VARFÖR blir barnen alltid sjuka i vabruari?
Det enda positiva med långa sjukdagar är möjligtvis att man slipper overallsfajter, isfläckar och barnvagnspromenader i snömodd eftersom man stannar hemma. Men VAD är det som gör att sjukdomarna slår så hårt i just februari? Annika Svedberg, chefsapotekare på Apotek Hjärtat, svarar:
Varför blir barnen alltid sjuka i vabruari?
– De kommer tillbaka från julledigheten och frotterar sig med varandra – umgås tätt ihop, tvättar kanske inte alltid händerna så bra, stoppar fingrarna i munnen, petar näsan och tar på varandra om vartannat. Dessutom är barns immunförsvar mindre utvecklat än vuxnas, så det är inte så konstigt att de blir sjuka.
– Vi är också mycket mer inomhus så här års, och virus smittar mycket lättare inomhus än utomhus. Men även utomhus är det lättare att bli sjuk på vintern, virus smittar mer när det kallt och torrt i luften än på sommaren när det är varmt och fuktigt.
Hur kan man undvika smittorna?
– God handhygien är det absolut viktigaste. Att tvätta händerna med tvål och vatten räcker långt för att skydda mot förkylning. Lär barnen tidigt att hosta eller nysa i armvecket, och spendera mycket tid utomhus. För att få ett extra skydd mot magsjuka kan man komplettera med handsprit.
Vilka är de vanligaste vabruarisjukorna?
– Förkylningar, influensa och olika sorters magsjuka är de klart vanligaste. Skillnaden mellan influensa och vanlig förkylning är att symtomen från influensaviruset ofta kommer hastigare och gör dig sjukare. Man får inte bara snuva, hosta och halsont, utan även hög feber och ont i kroppen. Virussjukdomar får vi helt enkelt bara försöka lindra och vänta ut. Men vanliga förkylningar kan ibland ge följdsjukdomar som är bakteriella, som lunginflammation eller öroninfektion, och då behöver man många gånger antibiotika för att bli frisk.
– Maginfluensa kommer av samma anledningar som förkylningar, men några procent av oss har faktiskt en medfödd gen som gör att de klarar sig mot vissa typer av magsjukor. När man drabbas av just vinterkräksjuka insjuknar man mycket hastigt och drabbas ofta av riktiga kaskadkräkningar. Man blir sjukare än vid vanlig maginfluensa, och det håller också i sig längre tid.
Drabbas barn olika vid olika åldrar?
– Små barn blir sjuka oftare än lite äldre barn. När man börjar förskoleklass kan man säga att de värsta åren är över. De umgås inte längre i kuddhögar, immunsvaret har blivit bättre och de är duktigare på att ta hand om sin hygien.
Hur kan man tänka som förälder med att hålla barnen hemma?
– Visst är det tufft när sjukdomarna avlöser varandra, och man kan lockas att hålla barnen hemma för att slippa dem. Men någonstans ska man gå igenom en del virussjukdomar för att bygga upp sitt immunförsvar. Är barnet halvsjukt är det allmäntillståndet som styr. Förkylningar smittar som värst de första dagarna så då kan det vara bra att vara hemma om barnet har rinnsnuva, hostar och nyser. När barnet känner sig piggt och snoret övergått till mer gul, seg och täppt form kan man gå till förskolan eller skolan igen. Ta hjälp av nässpray och hostmedicin för att lindra symtomen.
När det gäller mag- och kräksjuka däremot är det viktigt att stanna hemma 48 timmar efter sista symtomet, eftersom det annars fortfarande kan smitta. Och sist men inte minst – man får räkna med att vabba när man har små barn. Har man den inställningen kan det vara lite lättare att hålla modet uppe.
Diarréboken, Kräkboken, Slemboken och Snorboken – av Hej hej vardag
Det kan vara svårt att förklara för barn vad som händer i kroppen när de är sjuka och varför medicinen kan få dem att må bättre. Därför har Apotek Hjärtat tillsammans med illustratören bakom Hej hej vardag, Louise Winblad, skapat fyra böcker som förklarar för barn vad som händer i kroppen på barns språk.
– En sjukdom kan vara svår för ett barn att förstå sig på. Det finns idag många pedagogiska böcker som handlar om att vara sjuk men däremot saknas de som förklarar vad som händer vid specifika sjukdomar och kroppsbesvär, därför har vi tagit fram fyra böcker som ska underlätta för föräldrar och hjälpa barn att förstå vad som händer i kroppen och vad som kan få en att må bättre, säger Annika Svedberg.
Böckerna; Diarréboken, Kräkboken, Slemboken och Snorboken lanseras lagom till vabruaris intåg och finns att beställa på apotekhjartat.se (reklamlänk)
5 tips för enklare medicinering av barn:
1. Låt barnet vara med och bestämma på vilket sätt hen ska ta läkemedlet. På sked eller blandat med sylt – vissa barn blir mer medgörliga om de får välja hur det ska gå till.
2. Om barnet har svårt för flytande medicinering finns det ofta andra alternativ, som droppar eller små tabletter. Många tabletter går även bra att dela och blanda med exempelvis sylt, yoghurt eller glass.
3. Blanda inte ut flytande medicin med dryck – en ökad mängd vätska kan istället försvåra processen.
4. Om tabletter smakar illa eller är svåra att svälja finns det tablettöverdrag på apoteket som gör tablettens yta hal och döljer smaken.
5. Frys in vätskeersättningen och erbjud den som isglass istället.
Bildkälla: Louise Winblad