Ska vi ut och resa ser vi duktigt över vilka vaccinationer som krävs. Men hur är det med påfyllning av gamla vaccinationer? Har du koll på dem?

I Sverige har vi ett starkt skydd mot många allvarliga sjukdomar tack vare det nationella vaccinationsprogrammet som följer oss sedan barnsben, vilket också gjort att många av dem är mycket ovanliga i vårt land idag.

Utöver det ger Folkhälsomyndigheten rekommendationer som det är upp till varje kommun och landsting att själva ta ställning till huruvida man vill följa och om eventuella avgifter.

Under åren har rekommendationerna även ändrats och vissa vaccinationer har kommit och gått i det nationella vaccinationsprogrammet. Det kan därför skilja sig åt vilka vaccinationer man har. Och för den som är född utrikes är risken att man saknar vissa vaccinationer större.

Det kan därför vara läge att se över sitt grundskydd.

Hur ska jag veta vilka vaccinationer jag har?

Det finns ännu inget heltäckande vaccinationsregister. Du bör däremot ha dem registrerade på ett vaccinationskort, annars finns det journalfört hos de vårdenheter du vaccinerats på.

Lathund: Vilka vacciner fick jag som barn?

Vanliga vaccinationer att se över:

Stelkramp och difteri

Vaccination mot bakteriesjukdomen difteri och stelkramp ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. En påfyllnadsdos rekommenderas sedan vart 20:e år. Är du född före 2001 fick du din sista grundspruta i 10-årsåldern. Har du fyllt på sedan dess?

Kikhosta

Kikhosta är numera ovanligt i Sverige, men kan vara mycket allvarligt om det drabbar nyfödda. Första dosen vaccin ges vid cirka tre månaders ålder. Mellan 1979 och 1996 ingick inte vaccin mot kikhosta i det allmänna vaccinationsprogrammet, så du som gick i grundskola under den perioden riskerar att vara ovaccinerad mot det. För vuxna som drabbas är kikhosta jobbigt, men sällan allvarligt. Enbart vaccin mot kikhosta finns inte, men det ingår däremot i olika kombinerade påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta (vilket du bör ju fylla på om du inte redan gjort det).

Hepatit A och B

Twinrix är ett kombinationsvaccin som efter tre doser ger ett komplett skydd mot leverinflammationssjukdomarna hepatit A och B. Vaccinet rekommenderas i stort sett alltid inför utlandsresor – även i Europa. Skyddet mot hepatit A håller i cirka 25-30 år och skyddet mot hepatit B blir livslångt efter sista dosen. För att vara skyddad inför en resa ska man ta minst två doser av vaccinet, med fyra veckors mellanrum. När man tagit båda doserna är man skyddad ett år. Den tredje dosen tas nio till tolv månader efter den första.

Hepatit B-skydd rekommenderas även för personer i grupper med ökad risk att smittas eller drabbas av allvarlig sjukdom till följd av hepatit B (läs mer här). 

Mässling, påssjuka och röda hund

Folkhälsomyndigheten anser att samtliga i befolkningen bör ha ett skydd mot mässling, påssjuka och röda hund. Risken att smittas i Sverige är låg, men utomlands är den desto större. 97 procent av befolkningen beräknas vara vaccinerade, men en del vuxna födda under -60, -70 och -80 talet kan faktiskt sakna skydd mot dessa sjukdomar om man inte haft dem som barn eller har fallit mellan stolarna i vaccinreformer. Kan det vara du? Se lathunden.

Vaccinationer som kan behövas:

Influensa

Årlig influensavaccination rekommenderas till personer över 65, gravida kvinnor samt barn och vuxna i vissa medicinska riskgrupper. 

TBE (fästingburen hjärninflammation)

Du som ofta rör dig i skog och mark där risken för fästingar är hög, eller i generellt fästingtäta områden bör vaccinera dig mot TBE. Mot borrelia finns däremot inget vaccin än.

Meningokocker

Meningokocker smittar via närkontakt och ger en akut och allvarlig febersjukdom som brukar ge hjärnhinneinflammation med svår huvudvärk, kräkningar, nackstelhet och förvirring. Vaccin rekommenderas för riskgrupper med vissa sjukdomstillstånd eller med nedsatt immunförsvar.

Pneumokocker

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner som lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation. Ingår i barnvaccinationsprogrammet sedan 2009 och rekommenderas utöver det till riskgrupper. 

Hur vet jag om jag tillhör en riskgrupp?

Generellt kan man säga att om du tillhör en riskgrupp har du redan regelbunden eller aktuell kontakt med vården och ansvaret för att rekommendera eventuella vaccinationer ligger hos dem.

Vaccinationer vid resa

Vilken typ av vaccination du behöver beror på var du ska resa och hur du ska resa. Men vid resor utanför Europa rekommenderas förutom grundskyddet ofta vaccination mot hepatit A och B, kolera, malaria, gula febern, meningokocker och rabies och vid längre vistelser även tyfoid.

Källa: Folkhälsomyndigheten, Vaccin.se

Bildkälla: TT

Läs mer:

Jessica Almenäs om vaccinvägrarna: ”Så arg att jag kokar”

Ettåriga Andrea kan dö – på grund av vaccinvägrare