Kvinna håller sitt nyfödda barn i famnen efter förlossning

Visst kan en bli två…

Även om drömpartnern inte har dykt upp i ens liv kan drömmen om att bli mamma ändå bli sann. Sedan 1 april 2016 har ensamstående kvinnor samma rätt till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård som gifta eller samboende par.

Man behöver alltså inte längre åka utomlands eller vända sig till en privat klinik och betala en förmögenhet för att få bli gravid. Idag erbjuder alla landsting assisterad befruktning och kostnaderna täcks av högkostnadsskyddet. Men skillnaderna i landet är stora och kötiderna är ofta hopplöst långa.

Så här går det till att skaffa barn utan en partner:

Steg 1: Utredning

Första steget när man vill ansöka om assisterad befruktning är att kontakta en gynekolog eller en kvinnoklinik för en fertilitetsutredning. Den innefattar läkarbesök, gynekologisk undersökning med ultraljud, provtagning och en undersökning av äggledarna.

Förutom den medicinska utredningen görs också en bedömning av kvinnans psykologiska och sociala förhållanden. För att en ensamstående kvinna ska få assisterad befruktning, vilket innebär att hon blir ensam vårdnadshavare till barnet, får hon inte vara gift eller sambo. Ett utdrag från Skatteverket krävs för att styrka att ingen annan bor på kvinnans adress. Hon får inte vara äldre än 40 år och hon får inte ha barn sedan tidigare.

När fertilitetsutredningen är gjord remitteras kvinnan till en klinik som genomför assisterad befruktning med donatorspermier. Där kommer hon att i samråd med en läkare göra upp en plan för lämplig behandling.

Steg 2: Planering

Efter att den inledande utredningen är klar sker ett inskrivningsmöte med en läkare på kliniken där man diskuterar bland annat donatorval. I Sverige är det alltid läkaren som väljer donator men kvinnan kan komma med önskemål om vissa egenskaper som kroppsbyggnad, hår- och ögonfärg.

Spermierna beställs från en spermabank och förvaras i ett laboratorium tills kvinnan är redo att använda dem. I Sverige har barnen rätt att få reda på donatorns identitet när de uppnått mogen ålder. Uppgifterna sparas i 70 år.

Vid mötet med läkaren diskuteras också metod för den assisterade befruktningen. Behandlingen kan utföras antingen som insemination eller som provrörsbefruktning/IVF. Tidigare har IVF-behandlingar endast fått genomföras på offentliga kliniker. Men från den 1 januari 2019 tillåts även privata kliniker att genomföra IVF-behandlingar med donerade spermier.

Om den medicinska utredningen visat att kvinnan saknar eller har en kraftigt nedsatt äggstocksfunktion kan det bli aktuellt med äggdonation. Sedan årsskiftet är det möjligt att få både donerade spermier och ägg, så kallad dubbeldonation. Äggdonation kan också vara ett alternativ när upprepade IVF-behandlingar inte resulterat i graviditet.

Steg 3: Behandling

När både den medicinska och sociala utredningen är godkända kan behandlingen påbörjas. Kötiderna från inkommen remiss till att man blir kallad till kliniken och får starta sin behandling, varierar kraftigt mellan de olika landstingen. Från 3-6 månader upp till flera år. Den genomsnittliga kötiden är cirka 1,5 år. Man får sex gratis inseminationsförsök eller tre IVF-behandingar. Vid misslyckade försök brukar man inte behöva vänta så länge på att få fortsatta behandlingar.

Insemination:

Spermier injicieras direkt i kvinnans livmoder. Inseminationen sker i första hand vid naturlig ägglossning hos de kvinnor som har regelbundna cykler, men det kan också behövas tablettbehandling eller hormoninjektioner. En tunn slang förs in i livmodern och de koncentrerade spermierna deponeras direkt in i livmodern. Om flera inseminationsförsök har gjorts men inte resulterat i en graviditet kan kvinnan få göra en IVF-behandling.

Provrörsbefruktning/IVF:

Spermier och ägg (kvinnans egna eller donatorägg) förs samman i ett provrör utanför kroppen. Kvinnan får hormonbehandling så att flera ägg mognar, därefter plockas de ut för befruktning och ett embryo förs in i livmodern. På svenska kliniker sätts vanligtvis endast ett befruktat ägg i taget in i livmodern. På utländska kliniker är det vanligare att man sätter in två befruktade ägg samtidigt, vilket kan innebära tvillinggraviditet. När ett fryst embryo tinas och sätts in i livmodern kallas det för FET (frozen embryo transfer).

I Sverige får de befruktade äggen enligt lag hållas nedfrysta i max tio år. Detta gäller från och med 1 januari 2019, tidigare var frystiden max 5 år.

Bekosta behandlingen själv

För många barnlängtande ensamstående innebär landstingens långa väntetider en enorm stress och frustration. Därför söker sig många till privata fertilitetskliniker i Sverige eller utomlands. Oftast har de privata klinikerna ingen eller relativt kort kötid. I många fall krävs ingen remiss – man vänder sig direkt till kliniken och gör fertilitetsutredningen där.

Att söka sig till en privat klinik innebär att man bekostar behandlingen själv. Prislistor finns på klinikernas hemsidor.

Källor: RFSL,  Metro.se,   SKL,  Nordic IVF

Läs mer:

Poddar om graviditet, förlossning och mammaliv – 14 tips

10 kändispar som fått barn genom surrogatmödraskap

5 knäppa saker bebisar gör i mammas mage