Historien om Yoga Girl började 2012 på instagram. Eller ja, historien om Rachel Bråthén började såklart tidigare än så, men det var då hon genom drömmiga bilder på inspirerande yogapositioner med vajande palmer och turkost vatten i bakgrunden blev Yoga Girl med en hel värld.

Long story short: Efter en stökig och strulig tonårstid i Stockholm blev Rachel ivägskickad för miljöombyte till ett retreat i Dalarna. Genom meditation och yoga fick hon upp ögonen för hur dåligt hon egentligen mådde, vilket förändrade hela hennes liv. Pånyttfödd reste hon till Aruba med några kompisar, mötte kärleken – och blev kvar. Idag lever hon, maken Dennis och 1,5-åriga dottern Lea Luna ett avundsvärt liv på Aruba, men hela världen är hennes arbetsplats.

Hon har kommit en lång väg från den vilsna tonåringen – och bilderna på surfbrädor och palmer har allt mer bytts ut mot ärliga livsvisdomar. Nu vill hon dela sina erfarenheter med så många hon kan– och nyligen relanserade hon Yoga Girl som ett nytt och större koncept.

Berätta mer om nya sajten och communityt!

– Vi har precis nylanserat Yoga Girl som ett varumärke. Det som började som mitt personliga konto på Instagram har nu blivit ett varumärke, en sorts livsstil och framförallt en community för mer än tre miljoner människor världen över. Konceptet är att alla kan vara en Yoga Girl. Jag vill gärna krossa myten av att man måste vara en ung, smal, vit, vig tjej för att kunna yoga– yoga är för alla!

Alla kan hitta verktyg för att må bra– verktyg som vi sedan kan använda på andra människor runt omkring oss. Många av de som hör av sig eller kommer på våra kurser eller retreats har gått igenom extremt svåra saker och yogan är ett steg på vägen för att börja må bättre. Men det kan inte sluta där.

På vårt nya community kan man öppet dela sin historia och få råd och stöd utan att riskera att få motattacker. Här vill vi att det bara ska vara kärlek och gemenskap, ett safe space. Det har redan på några dagar hunnit skapas något jättefint. Just gemenskapen att kunna dela med sig med andra, veta att vi inte är ensamma och att andra går igenom samma sak– att kunna hitta stöd i det– det är det viktigaste med nya Yoga Girl.

Yoga Girl har alltid känns större än mig personligen

Vad fick dig att ta det här steget – och varför just nu? 

– Vi har jobbat på det här i ett och ett halvt år nu– sedan jag fick min dotter ungefär. Det är delvis för att jag är lite trött på att vara i rampljuset och vara den som ganska ensamt bär allt det som Yoga Girl är. För mig är det att få lyfta andra röster i vårt community och samtidigt en chans att få kliva bak litegrann. Yoga Girl har alltid känns större än mig personligen och det är så mycket akuta grejer som jag vill skapa förändring kring i världen. Det här är ett verktyg för det.

Var ser du det här projektet ett år in i framtiden?

– Om jag får drömma ser jag att Yoga Girl blir ett stort, stadigt, kärleksfullt varumärke som kan konkurrera med andra varumärken inom yogavärlden eller träning och hälsa, som kanske trycker lite för mycket på viktnedgång, att du ska se ut på ett visst sätt eller måste förändra dig för att bli accepterad eller för att acceptera dig själv. Här får du får vara exakt som du är. Poängen är att hitta verktyg för att må bra, så länge du mår bra så gör du rätt.

Healing är en av hörnpelarna i den verktygslåda som Yoga Girl står för– vad är healing för dig?

  För mig är healing själsligt. Att hitta hem i sig själv och våga hantera svårigheter vi har gått igenom i livet; trauman, jobbiga saker från vår barndom – bagage som vi går och bär på som förhindrar oss från att leva fullt ut eller skapat en version av oss själva som inte hör hemma där vi är idag. Vi använder mycket verktyg inom mental hälsa, holistisk terapi och meditation för att jobba med sådana saker. Yogan är bara ett av verktygen för healing.

Det handlar om att acceptera sig själv var man än är och våga möta sig själv även i svåra stunder

Vad är självkärlek och hur når man dit?

– Bra fråga. Jag tror att det är en resa som ibland har höga toppar och ibland djupa dalar. Jag tror inte att man en dag hittar till en plats och sen är man lycklig varje dag för resten av livet. Det handlar om att acceptera sig själv var man än är och våga möta sig själv även i svåra stunder. Och att fatta beslut som helar oss. Det måste inte vara att gröna smoothies och yoga varje morgon– ibland är det att vara mjuk mot sig själv; dricka vin och äta glass och inte vara så självkritisk.

Hur kan man träna på sin självkärlek?

