rensa_upp-700x706

Bågnande klädhögar, kuddar och böcker i travar, skor och väskor, pynt, tidningar, minnessaker, arvegods, bra att ha-grejer…och någonstans skaver det i både garderober, förråd och samveten. Kan det vara så att vi har lite mer än vi behöver och mår bra av?

”Det var bättre förr”, säger vän av Ordning. Och det kan man alltid diskutera, men om vi ser till tacksamhet och lycka över ägodelar så var de känslorna bra mycket tydligare och – framförallt – mer långlivade då än nu. Vi verkar nästan ha tappat bort förmågan att hålla kvar glädjen över det vi har omkring oss.

– Problemet är att vi har vant oss vid att leva ett liv där vi har råd. Så glada som vi blev för en enda sak förr i tiden inbillar vi oss nu att vi ska bli för varje ny pryl vi skaffar oss. Men det blir bara korta lyckorus där sakerna efter en stund inte betyder lika mycket längre, säger Per Kristensson, professor i psykologi och konsumtionsbeteende vid Karlstad universitet.

Läs även: 8 saker vi borde städa – men lätt glömmer bort

Som exempel ger han inköp av resor, som ökat lavinartat de senaste åren och hör till de ”saker” vi gläder oss allra mest för.

– Det intressanta är att vi är som gladast över resan innan vi gjort den, förväntningarna som köpet leder till. Men många gånger är det så att när vi väl kommit i väg så blir det inte alltid som vi tänkt oss, relationen knakar, hotellet är dåligt, det regnar och så vidare. Men som med alla inköp vi gör har vi en fantastisk förmåga att glömma den uteblivna lyckoeffekten, vi sitter snart där igen och beställer en ny resa. Eller intalar oss själva att vi faktiskt behöver en ny tv, de fina skorna (som liknar tre andra par därhemma) eller ännu en klocka, fast den gamla fungerar.

Läs mer: Så snabbstädar du ditt hem – på bara 15 minuter

Att någonting är ”bra att ha” kan leda till spontana köp – men också till att sakerna samlas på hög. Vi är uppväxta med uttrycket från tidigare generationer, och det är till viss del förenat med skuldkänsla att slänga bort prylar som är hela och funktionella.

– Shoppingen blir väl ett problem först när man tror att det ”senaste” eller det ”finaste” är viktigast för välbehaget, när Bruno Mathsson-fåtöljen i sig speglar lyckan, och inte det faktum att du har tre goda väninnor som vill komma över och beundra den. Då har man gått vilse i måbra-djungeln, konstaterar Per Kristensson.

Läs mer: Så ofta ska du städa – se hela listan!

Vi är enligt konsumtionsstudierna mästare på att ge oss själva anledning till att köpa.

– Den ultimata anledningen är reor, för då räcker det som eget argument, att vi fyndar saker till ett lägre pris. Det ger oss till och med känslan av att ”tjäna” pengar. Och vi ursäktar oss med tanken att vi aldrig skulle ha köpt saken för det ordinarie priset…vilket faktiskt väcker frågan om vi behöver den eller ens vill ha den?

Trots att vi är så duktiga på att skaffa oss nya prylar, betyder inte det att vi mår bra av att förråden är fulla, tvärtom. Det är ett ständigt dåligt samvete att inte ha rensat garaget eller källaren på länge, och att brottas med kartonger och kassar som inte får plats på överfulla hyllor eller i ”alltför små” garderober. En klassisk kommentar från någon som flyttat är ju just: ”Nu fick vi äntligen en chans att rensa och slänga!”

Läs mer: 3 tips för dig som vill städa mer miljövänligt

– Det är väl helt enkelt så att vi blir stressade när vi vet med oss att vi inte tar tag i saker och ting, och att tiden bara går. Att flytta ger den där deadlinen vi behöver, en känsla av nu eller aldrig. Och efteråt känner vi oss befriade, som att vi blir av med en barlast.

Minimalisterna, som klarar sig med ett fåtal prylar, gissar Per Kristensson får sitt grundläggande belöningsbehov tillfredsställt på andra sätt, som i fritidsaktiviteter eller andra intressen där belöningssystemet kickar i gång.

– Det beror på om man är fångad i konsumtionshetsen eller inte, en del går helt enkelt inte i gång på den, och lockas 0heller inte av reklam eller kampanjer.

Parallellt med det dåliga samvetet över att ha för mycket prylar omkring sig, så finns även miljöaspekten – våra hem dignar av oanvända saker som

skulle kunna komma till användning för andra eller återvinnas och brukas igen.

Läs mer: 15 saker du måste rensa ut ur din garderob i vår

– Se bara på metall, som är en ändlig råvara, det finns stora mängder outnyttjad metall i våra hem, teknikprylar och verktyg som vi bara härbärgerar och binder upp, säger Petra Andersson, forskare i miljöetik vid Göteborgs universitet.

Hon jämför sättet att leva i lägenhetsområden med villaområden, hur stora skillnaderna är i energiförbrukning och viljan och lusten att dela med sig.

– I lägenheter delar man på tvättmaskiner och allmänna utrymmen och fenomen som bilpooler är vanligt, medan villaägare ofta äger allt på egen hand och även har stora utrymmen att samla sakerna på. Tänk om villaägare kunde ha ”prylpooler”, med till exempel gräsklippare och andra verktyg och maskiner, det skulle i sig leda till att man kunde köpa bättre kvalitet på sakerna som gör att de håller längre och inte bejakar till en mängd inköp av billighetsvaror.

Petra fortsätter med att peka på att det inte bara är miljön som vinner på dela-med-sig-mönstret, utan även den egna plånboken, något som kanske är en större trigger för en del.

Läs mer: 14 saker du ska göra dig av med i vårstädningen

– Det är ju faktiskt inte alltför länge sedan som vi inte ägde lika mycket prylar, helt enkelt för att vi inte hade råd, så jag tror det handlar om att lära om. Och mycket är vunnet om vi kan ändra vårt rensa-beteende, till exempel går det i dag alldeles för lång tid mellan det att vi köper en ny mobiltelefon till dess att vi återvinner den gamla. Saker och ting blir liggande i lådorna, dels för att vi har plats för dem, dels för att de ”kan komma till användning”, konstaterar hon.

Kanske är det dags att konfrontera högarna – och börja rensa? Det behöver inte göras i ett enda svep, ta det i små delmål. Och njut av lättnaden och den nya energin som kommer på köpet – oftast är det inte förrän efter en rejäl utrensning som man förstår hur mycket alla saker faktiskt påverkar trivseln och humöret.

Kom i gång!

● Bestäm dig för ett ställe att börja rensa på, antingen ett helt rum eller bara en överfull garderob. Gör det färdigt innan du bestämmer hur och

var du ska gå vidare.

● Sortera i högar. Vad kan skänkas, vad ska återvinnas, vad bör slängas, vad ska sparas? Det ger en tydligare översyn och en arbetsgång att hålla

sig till.

● Vissa saker är svårare än andra, det är bara att acceptera. Arvegods man aldrig riktigt tyckt om, saker som påminner om jobbiga upplevelser och

känslor, till exempel. Gör en Vet ej-hög och fundera några dagar. Ska du verkligen spara på saker som gör dig ledsen? Och kanske finns det någon

annan i släkten som skulle bli jätteglad för farmors porslin och den otympliga skänken, och har ett hem där det faktiskt kommer till sin rätt?

Läs även:

Rensa garderoben – och tjäna en slant
8 vanliga tvättmyter – som är helt fel
Ordning i garderoben
Ordning och reda på skrivbordet
Ont om tid- gott om prylar
Så gör du för att bryta en dålig vana

AV KATARINA DANIELSSON

FOTO HELÉNE LINSJÖ