Titiyo Jah på Gotland 2020

Titiyo fotograferad på Gotland av fotograf Viktor Flumé.

Viktor Flumé

Vinden river i högtalaren när hon håller upp mobilen och visar runt på gården via FaceTime; där är himlen, där är havet och där är stupet Bibi måste passa sig för. Hängmatta med utsikt över horisonten, en 60 grader vittvätt på tork.

Redan förra hösten bestämde Titiyo Jah, 53, och kärleken Viktor Flumé, 38, att de skulle bo en längre period i huset på norra Gotland, det de byggde när de just börjat dejta för sex år sedan. Då hade de ingen aning om att en pandemi skulle svepa över världen, men beslutet har inte precis landat mindre rätt.

– Att bo på landet under den här omtumlande tiden har nog inneburit att det känts mindre dramatiskt. Vi har bekanta som drabbats hårt men annars har vi varit förskonade. Vi satt en kväll och frågade varandra ”vad saknar vi från Stockholm?”. Det blev knäpptyst.

– Våra familjer givetvis, alla vänner såklart och min frisör! Hade jag varit Beyonce hade jag flugit hit henne i privatplan, säger Titiyo med ett skratt och sätter på en bredbrättad hatt som hon såklart passar utmärkt i.

Från drottning till revolverkvinna. Titiyo bjöd in Femina till sitt gotländska paradis.

Viktor Flumé

Morfar Rune må ha varit bonde men för Titiyo har det senaste halvåret vid havet inneburit en annan transformation.

– Jag går omkring i boots och hatt och känner mig som cowboys and indians. Viktor är Luke Macahan, själv har jag gjort om bondmoran i mig till indian med en touch av cowboy.

Vill fortsätta på svenska

Både och. En kameleont. Så som vi har fått vänja oss.

Det har gått hisnande 30 år sedan Titiyo Jah slog igenom med "Man in the moon”, sedan dess har hon rört sig genom soul, pop, elektro, svenskt. Hon skulle just lägga i en högre växel i studion när corona kom. Jag frågar vilket musikaliskt landskap hon befinner sig i just nu och hon svarar att hon vill fortsätta på det svenska.

– Det finns så mycket kvar i det skafferiet. Men förra albumet var mycket dåtid, nu tänker jag att det ska bli mer här och nu.

Titiyo i naturen på Gotland

För sex år sedan hittade Titiyo tomten på norra Gotland och ringde sin pojkvän och skrek: ”Den är fantastisk”.

Viktor Flumé

13 gården var väldigt avskalad, hur mycket tömde du dig på den plattan?

– En hel del men den kändes aldrig besvärande personlig. Kanske för att texterna är så sakliga. Jag sjunger inte ”jag älskar dig, kom tillbaka” utan beskriver saker mer fyrkantigt. Det är nog för att det är på det sättet jag fixar att uttrycka känslor.

”Efter regn kommer regn. Inget ordnar sig sen”?

Titiyo ler. Just den låten och textraden, var fiction. Att hon sjunger om Norra Stå på Råsunda till exempel, innebär inte att hon håller på fotbollslaget från Solna, tvärtom. ”AIK står för de risigaste supportrarna”, konstaterar sångerskan vars regnperiod snarare inföll när hon skulle följa upp monstersuccén med Come Along i mitten av 00-talet.

– Efter Come Along hade jag det jättehärligt. Jag hade tjänat lite pengar, jag köpte häst, körde sportbil, lyssnade på Dixie Chicks och kände mig som Thelma och Louise. Jag hade precis blivit singel och mådde fruktansvärt bra. Men efter några år började jag känna att allt stod still. Jag ville göra musik men det hände ingenting.

Sångerskan har inte ångrat beslutet att pausa storstadslivet för att bo en längre period i sommarhuset.

Viktor Flumé

Hon hade rentav börjat fundera över en plan B när hon i början av 2007 släntrade in i en butik och köpte en ”plastig skitsynt”. Titiyo beskriver hur hon satt hemma, knåpade surt och tänkte att ingen nånsin skulle få höra. Resultatet blev Hidden 2008, en platta där hon skrev mer än hon någonsin gjort tidigare. Och plötsligt vällde allt fram.

Efter att ha sagt nej tre gånger satt hon rentav runt middagsbordet i Så Mycket bättre i Tv4. Jag frågar om det funnits en clinch mellan integriteten och folkligheten och Titiyo medger att ja jo, det har det nog.

– Jag känner alltid att jag måste uppfinna nytt, på gott och ont. Jag skulle inte ha stått ut om jag fortfarande var en slags soulbrutta. Men det har nog att göra med hur jag ser ut och var jag kommer ifrån, att mitt liv har inneburit en konstant tudelning. Jag är halvafrikansk och halvsvensk. Integriteten har jag nog fått tack vare min röst - därmed inte sagt att jag är bäst på något sätt, men jag låter egen, vilket har gett mig ett mod att ha integritet.

– Men med tiden har jag upptäckt att det är underbart att få bra recensioner, säger Titiyo och skrattar in i skärmen.

Samarbetet med Jocke Berg och Peter Svensson i början av 2000 innebar gyllene tider för Titiyo: ”Jag körde sportbil, lyssnade på Dixie Chicks och kände mig som Thelma och Louise”.

titiyo

Hon fortsätter:

– Att jag inte säljer så jävla mycket är fine, det har jag vant mig vid. Jag hajar att det handlar om Winnerbäck, Maggio och Håkan Hellström, men det har gjort att jag istället famlar efter fem getingar i min honungsburk. Jag vill ha respekt för arbetet, att man ska säga att det var ett bra hantverk.

Samtidigt, att vara med i Så mycket bättre en gång kan möjligen bortförklaras, men två. Då kan man inte säga att man inte söker folkligheten?

– Ha ha, men JA! Jag är 53, kanske är det dags för mig att bli folklig. När min äldsta dotter Femi var på Way out West förra sommaren stod hon bredvid min manager och bad högt ”nej nej, bara hon inte drar igång en allsång på Longing for Lullabies”. Förmodligen för att jag står inför en publik i dag som är äldre, folkligare och skjortigare. Men jag kan tycka att det är fint också. Jag är där nu.

Titiyo dansar mor kameran

Hon har vant sig vid att inte vara publikfriare som Hellström eller Maggio men gläds över att ha blivit mer folklig.

Viktor Flumé

Vem var du i skolan i Bergshamra och hur hittade du din identitet i det tudelade?

– Jag hittade den när den svarta musiken kom till Sverige. Jag gick i gymnasiet när Michael Jackson, Whitney Houston, Flashdance och Fame exploderade. Från att ha varit tjejen i skolan som ingen kille blev kär i hände något, konstaterar den 53-åriga artisten och behöver inte gräva djupt för att plocka fram minnet. Hur det en dag knackade på dörren till klassrummet och en kille stack in huvudet; ”Finns det nån Titiyo här?”

Och fortsättningen: ”Bra, du är uttagen till skolans skönhetstävling”.

– Vet du, säger hon och nästan kiknar. Jag fattade ing-en-ting. Jag trodde på riktigt att det var ett utstuderat sätt driva med mig. Det tar lång tid att ändra en självbild. Men det var något som vände då.

Du växte upp i en stor musikalisk familj med en massa hel och halvsyskon, vilket må låta romantiskt, men var det så alltid?

– Nej. Det var progressivt med mycket konstnärer och musiker och i den meningen en snäll och härlig miljö att växa upp i, men samtidigt stökig och ostrukturerad. Det hände att jag fick gå ner på kvällen när vi skulle sova och säga till mamma och pappa att de skulle sluta spela eftersom vi skulle till skolan. Då var det sällan de sa ”Oj, vi slutar”. De blev snarare irriterade och tyckte ”kan man inte få spela i sitt eget hem”.

– Jag gick ofta till skolan med böckerna i en Näröppet-påse och ville hellre vara hos mormor och morfar i Halmstad och leva svenskt hästliv, erkänner Titiyo och berättar att de kort före pappa Ahmadus bortgång, fick veta att det fanns att syskon till.

– Det dök upp en halvbrorsa för tre år sedan som hörde av sig på Facebook. Han hade aldrig träffat pappa som då satt dement på ett sjukhem i Vasastan, men han var med vid begravningen i Sierra Leone. Så det blev till slut nio barn och sex kvinnor för Ahmadu.

Titiyo Jah växte upp i Bergshamra, Solna och beskriver uppväxten och tonårsidentiteten som tudelad.

Viktor Flumé

Nej, hennes pappa låg inte på latsidan, konstaterar hon, även om det var mammorna som tog största ansvaret för barnen.

Var det viktigt för dig att ge din förstfödda Femi ett syskon?

Titiyo svarar utan att behöva tänka efter.

– Nej, det viktiga var att Femi inte själv skulle skaffa barn just då. Jag ville inte sitta med en bebis om hon hade planer.

När lilla Bibi begick världspremiär i december 2017 och Titiyo blev mamma igen 25 år senare och fem månader förbi sin 50-årsdag, var det efter en tid med mycket oro för henne och mannen Viktor Flumé. Hon blev inte gravid på kammaren, som hon uttrycker det.

– Vi gjorde IVF och vågade knappt tänka framåt, nio månader är väldigt lång tid om du är ”risky business”. Men vi träffade en barnmorska som var väldigt fin och sa ”Ni kan inte gå runt och tänka att detta är en risk-graviditet. Försök att njuta också”.

Har du behövt ”försvara” att du blev mamma så pass sent i livet?

– Nej, och det kanske är för att jag inte heller har letat på sociala medier eller googlar mig själv. Men det kan också ha att göra med att jag ser ut som jag gör. Hade jag sett äldre och skröpligare ut hade man kanske tänkt mer ”vad fan”. Jag är frisk och lever kanske som en tio år yngre kvinna ibland, säger hon och behöver ta en paus för att hämta dottern på förskolan.

Att blir mamma igen 25 år efter att hon födde dottern Femi har inneburit både oändlig kärlek och sina prövningar.

Viktor Flumé

Nästa gång vi ringer upp står en liten blond tjej och vinkar in i kameran.

Titiyo hymlar inte med att det har varit en skillnad att bli mamma den här gången mot när hon var 25.

– I hela mitt liv har jag sagt att jag aldrig kommer gå in i väggen, det finns inte hos mig. Jag är en person som njuter och tar vara på tiden. Om jag är hemma själv och är sugen på lammstek så lagar jag lammstek. Jag tänder ljus och gottar mig.

– Sedan jag fick Bibi har jag sagt till mina vänner ”jag kommer haverera”. Min första dotter Femi har alltid varit väldigt chill och var provocerande lätt som barn. Naturligtvis kan det ha att göra med att jag var yngre och hade mer energi också, men Bibi är en ångvält. Totalt underbar, men varje morgon vaknar hon med inställningen ”Nu kör vi!”. Jag har varit helt slut, faktiskt. Det är först nu två och ett halvt år senare som jag börjar känna att livet börjar komma tillbaka. Viktor som ändå är 15 år yngre har också varit ganska spak.

Efter att ha levt som singel i sju år träffade Titiyo kärleken i fotografen Viktor Flumé, som tagit bilderna till det här reportaget.

Karin Trnblom/TT

Du sa att du inte var bra på relationer. Vad hände?

– Ja du, är inte valet av män ofta det som är konstigt hos en? Att man väljer partners på ett ganska dumt sätt. Jag och Magnus (Frykberg, reds anmärkning) var tillsammans i fem år och växte ifrån varandra ganska naturligt, men efter det sökte jag mig till personer som nog inte var helt redo för en relation. Innan jag blev tillsammans med Viktor hade jag varit singel i sju år.

– Nu med Viktor är första gången som jag känner att det är en människa jag vill vara tillsammans med hela livet. Jag får för mig att en terapeut hade sagt: ”Titiyo, det här går bra för att Viktor är annorlunda”. Till skillnad från många män jag har sökt mig till tidigare står Viktor aldrig med ryggen emot. Han är för relationer, för att hålla ihop och vara tillsammans. Dessutom ordningsam, stabil, ekonomisk och gillar att festa.

Sångerskan står för att hon är en livsnjutare av rang. Är hon ensam hemma och sugen på lammstek, lagar hon lammstek.