– Ett viktigt sätt är att våga känna och uttrycka känslor. Ofta lär vi oss redan när vi är små att vi bör trycka undan vår ilska. Vi lär oss inte hälsosamma sätt att uttrycka ilskan, det är ofta skamfyllt och är man arg så är det något som är fel. Men att gråta är en kroppsfunktion, det är som att vara kissnödig jämt och inte låta sig själv gå på toaletten. Om vi inte får ge utlopp för våra känslor så byggs det bara på med stress och press. Till slut har vi en livsstil där vi inte tillåter oss att vara ledsna. Det är inte konstigt att depression har blivit en folksjukdom, det är svårt att känna självkärlek om man bär på mycket frustration, sorg och rädsla och inte får utlopp för det.

Du behöver inte kunna nudda dina tår för att yoga

Du upplevs som väldigt tillåtande i din syn på yogan – men tror du att det finns många som inte har förstått det, och mest förknippar dig med svåra, coola positioner i vackra miljöer?

– Säkert. Det finns så mycket fördomar om yoga och sociala medier. Jag är själv en av dem som är ganska negativ till det här – trots att jag varit med och bidragit till det. För fyra-fem år sedan lade jag själv upp många sådana fysiska bilder så har man sett det så kan man lätt tro att jag är en av dem. Men det är inte så mycket yoga-asanas på mina kanaler längre, det är mer fokus på ”mänskligt”.

– För mycket avancerade yogaövningar är inte inspirerande, det håller snarare människor borta från yogan för man tänker att man ändå inte kan komma dit. För mig är det viktigt att lyfta att yogan kan fungera för ALLA och att det finns så många fina fördelar med yogan som man kan få utan att kunna nudda sina tår.

Jag är inte så intresserad av likes längre

Känner du att ansvaret för att förmedla öppenhet och tillåtande yoga har vuxit i takt med dina kanaler?

– Absolut. Jag är ganska ointresserad av yoga som bara en kroppslig grej. Ställer jag mig på händer mitt på gatan får jag säkert jättemycket likes, men jag är inte så intresserad av det längre. Då vill jag hellre inspirera genom att dela med mig av något jag känner, hur jag mår eller något jag vill förändra. Det reflekteras i tillväxten i mina kanaler, de hade säkert vuxit mycket snabbare om jag hade lagt ut mer sådana bilder. Men nu har jag istället skapat en starkare koppling till människor där de följer mig av ”riktiga” skäl.

Du poängterar mångfalden i yogan – en bra ståndpunkt. Samtidigt är du själv urtypen för stereotypen. Hur hanterar du dubbelheten i det?

– Det har varit en utmaning och något vi jobbar med på nya sajten. Jag har hållit mig i bakgrunden så mycket jag kan och istället låtit andra fronta den här kampanjen – inga modeller, utan riktiga yogis och deras röster.

För den som aldrig testat yoga, hur ska man börja? Vad är viktigast?

– Jag tycker att man ska hitta en yogastudio man trivs på och en lärare som kan lära dig från grunden. Det är där vi bygger gemenskap och en känsla av att känna sig hemma. Ibland måste man prova flera olika yogatyper för att hitta det som passar just dig.

Just nu är det fler yogautövare i västvärlden än i öst – varför är det så tror du?

– Yogan togs ju till västvärlden med intentionen att växa, just för att det behövs här. Men många ser yoga som ”bara” en träningsform, att asanas (själva positionerna) ÄR yoga. Men det är bara en pytteliten del av yogans filosofi. Det tycker jag är tråkigt. Vi måste bevara yogans rötter och kultur och intentioner. Men hur du än tar dig till yogan är det bra såklart, så jag är kluven där.

Du fyllde trettio häromdagen. Hur ser du på ditt eget åldrande? Har du känt av någon trettioårskris?

– Jag tyckte bara det var så kul att fylla trettio. Alla har alltid trott att jag är äldre än jag är och jag har alltid känt mig så ”vuxen”. Så ingen trettioårskris än – det kanske kommer! Jag firade i Stockholm med vänner och familj, men jag har inte så mycket tid att göra det till världens grej att fylla år, haha!

Tror du att du någonsin kommer flytta tillbaka till Sverige?

– Bra fråga, jag vet faktiskt inte. Jag älskar att vara här en kort tid, men sedan längtar jag hem till Aruba. Familjelivet är enklare där och dessutom, vädret, vad ska man säga? Där är det sol och 28 grader året om. Jag saknar min familj och mina vänner och ibland känner jag att det vore mysigt att bo i Sverige. Men som sagt, ofta känner jag mig klar efter två veckor. Men det kanske förändras med tiden.

Läs resten av vår intervju – där Rachel berättar om föräldraskapet, livspusslet och relationen till sin kropp – här!

Se hela den filmade intervjun här:

Läs också:

Yoga Girl: ”Jag har aldrig fått så mycket kritik som sedan jag blev mamma”

Minska stress och må bättre – Yoga Girls 3 bästa tips

Yoga Girls öppna brev till dottern ”Må hon aldrig räkna kalorier eller ha ångest över sin kropp”

Yoga Girl har blivit mamma: ”Det här var ingen lek”

Yoga Girl lanserar community som ska hjälpa andra

Se mer inspirerande innehåll från oss på Femina: