så lämnar du mannen som slår
1:16

Efter reklamen: Inte en kvinna till

(1:16)

Att bryta upp och lämna en våldsam partner är betydligt lättare sagt än gjort. Ingen relation börjar med våld och våldet kommer oftast smygande.

Eller som Alison Hultqvist, behandlingschef på Change Collective, ett företag som jobbar på arbetsgivarsidan för att hjälpa kvinnor ut ur destruktiva relationer, uttrycker det:

– 99 procent av alla relationer börjar med varma känslor, kärlek och ömhet.

Alison Hultqvist har under årens lopp träffat hundratals kvinnor som lever med en våldsam partner, och hon ser ofta samma mönster. Ingen vill erkänna för sig själv att man lever med en partner som misshandlar en och vill en illa. Att erkänna är smärtsamt. I stället hittar man ursäkter för varför partnern beter sig som han gör (det är oftast en han enligt statistiken).

Christina: ”Om jag varit kvar i relationen hade jag varit död nu”

”Våldsamma relationer finns överallt”

– Det finns starka skyddsmekanismer kring det här. Jag minns en kvinna som berättade hur hon suttit på t-banan och sett en kampanj mot kvinnovåld. Hennes tanke var ”Stackars kvinnor”. Det tog henne ett halvår att inse att hon var en av de kvinnorna, berättar socionomen.

Majoriteten av utsatta kvinnor har dessutom troligen själva någon gång för länge sedan sagt eller tänkt ”klart man går vid första slaget”.

Alison Hultqvist, socionom, Inte en kvinna till

Alison Hultqvist jobbar med att hjälpa kvinnor ur destruktiva relationer.

Klas Hultqvist

– Våldsamma relationer finns överallt, i alla grupper och hur det ser ut är helt individuellt, konstaterar Alison Hultqvist vidare. Men det är vanligt att förövaren till att börja med är omtänksam och charmig, vilket innebär att kvinnan inte märker att hon utsätts för olika grader av isolering.

Mannen vill ju henne så väl när han säger att hon inte ska umgås med den eller den väninnan, eller inte ska följa med på jobbkonferensen och så vidare.

– Det kan också vara svårt att för sig själv definiera vad som handlar om våld. Våldet kan ta sig i uttryck på olika sätt och det kan vara en lång process att inse att man faktiskt lever i en destruktiv relation med en person som inte vill en väl, säger Alison Hultqvist.

Hon tar exemplet med en mellanchef hon hade som klient och där det alltid ”råkade” inträffa saker hemma som gjorde att hon kom för sent till jobbet om hon hade ett viktigt möte. Plötsligt hade hon punktering på cykeln och rätt som det var kunde mannen inte lämna på förskolan som avtalat.

Alison Hultqvists råd är att dokumentera allt

För mannen var det ett led av misshandeln, att förstöra hennes möjligheter till karriär och relation till kolleger och chefer, så att hon successivt blev allt mer isolerad. Under tiden började han utnyttja kvinnan sexuellt och det sexuella våldet blev grövre och grövre.

– Det gör också att kvinnan, när det första slaget väl kommer, har levt så länge under stress att hon har svårt att sortera sina tankar, och inte längre är sitt forna jag. Hon är redan nedbruten och har för länge sedan börjat tvivla på sig själv och sina förmågor.

Linda tröttnade på förövarnas lögner – startade kvinnojour

Alison Hultqvist råder den som lever i en våldsam relation att dokumentera vad som händer. Att i dagboksform skriva ner incidenter, dag för dag. På så vis blir det lättare att gå tillbaka och se vad som hänt, om situationen trappats upp och när saker inträffat.

Om man blir fysiskt misshandlad ska man också alltid fotografera sina skador – även om man för tillfället inte mäktar med att polisanmäla.

– Jag brukar också tipsa om att man ska anförtro sig åt någon man litar på och som man vet inte dömer. Att få en utomståendes syn på det inträffade är viktigt och kan hjälpa till att bryta den så kallade normaliseringsprocessen, något som är viktigt för att man ska klara av att lämna sin partner.

För, summerar behandlingschefen, det är svårt också efter att man har erkänt för sig att lämna, av rent praktiska och juridiska skäl.

– Dels kan det vara riskabelt, dels kan det vara så att man inte har ekonomi för att köpa eget boende. Man kan också vara rädd för att inte kunna skydda sina barn på grund av lagstiftning och trender, säger Alison Hultqvist.

När det kommer till våld i nära relationer är det kommunens socialtjänst som har det yttersta ansvaret.

Här finns det hjälp att få

  • De flesta kommuner har en kvinnojour. Här finns stöd och hjälp.
  • Kvinnofridslinjen är öppen dygnet runt. Samtalet syns inte på telefonräkningen, 020-50 50 50.
  • Brottsofferjouren, 116 006, kan hjälpa utsatta vidare.
  • Change Collective, 010-160 27 27, kan också ge stöd och råd.
  • Ytterst är kommunen ansvarig, och socialtjänsten är skyldig att ge råd kring hur den som är utsatt för våld går vidare.
  • Även vårdcentralen kan ge råd, vård och stöd.
  • I akuta fall, ring 112.

Mer läsning

Femina