Viktor Flumé

Och där märker hon en skillnad i ålder. Nu är det inte bondmoran utan klubb-Titiyo som talar:

– Jag har alltid druckit en hel del vin men försökt att balansera upp det med att träna och äta hälsosamt. I dag tål jag väldigt lite och blir lättare bakis. När jag träffade Viktor hade jag bestämt mig för att dra åt svångremmen vad gäller partajandet.

”Små vita linjer bakom toan på East” som du sjöng om, är det vad man tror?

– Ja, hm, vi har alla gått våra varv, konstaterar Titiyo utan att ducka bakom den stora hatten.

– Som sagt, jag har festat och testat, absolut, och det har inte skadat någon. Men jag är inte intresserad av något kemiskt intag sedan många år.

Det räcker med det rus som Bibi och Gotlandslivet ger.

Tanken på att sätta dottern på en city-förskola känns i nuläget svårt men hon börjar få enorm längtan efter sin publik. Hon funderar på om hon ska kunna ha en spelning på området där på Gotland för 50 personer i sommar, berättar Titiyo och fortsätter den guidade rundturen in i huset.

"Black don’t crack”. Titiyo berättar att hon försökte skoja med just den kommentaren när hon fick visa leg på systembolaget i Slite på Gotland, men möttes av ett frågetecken. ”Killen i kassan förstod inte alls vad jag menade. Jag kände mig som Helena Bergström i ett Änglagård-moment”.

Viktor Flumé

Där på den putsade betongväggen hänger cowboyhatten, bordet är prytt med skallen från en tjur och i hallen står ett par sprillans nya boots som hon visar upp stolt i telefonen.

Var månde detta sluta, frågar Titiyo själv.

– På scen har jag gått åt shamanhållet, folklore blandat med native american. Som en modern lite sexigare Roger Pontare, ha ha. Men privat någon annat.

– När jag hade sett nya Tarantino-filmen gick jag därifrån och sa till mig själv: Jag vill se ut som Brad Pitt! Jag älskade hans stil och har kört oversize maskulin denimstil sen dess. Jag går lite bredbent till och med. Jag är inne på revolverkvinna nu, gun-woman. Man kan alltid inbilla sig.

Titiyo rider vidare mot horisonten.

Viktor Flumé

Titiyo om…

… blodsbandet till systern Neneh Cherry:

”Neneh har varit en så go storasyster som aldrig har aldrig hållit på att tävla. Det har gjort att jag aldrig har haft komplex som hämmat mig, däremot har jag en väldig respekt för henne. Jag har snott från Neneh, både i stil och i musik. När vi ses i dag pratar vi väldigt lite inte musik, vi lagar mat och tjötar om annat. Hon flyttade tillbaka till London för några år sedan"

… om tårarna efter dottern Femis kärlekshyllning i ”Så mycket bättre”:

”Vi är väldiga känslomänniskor hela min familj, men vi säger inte ”jag älskar dig” varje gång vi går utanför dörren eller skriver kärlekshälsningar till varandra på julklapparna. Femi är både kärleksfull och varm men på ett mer subtilt sätt, och därför blev jag överraskad av hennes hälsning. Som förälder ligger närmare till hands att ta fasta på tillkortakommanden”.

Fakta/Invald i Music Hall of Fame

Namn: Titiyo Yambalu Felicia Jah.

Född: 23 juli 1967 i Stockholm.

Familj: Sambon och fotografen Viktor Flumé och döttrarna Bibi, 3, och Femi 28 (från tidigare relationen med Magnus Frykberg).

Gör: Musiker och sångare.

Bakgrund: Genombrott 1989 med ”Talking to the man in the moon”. Har tilldelats fyra grammisar och blivit invald i Swedish Music Hall of Fame.

Läser: Boken om Bruce Springsteen, ”den är otroligt välskriven och rolig”.

Ser på: Älskar att titta på tv och gottar sig i The last Dance.

Lyssnar till: War on Drugs och Bach. Hon sitter i bilen och tänker att det är lika mäktigt som en fet hiphop-låt.



Läs mer:

Lena Endres beslut: Vägrar botox och ingrepp

Alice Bah Kuhnke om rasismen: ”Min hudfärg användes som en bortförklaring”

Helene Billgren öppnar upp om sin utbrändhet: ”Blev otroligt känslig”