längre.

SÅ KAN DU FÅ HJÄLP

Läkemedel

Esmya är ett så kallat SPRM-läkemedel med det verksamma ämnet ulipristal acetat. Det används både för att minska rikliga mensblödningar och för att krympa myomet inför en operation. Det ska inte användas av personer med leverproblem. GnRH-agonister försätter kroppen i ett tillfälligt klimakterium och krymper myomet inför operation. Vid riklig mens kan också p-piller, gulkroppsliknande hormon och hormonspiral hjälpa.
Embolisering

Blodtillförseln till myomet stryps och myomet krymper. Vid ingreppet förs en liten slang in genom ljumsken och små partiklar sprutas in och täpper till blodkärlet. Görs bara i vissa landsting.
Operation

Kan göras genom titthål i buken eller genom att läkaren bränner bort myomet med ett instrument som förs in genom slidan.
Hysterektomi

Hela livmodern opereras bort. Används främst vid flera stora myom eller om läkemedelsbehandling inte funge rar.

Diskutera de olika alternativen med din gynekolog för att se vilket som passar just dig.
Källor: Danderyds sjukhus, 80ml.se, 1177 Vårdguiden

AV LINDA UNNHEM

FOTO IBL/SHUTTERSTOCK

Läs även:

Så kan du slippa karensdagarna när du har PMS

Testa KBT mot PMS – så går det till!

Snabbguide till klimakteriet

 

Se mer inspirerande innehåll från oss på Femina: