Volontärer gör förkläden till vården – efter akuta bristen: ”Gör skillnad”

Detta reportage har vi gjort tillsammans med våra systertidningar MåBra och Allas. För att göra så bra journalistik som möjligt nu under corona-krisen har vi utökat vårt samarbete och har tillsammans startat en gemensam corona-redaktion.

***

Koncentrationen är laddad.

I den stora danslokalen i Farsta arbetar ett 30-tal volontärer vid olika stationer. Klädda i egengjord skyddsutrustning viker de målarplast, skär ut mönster från mallar i plywood, svetsar ihop ärmarna på förklädena och packar sedan de färdiga dräkterna i lådor.

Därefter är skyddsförklädet klart att köras ut till olika vårdinrättningar runtom i Stockholm.

Ur högtalarna strömmar jazzig, amerikansk musik i 50-talsanda och tankarna vandrar osökt till en tomteverkstad kring jul snarare än en förklädesfabrik i coronatid.

Volontären Åsa Wirseen är permitterad från sitt arbete där hon vanligtvis säljer charterresor.

– Nu är det ju som att sälja is på Nordpolen. Det är jätteskönt att vara här och hjälpa till, säger hon.

Även Johanna Lundberg är korttidspermitterad från sitt jobb som fotograf och arbetar nu sitt första pass på fabriken.

– Man har följt hur hårt vården arbetar och sliter, och där skulle jag inte göra någon som helst nytta. Men här kan jag i alla fall göra något konkret vilket är skönt. Jag vill betala tillbaka för att staten hjälper mig att behålla mitt jobb, säger hon.

Akut kris inom vården

Utifrån den organiserade aktiviteten i rummet är det svårt att föreställa sig att allting tog sin början bara en drygt vecka tidigare, den åttonde april. Då var de bara några få personer i lokalen som de har fått låna av danskollektivet CCAP.

Jens Peterson Berger och hans syster Lisa Peterson Berger är några av initiativtagarna. Båda har en bakgrund inom kulturvärlden och har organiserat flera festivaler tillsammans.

– Det var lite som att bygga luftslott från början. Sedan började det dyka upp folk. Det är en extrem kooperativ organisation, alla tar ett enormt ansvar, berättar Jens.

Någon är logistikansvarig och sköter alla kontakter, en annan kom till fabriken och byggde nya bord att arbeta på, och många är frivilliga chaufförer som kör ut förklädena till vården där bristen på skyddsutrustning är stor i och med coronakrisen. Enligt SVT Nyheter är läget så akut att allt fler arbetsplatser inom hemtjänst och på äldreboenden runt om i Sverige tvingas stänga då de anses för farliga för både personal och de äldre.

Enligt volontären Frida Engström, som kör sitt tredje pass på fabriken, har reaktionerna från anställda inom vården varit starka.

– Det kommer personal från äldreboenden med tårar i ögonen och säger ”det här gör skillnad”, vilket känns väldigt bra.

Över tusen förkläden om dagen

Soraya Hashim har arbetat som journalist i många år och blev snabbt talesperson för fabriken efter sitt första pass bara ett par dagar tidigare.

– Jag har en son på sex månader hemma. Det är första gången jag är ifrån honom. Jag har gått från en väldigt lugn föräldraledighetsbubbla till det här som är så intensivt, berättar hon.

Soraya själv fick höra om initiativet från sin bror Farouk Hashim som är en av designerna bakom skyddsförklädet. Till vardags jobbar han som läkare men har sedan flera år engagerat sig i den ideella föreningen ”Makers space” där medlemmarna får chans att ägna sig åt bland annat målning, bioteknik, sömnad, trä och metall.

– Jag lånade hem ett förkläde från jobbet. Vi gjorde ett alternativ, ett mönster och en metodbeskrivning för hur man skulle göra förkläden som skulle vara enkla att göra hemma, säger Farouk.

Och på den vägen är det. Med hjälp av kontaktnät och sociala medier började fler och fler personer engagera sig. I skrivande stund har Facebookgruppen ”Volontärgrupp Förklädesfabriken” över 1600 medlemmar. Nya lokaler är på gång för att man ska kunna följa förbudet mot folksamlingar över 50 personer.

Utöver förmiddags- och eftermiddagspassen har fabriken nu öppnat upp för kvälls- och helgpass, och under helgen passerade de en produktionstakt på över tusen förkläden per dag.

Soraya Hashim beskriver organisationen som väldigt organisk.

– Människor får vara med och göra det de kan och vill och är bra på. Att lära sig att tillverka av förklädena är oerhört enkelt, man behöver inte ha någon som helst förkunskap. Alla kan komma hit och göra något.