Så kan du förebygga att bli smittad av vinterkräksjuka
Vinterkräksjukan slår ofta till med full kraft någon gång i januari, och får tusentals svenskar att ligga dubbelvikta över toalettstolen. Men redan i november brukar årets första fall av vinterkräksjukan, som är en av de vanligaste typerna av magsjuka, dyka upp och inte förrän framåt april brukar faran vara över.
Vinterkräksjukan orsakas av två typer av calicivirus, norovirus som är det vanligaste och så det lite mer ovanliga sapovirus.
Symptomen visar sig oftast 12-48 timmar efter smittotillfället – och går sällan att ta miste på.
– Förloppet är väldigt snabbt, patienten kan ofta säga vad klockan var när hon blev sjuk. Och det är kraftiga reaktioner med häftigt illamående, kaskadliknande kräkningar och diarréer, oftast mer kräkningar än diarréer. Magsmärtor är också vanligt, men de ska släppa åtminstone 5–10 minuter efter att du kräkts eller varit på toaletten, har sjuksköterskan Kerstin Nilsson tidigare berättat för Hemmets.
Vinterkräksjukan är extrem smittsam – en enda person kan smitta ner en hel arbetsplats eller förskola. Viruset sprids genom kontakt med sjuka personer, via kräkningar, genom mat eller dryck som hanterats av en sjuk person eller via exempelvis bär och grönsaker som sköljts i förorenat vatten och sedan inte kokats.
Symptomen brukar vara upp till 48 timmar, men ofta lägger sig det värsta som tur är inom ett dygn. Efter den sista kräkningen eller diarrén, kan man vara smittobärare i flera dygn och man gör klokast i att stanna hemma i 48 timmar för att undvika att föra smittan vidare.
Men det är inte alla som drabbas av den skräckinjagande vinterkräksjukan. Vissa, ungefär 20 procent av befolkningen, är faktiskt helt immuna mot cailciviruset.
Exakt vad den här medfödda immuniteten beror på vet forskarna inte säkert, men våra gener kan ge en förklaring. Hos dem som är immuna fäster nämligen inte caliciviruset på tarmcellerna, vilket är en förutsättning för att man ska bli sjuk.
Så kan du förebygga vinterkräksjuka
Det kanske viktigaste rådet är att vara noga med hygienen. Tvätta händerna med tvål och vatten, speciellt efter toalettbesök och före måltider. Tänk på att det inte räcker att använda handsprit – det biter inte på viruset.
På jobbet, i skolan, i förskolan eller andra offentliga miljöer är det viktigt att använda flytande tvål när du tvättar händerna. Torka händerna med pappershanddukar efteråt.
Ett annat tips är att undvika bufféer, där många olika människor kommer i kontakt med maten.
Artikeln publicerades först på Hemmets.