ayurveda

När hjulen snurrar allt snabbare, när stress och sjukdomar snarare är regel än undantag, då söker allt fler efter ”något annat”. Oftast handlar det om en vilja att bryta ett destruktivt mönster. Kanske har man dragits med envisa hälsobesvär ett tag, eller till och med varit riktigt sjuk. Och till sist kommit till insikten: ”Nej, nu får det räcka, nu vill jag bara må bra”. Och har du kommit så långt har du också snuddat vid det som är en av grundtankarna inom ayurveda, nämligen att lyssna på sig själv och de signaler som kroppen sänder ut.

Men låt oss backa lite och ta det från början. För ayurvedan har funnits ett tag – närmare bestämt i cirka 5 000 år. Läran har sitt ursprung på den indiska kontinenten och översätts ofta med livskunskap, då ”ayur” betyder liv och ”veda” kunskap på sanskrit. Fram till mitten av 1800-talet var ayurveda den rådande läkekonsten i Indien, tills britterna kom och trängde ut den till förmån för den västerländska skolmedicinen.

Men nu, drygt 150 år senare, har vi alltså börjat snegla på de uråldriga kunskaperna igen och inse att det finns mycket klokt att hämta. I Indien finns ayurveda nu åter i kursutbudet på universiteten, sida vid sida med ”vanlig” sjukvård, och WHO, Världshälsoorganisationen, har sedan 1970-talet sanktionerat den som en av de mest effektiva metoderna att arbeta med folkhälsa i tredje världen. Varför? För att den är kostnadseffektiv och går att praktisera själv, genom livsstilsförändringar och enkla hemma-kurer.

Och kanske är det just gör det själv-aspekten som lockar oss västerlänningar också? När vällevnadssjukdomarna ökar, vårdköerna ringlar långa och vi börjar fundera på om det verkligen inte finns något vi kan göra innan vi blir sjuka?

Sjukvården räcker inte till

Eva Forsberg Schinkler har arbetat som ayur­vedisk coach och guide i personlig utveckling i över 20 år och har senast skrivit boken Livskraft i vardagen med inspiration av ayurveda (reklamlänk från Apprl) (Bladh by Bladh). I början av sin karriär möttes hon inte sällan av skepsis och få visste vad ayur­veda var. I dag upplever hon i stället respekt och nyfikenhet. Intresset för föreläsningarna och kurserna är stort, särskilt bland kvinnor.

– Vi tar ett mycket större eget ansvar för vårt välmående i dag och söker en mer nyanserad bild av vad det egentligen är som bygger hälsa. Här räcker den vanliga sjukvården tyvärr ofta inte till; många kvinnor får helt enkelt inte den hjälp och det stöd de behöver, säger Eva Forsberg Schinkler.

Att lära sig mer om ayurveda är ett utmärkt sätt att få syn på samband mellan hur man lever och hur man mår och att hitta sina svaga och starka sidor när det gäller hälsa och sjukdom, menar hon.

– Det handlar i grund och botten om att lyssna på vad kroppen och själen säger. Det är lätt att tro att man måste förändra hela sitt liv när man börjar med ayurveda, men så är det verkligen inte, säger Eva Forsberg Schinkler.

ayurveda yoga

En stilla stund behöver inte betyda yoga, men en chans att släppa fram tankarna. Eller att bara koppla bort bruset.

Hon får medhåll av Tia Jumbe, ayurvedisk hälsorådgivare och författare till Nystart i livet med ayurveda (reklamlänk från Apprl) (Bladh by Bladh). Hennes resa började i slutet på 1990-talet i yogan, som hon märkte gjorde gott för både kroppen och sinnet. Ganska snabbt upptäckte hon också ayurveda, som har gett henne en djupare förståelse för vem hon är. Som journalist mitt i karriären var hon van vid att köra på i full fart och ha tusen kreativa idéer, tills stressen och pressen blev för stor.

– Ayurveda – och yoga och meditation – har fört in en mjukhet och långsamhet i livet som jag inte hade tidigare. Barnen tycker att jag blivit mycket snällare och mina vänner säger att jag är lugnare och mindre rastlös, skrattar Tia.

Kroppen, sinnet och själen är oskiljaktiga

Ayurvedan har också gett ett efterlängtat hem för hennes andlighet.

– Jag har alltid trott på en allomfattande kraft, större än oss själva. Och just det holistiska perspektivet har ayurveda. Vår kropp, vårt sinne och vår själ är tre oskiljaktiga delar som hela tiden påverkar, och påverkas av, varandra. Mår vi dåligt mentalt avspeglar det sig snart i hur vi mår fysiskt, och tvärtom.

Med sin bok vänder sig Tia till alla som vill öka sin livskvalitet och förbättra sin hälsa långsiktigt. Många börjar tänka på sin hälsa först när de känner av en obalans, till exempel att magen krånglar, förkylningarna avlöser varandra eller att man lever ett alltför stressigt liv.

– Ayurveda är ingen quick fix, men det finns jättemånga småsaker som ger stor effekt. Till exempel har vi genom maten åtminstone tre tillfällen om dagen att göra skillnad i hur vi mår. Och en så enkel sak som att dricka upp­kokat, varmt vatten i stället för kallt kan göra underverk för matsmältningen och hur magen mår.

Mycket handlar om sunt förnuft

Att ta en långsam promenad i naturen varje dag är också oslagbart, för att minska stress och öka välmåendet. En annan viktig princip inom ayurveda är att lyssna till sitt hjärta, något vi gör alltför sällan i dagens ständiga brus.

– Ge dig tid för reflektion, var ensam en stund varje dag, utan distraktioner. Det kan vara i form av yoga eller meditation, eller att bara sitta ner en stund i soffan och reflektera över hur du mår i kropp och sinne. Det är en bra metod, både för att hantera och släppa taget om jobbiga känslor och för att känna in vad som verkligen är viktigt i nuet, säger Tia Jumbe.

Mycket inom ayurveda handlar om sunt förnuft, sådant som vi vet är bra för välmåendet, men som vi kan behöva påminnas om ibland.

– Till exempel att vi inte ska skada oss själva eller andra, varken i tanke, ord eller handling. Att vi ska vara öppna och kärleksfulla mot alla vi möter och se dem, på riktigt. Det kan låta självklart, men tyvärr glöms det här ofta bort. Allt ska gå snabbt, vara effektivt och vi ska helst klara oss själva, säger Tia Jumbe.

I hennes nya bok får den nyfikne lära sig mer om ayurveda-läran, och hur man på ett enkelt sätt kan föra in den i sin vardag, till exempel genom kost, yoga, andning och andra livsstilsförändringar. Och liksom Eva Forsberg Schink­ler ser Tia ett ökat intresse bland allmänheten.

– Det är också kul att det kommer allt fler vetenskapliga rapporter om hur till exempel yoga och meditation är bra för hälsan, eller att vi påverkas av dygnsrytmen, en ”upptäckt” som fick Nobelpriset. Allt det där har man vetat inom ayurveda i tusentals år!

Läs även: Vilken personlighetstyp är du – enligt ayurveda?

KORT OM AYURVEDA

Ayurveda handlar om att skapa balans i kropp och sinne för att förebygga ohälsa och sjukdom, men också att skapa förutsättningar för mer energi, lycka och glädje i livet. Detta görs genom en sund livsstil, anpassad efter ens unika sammansättning av de tre ”doshorna”. Dessa tre – vata, pitta och kapha – är i sin tur manifesteringar av de fem elementen jord, eld, vatten, luft och rymd. Vår unika sammansättning får vi i befruktningsögonblicket, och det är den balansen vi bör sträva efter att behålla.
Ofta är en dosha vår dominerande och ju bättre vi lär känna denna dosha – eller personlighetstyp – desto lättare kommer vi att kunna hantera de fysiska och psykiska obalanser som kan uppstå hos just oss.

Mer ayurveda i din vardag: 10 tips som funkar för alla!

Byt ut…

1. Sovmorgonen … mot uppstigning senast klockan 06.
Bra för: Att följa den naturliga dygnsrytmen. Sover vi längre kommer vi att vakna tröttare.

2. Morgonkaffet … mot en kopp kokt vatten.
Bra för: Att få igång tarmen. Fortsätt sedan dricka 6–8 koppar mellan måltiderna.

3. Slösurfandet … mot några minuters yoga eller meditation.
Bra för: Att starta dagen harmoniskt.

4. Småätandet … mot tre mål mat om dagen, med cirka fyra timmar mellan varje.
Bra för: Matsmältningen och hungerkänslorna.

5. Sallader och kalla rätter … mot varm mat.
Bra för: Matsmältningen, som får jobba mindre.

6. Rest-fest … mot nylagad mat på rena råvaror.
Bra för: Att ge kroppen maximalt med näring.

7. Salt och socker … mot mustiga kryddor.
Bra för: Kroppens välbefinnande. Läs på vilka som passar din dosha!

8. Snabba lunch-ärenden … mot en halvtimmes långsam promenad.
Bra för: Att sänka stressnivåerna i kroppen.

9. Måste-listan … mot saker som gör dig glad.
Bra för: Sinnet – och då blir kroppen också nöjd.

10. De sista avsnitten i tv-serien … mot sänggående klockan 22.
Bra för: Att ge kroppen och sinnet tid för utrensning och uppbyggnad.

Läs sedan på vad som passar just din dominerande dosha bäst – både när den är i balans och obalans! Här tar du reda på din dosha – är du vata, pitta eller kapha?

Lär dig mer!

Eva Forsberg Schinkler har också skrivit boken The art of eating – eller konsten att äta med inspiration från ayurveda (reklamlänk från Apprl)och Tia Jumbe Vegetarisk mat för din kroppstyp (reklamlänk från Apprl). Andra inspirerande böcker är Janesh Vaidyas Ayurveda för ditt sinne (reklamlänk från Apprl), Maten är min medicin: ayurveda i ditt kök (reklamlänk från Apprl), Maten från min by: ayurveda för din hälsa (reklamlänk från Apprl) och Eva Sanners och Peter Ljungsbergs Ayurveda för kropp och själ (reklamlänk från Apprl). Många hälsorådgivare inom ayurveda ordnar också föreläsningar, kurser och resor – ofta till Indien – med konsultation, kurer, ört- och oljebehandlingar, yoga och meditation.

FOTO SHUTTERSTOCK/TT

Hitta din personlighetstyp enligt ayurveda

Testa nya hälsodrycken golden milk – så gör du!

Ny forskning: Det finns 4 personlighetstyper – vilken är du?

Se mer inspirerande innehåll från oss på Femina: