7 viktiga julklassiker som får dig i julstämning vare sig du vill eller ej

Karl Bertil Johnsson
Julen är i antågande – men bland all stress och alla måsten kan det vara svårt att komma ner i varv och hitta julstämningen.
Här är sju klassiska svenska julskildringar som får dig på rätt julhumör inför högtiden!
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto

Se 5 tips på hur du varvar ner under julen

Brand logo
Se 5 tips på hur du varvar ner under julen

Karl-Bertil Jonssons julafton

Kortfilm

Karl-Bertil Jonssons julafton
Karl-Bertil Jonssons julafton.PennFilm/SVT

Kalle Ankas julafton i all ära, men historien om Karl-Bertil som ”tar från di rika och ger åt di fattiga” är julaftons sanna tv-höjdpunkt. Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton bygger på en berättelse av Tage Danielsson, som också gör berättarrösten, och är illustrerad av Dunderklumpens skapare Per Åhlin.

Kortfilmen följer 14-åriga Karl-Bertil som stjäl paket från rika adressater på sitt extrajobb på posten, för att ge till de fattiga och utslagna i samhället på julafton – i andan av sin idol Robin Hood. Oavsett om du hör till skaran om ser den tecknade halvtimmen varje julafton eller aldrig har sett den har du nog hört bevingade citat som ”Ska du lukta på glöggen, pojke?” och ”Jag har närt en kommunist vid min barm”.

Elsa Beskows jul

Bok

Elsa Beskows jul.
Elsa Beskows jul.

Illustratören och barnboksförfattaren Elsa Beskow har skapat några av de mest klassiska julhistorier och -bilder vi har i Sverige. Peter och Lottas jul, där barnen Peter och Lotta får fira sin första jul hos Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin och Farbror Blå är en vackert illustrerad saga som generationer av svenska barn har vuxit upp med. I den får läsarna också bekanta sig med julbocken, jultomtens svenska företrädare.

Elsa Beskow har också illustrerat och skrivit andra julberättelser, som samlats i boken Elsa Beskows jul.

Fanny och Alexander

Film

Fanny och Alexander
Fanny och Alexander.JACOB FORSELL

Hyllade Ingmar Bergman-filmen Fanny och Alexander är kanske inte en julfilm i traditionell bemärkelse, men med sina magnifika julscener har den ändå blivit en klassiker som många svenskar gärna ser, dästa på julgodis i mellandagarna.

Filmen, som vann fyra priser på Oscarsgalan 1984, följer syskonen Fanny och Alexander som växer upp i en förmögen familj i Uppsala i början av 1900-talet, men vars liv förändras när deras far dör och modern gifter om sig med Jan Malmsjös biskop Edvard Vergérus.

Carl Larssons Nu är det jul igen

Målning

Carl Larssons målning.
Carl Larssons målning.

När julen nalkas är vi många som blir traditionellt lagda – vi plockar fram familjerecept på julmat, och drömmer om gamla, storslagna jular snarare än längtar efter något modernt. Få konstnärer har illustrerat det klassiskt, dignande julfirandet som den folkkära Carl Larsson.

Carl Larsson har målat flera klassiska julmotiv, men den mest kända är kanske triptyken Nu är det jul igen från 1907. Den magnifika målningen, som mäter nästan två meter i höjd och 4,5 meter i bredd, föreställer Larsson-familjens julfrukost, och har återkommande ställts ut på Dunkers kulturhus i Helsingborg kring juletid.

Trolltider

Julkalender

Trolltider.
Trolltider.K-G Kristoffersson

Att titta på SVT:s julkalender varje år är en tradition de flesta av oss haft under barndomen – och för varje generation är det en julkalender som blir extra populär. För de som växte upp på 70-talet var det tveklöst Trolltider, skriven av Maria och Camilla Gripe, som var den mest omtyckta kalendern. Eva Rydberg och Birgitta Andersson spelade trollsystrarna Kleva och Tova.

Trolltider kom sedan tillbaka som julkalender 1985, och 2023 fick en ny generation upptäcka Trolltider-universumet med julkalendern Trolltider – legenden om bergatrollet, där Ossian Skarsgård, Kjell Bergqvist och Malte Gårdinger syntes bland rollerna.

Tomten är far till alla barnen

Film

Tomten är far till alla barnen.
Tomten är far till alla barnen.

Om Fanny och Alexander visar upp en storslagen, historisk jul, så kan nog fler svenskar i dag känna igen sig i julfirandet i Tomten är far till alla barnen. I Kjell Sundvalls humorklassiker från 1999 samlar Katarina Ewerlöfs rollfigur Sara hela familjen med syskon, partners, bonusbarn och svågrar – och firandet ballar ur helt mellan snaps och kvällsdrink.

2024 sattes filmen för första gången upp som musikal på Cirkus i Stockholm, och filmen har för många svenskar blivit ett måste att varje år få se Peter Haber säga: ”Dö för i helvete tomtejävel!”.

3 utländska julfilmer att se varje år

Livet är underbart

Den här filmen från 1946 riktig julklassiker både i hemlandet och här i Sverige. I filmen får vi följa George Bailey, spelad av James Stewart, som får hjälp av en ängel utan vingar för att få tillbaka livsgnistan på julafton.

Love actually

Hugh Grant, Emma Thompson och Colin Firth är några av skådespelarna i den här romantiska komedin från 2003, där rollfigurernas liv och öden binds samman i jakt på kärlek.

Ensam hemma

Macaulay Culkin blev världens kändaste barnstjärna efter rollen som Kevin McAllister som glöms kvar när hans familj åker på semester över jul – och som måste skydda huset från inbrottstjuvar.

Cornelis Vreeswijks Jultomten är faktiskt död

Låt

Cornelis Vreeswijk
Cornelis Vreeswijk.Jacob Forsell

Julmusik är en viktig del av uppladdningen inför juletid, och det finns olika kategorier av jullåtar att välja bland. Det finns de kristna julsångerna som O helga natt och Gläns över sjö och strand, och de mer vardagliga tomtelåtarna som Jag såg mamma kyssa tomten och Rudolf med röda mulen.

Men det finns också de mer socialrealistiska och humoristiska jullåtarna, och där är kanske Cornelis Vreesijks Jultomten är faktiskt död den mest kända. Kom i julstämning genom att höra trubaduren sjunga om ett misslyckat julfirande, dränkt i alkohol och dekadens.

Aino Oxblod, reporter på Femina

Feminas vassa nöjesreporter Aino Oxblod har stenkoll på kändisvärlden, både då och nu. Efter att ha utbildat sig till journalist på Södertörns högskola och ha arbetat på Expressens nöjesredaktion som reporter och biträdande nöjeschef kom hon till Femina 2020, och möter sedan dess kändisarna både på röda mattan och i djupgående personporträtt. Aino har också ett stort skönhetsintresse, och skriver om det senaste inom smink, hudvård och skönhet.