Regelbunden rörelse är viktig för såväl fysisk som mental hälsa. Sällan har vi varit så medvetna och påminda om detta som nu. Ändå kommer rapport efter rapport med skrämmande siffror. Och nu kommer ännu en – gällande barnens hälsa. 

Active Healthy Kids Global Alliance är ett globalt nätverk som samlar över 50 länder världen runt för att sammanställa barns fysiska aktivitet. Varje land rankas utifrån tio kriterier:

  • Total fysisk aktivitet
  • Organiserad idrott
  • Aktiv lek
  • Aktiv transport
  • Stillasittande beteende
  • Kondition och muskelstyrka
  • Aktivitet med familj och vänner/ jämnåriga
  • Skola
  • Samhället och den fysiska miljöns utformning för att underlätta rörelse
  • Nationella strategier och initiativ
  • (I den svenska rapporten lades även en indikator för kost till)

Rapporten inkluderar barn från 0-18 år och varje område ges betyg A till F. Betyget speglar andelen barn och ungdomar som uppfyllde kriteriet för respektive indikator. I årets rapport får svenska barn och ungdomar underkänt. D+ i fysisk aktivitet och C+ i stillasittandet.

WHO rekommenderar 60 minuters fysisk aktivitet om dagen, men få når upp till det. En stor del av problemet ligger såklart i hur skärmtiden har ökat de senaste åren. 

En av de siffror som stack ut mest var att endast 18 procent av flickorna i åldern 6-11 år nådde upp till 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Bland pojkarna i samma ålder däremot nådde 43 procent upp till önskad nivå. Siffrorna korrelerade även med att 20 procent fler av flickorna tillbringade över två timmar om dagen framför skärmen jämfört med de jämnåriga pojkarna.

I åldrarna 13-15 jämnade siffrorna ut sig lite och 33 procent av flickorna och 46 procent av pojkarna uppnådde i genomsnitt 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Positivt är dock att 75 procent av barn och ungdomar deltar i någon form av organiserad fysisk aktivitet.

Sitter trots goda förutsättningar för rörelse

Den fysiska aktiviteten är ett av Sveriges folkhälsomål. Det finns väl utarbetade nationella riktlinjer och det sker satsningar för att främja ökad rörelse och Sverige får högt betyg gällande offentliga strategier och initiativ samt offentlig miljö, exempelvis grönområden, idrottsplatser och trygghet i närområdet.

Svenska barn har alltså stora möjligheter att ha en fysiskt aktiv livsstil. Men hur kan man förändra utvecklingen?

– Förebyggande insatser i tidig ålder är en nyckelfaktor för att förebygga ohälsa. Nyligen visade en studie från GIH att varannan vuxen har farligt dålig kondition men att den organiserade idrotten inte minskar – samma tendens ser vi bland barn. Det handlar inte nödvändigtvis om att sporta utan att röra på sig. Det räcker inte med mer skolidrott eller schemalagda aktiviteter utan att fler i samhället engagerar sig och förstår hur viktig vardagsmotionen är för att uppnå en jämlik hälsa, menar Janna Hellerup Ulvselius, ordförande för En Frisk Generation, en organisation som arbetar för ökad fysisk aktivitet.

– Vi behöver samarbeta för att öka den fysiska aktiviteten hos våra barn och ungdomar. Det behövs åtgärder i skolan, hos familjer, i föreningslivet och i samhället. Viktigt är att alla barn och ungdomar ges lika förutsättningar till ett fysiskt aktivt liv med en bättre hälsa. Vi behöver lägga fokus på hälsofrämjande insatser i resurssvaga områden, där behovet är som störst, menar Gisela Nyberg, Med Dr, Karolinska Institutet och medförfattare till den svenska sammanställningen av Active Healthy Kids.

Här hittar du rapporten i sin helhet

Läs mer:

Hjärnforskaren: Här är största riskerna med skärmtid för barn

Skärmtid: Så sätter du gränser och undviker konflikter

Bildkälla: TT

Se mer inspirerande innehåll från oss på Femina: