Därför har det blivit okej att gilla ”skräp-tv”
- AvLinus Brännström
- FotografTT
Den 13 september 1997 förändrades tv-klimatet för alltid.
Då sändes det första avsnittet av Expedition Robinson i SVT, och dokusåpan gjorde på allvar entré i svensk tv.
Det blev skandalrubriker direkt. Redan före inspelningen på Tengah kallades programidén illasinnad, och när Sinisa Savija – den första deltagaren som röstades ut – tog sitt liv en månad efter hemkomsten till Sverige exploderade kritiken.
Expedition Robinson kallades för mobbnings-tv på löpsedlarna, och enligt programledaren Harald Treutiger har inget SVT-program varit närmare att stoppas helt och hållet.
Men opinionen vände efter premiären – Robinson blev en succé och något som diskuterades i fikarum över hela landet.
Snart kom också fler dokusåpor och realityprogram. Men där Expedition Robinson sågs som ett spännande socialt experiment, där deltagarna dessutom fick visa prov på överlevnadsfärdigheter, fokuserade program som Baren, Big Brother och Villa Medusa på andra kvaliteter.
Fylla, sex och bråk, till exempel.
Reality blev lika med ful-tv
– Man måste komma ihåg att det var produktionsbolaget Strix som gjorde många av de här dokusåporna. Det var ett Stenbeckägt bolag, och precis som allt Stenbeck höll på med sågs det här som lite dräggigt, suspekt och väldigt kommersiellt. I och med att Strix drev utvecklingen fick hela fenomenet en stämpel – att det var exploatering och mobbning, säger kulturjournalisten och författaren Jens Liljestrand, som själv deltog i Strix-producerade Baren 2001.
– Jag var med i tre veckor, och det var ju oerhört utsatta människor som var med. Det var väldigt sorgligt att se på nära håll hur utsatta de var och hur pass styrt det hela var av produktionen, på ett sätt som jag tror att fler människor skulle säga ifrån om i dag.
Stämpeln om exploaterande ful-tv satt kvar i många år – program som Kungarna av Tylösand och Paradise Hotel gjorde knappast mycket för att tvätta bort den.
Inte heller de spritmarinerade barturnéerna som många dokusåpadeltagare under 00-talet ägnade sig åt, för att mjölka sitt kändisskap.
Men på senare tid har något hänt.
I dag handlar reality mindre om att knulla och supa, och mer om samtal och känslor.
De stora programmen heter inte längre Ex on the Beach och Temptation Island, utan Gift vid första ögonkastet, Love is Blind och Hotell Romantik.
– Hela poängen med vissa format var att folk skulle bli fulla och ha sex. Det tycker vi inte längre är okej. Jag tror att vi – på gott och ont – lever i en mer moralistisk tid där en del beteenden tack och lov inte längre anses vara acceptabla, säger Jens Liljestrand.
– Gränsöverskridande sexuellt beteende ses inte längre som tv-underhållning.
Realityserierna har blivit mer rumsrena
Samtidigt som realityserier i allmänhet, och kärlekssåporna i synnerhet, blivit mer rumsrena har de också fått en annan status. Nu kan en artikel på kultursidorna lika gärna handla om Love is Blind som om en teateruppsättning.
Reality-tv har gjort en liknande resa som tv-dramat i början av 00-talet, när The Sopranos och The Wire bidrog till att göra serien till den nya filmen – och ett kulturfenomen att ta på allvar.
– Eftersom det finns så många varianter är det oundvikligt att det blivit mer rumsrent. Men det gäller ju verkligen inte allt. För det är klart att det är en enorm statusskillnad på Lerins lärlingar och Milf Manor. Och jag tittar lika gärna på båda två, säger Babel-programledaren Jessika Gedin och skrattar.
Hon beskriver sig själv som ”ett fan av all reality”.
– Det är det popkulturfenomen som säger mest om samtiden, tycker jag. Så jag sitter framför tv:n både som fan och som forskare, säger Jessika Gedin – som trots att hon själv får sägas representera finkulturen inte dolde sin fäbless för reality ens när genren ansågs vara ful.
– Tv-skam ligger inte för mig. Jag tycker ofta att fulkultur är mer intressant än finkultur. Finkultur kan vara så klappad och klar – färdigtänkt och färdiganalyserad redan när den presenteras – medan fulkulturen är vild, otämjd och oförutsägbar och på ett sätt ger, i alla fall mig, mer utrymme att tänka och analysera själv.
Men varför är reality plötsligt ett ämne för kultursidorna? Jens Liljestrand, som skrivit om såväl Paradise Hotel som Love is Blind och Gift vid första ögonkastet i Expressen, menar att det är en naturlig utveckling i takt med att en ny generation skribenter tagit över.
Synen på vad som är värt att skriva om har förändrats, och såväl populärkultur som samhällsfrågor i stort har blivit en mer naturlig del av kulturbevakningen.
– Dagen efter den 11 september hade Dagens Nyheters kultursida inte en rad om de två tornen. De tänkte inte att det var något som kultursidan borde handla om. I dag hade det inte tagit en kvart innan Björn Wiman publicerat ett brev till tornen. Samma sak när Berlinmuren föll – det dröjde veckor innan kultursidan skrev ett ord om det. Det sågs inte som en viktig kulturhändelse, i stället hade man konstbevakning och skrev om någon bok, säger Jens Liljestrand.
– Det här med att kultursidor överhuvudtaget ska handla om aktualiteter är ju ett nytt fenomen, som jag ser länkar till internetrevolutionen och sociala medier. Dokusåpor och realityshower hänger ihop med den utvecklingen.
Samtidigt säger Jessika Gedin att ”den scriptade verkligheten” är oemotståndlig som koncept för människans kulturkonsumtion – och att det nog alltid har varit så.
– Det finns något kittlande i att blanda verklighet och fiktion, från Dantes Den gudomliga komedin till dagens Robinson – för om man vill vara drastisk kan man väl säga att även Dante röstade ut sina fiender och placerade dem i helvetets olika kretsar, säger hon och skrattar.
– I realityn får vi intrycket av att titta genom nyckelhålet. Se något hemligt som egentligen inte är ämnat för våra ögon, och på så sätt blir det en illusion av äkthet. Eller något ditåt. Jag är inte riktigt färdig med mänsklighetens – eller mina egna, för den delen – motiv.
Och att just kärlekssåporna är extra populära är inte så konstigt, eftersom de skildrar ett av människans mest basala behov.
– Vad är en relation? Vad gör att vi dras till varandra? Vad gör att vi attraheras till någon? Det är frågor som jag tror att alla människor är intresserade av, säger Jens Liljestrand.
Bra på att tala om känslor
Jessika Gedin, som sett allt, nämner Love on the Spectrum (”helt ocynisk produktion”) och Married at First Sight Australia (”minst en psykopat per säsong”) bland sina favoriter i genren.
Där ryms även Love Island UK.
– Grejen är att de är så fruktansvärt bra på att tala om känslor. Då ska man ändå tillägga att det här är människor som inte är rollbesatta för sin vältalighet i första hand, men jag har ändå lärt mig så mycket av de här halvnakna dokusåpadeltagarna, säger Jessika Gedin.
Hon beskriver ett program där det inbyggda tävlingsmomentet gör att deltagarna hela tiden måste stämma av sina känslor med varandra – och där varje blick, kyss och axelryckning analyseras in i minsta detalj.
– Det lite förvånande resultatet är att de mognar så otroligt snabbt – och lär sig både hjärtats angelägenheter och hur man uttrycker dem, säger Jessika Gedin om Love Island UK.
– Jag har suttit helt trollbunden och lärt mig hur mycket som helst. Alltså, jag har aldrig pratat så där öppet och sårbart i mina relationer. Så trots att jag gick in i den tv-serien med cynisk blick, lämnade jag den ändå med lite hopp om mänskligheten.
Svenska kärleksdokusåpor i urval
Gift vid första ögonkastet
Kanal: SVT.
Profiler: Carbonaraparet Arvid och Ida Stark, som pratade om att ”klä in sig i pasta” och äta från varandra, är ett av få par som hållit ihop efter programmet.
Gift vid första ögonkastet, som bygger på ett danskt format som spridits över hela världen, var skandalomsusat när det började sändas 2014, och genom åren har flera tidigare deltagare kritiserat programmet – bland annat genom ett öppet brev med krav på nedläggning.
I dag hörs dock inte lika många kritiska röster om GVFÖ, som det kallas i folkmun. Det har snarare blivit något av en lägereld som samlar tittare från flera generationer.
Programmet går ut på att singlar paras ihop av ett gäng experter – första gången de matchade paren ses är när de gifter sig med varandra. Efter fem veckor ska de sedan bestämma om de vill skiljas eller fortsätta vara gifta.
Love is Blind Sverige
Kanal: Netflix.
Profiler: Ola Jönsson, som litade väldigt mycket på en sten och avslutade relationen med Milly Carlsson – delvis beroende på hennes kortklippta hår – fick mycket uppmärksamhet under den senaste säsongen.
Amerikanska Love is Blind blev en världssuccé när det hade premiär på Netflix 2020. Programmet går ut på att singlar dejtar genom en vägg – de vet alltså inte hur personen de pratar med ser ut. Om kärlek uppstår får de förlova sig, fortfarande utan att se varandra. När de till slut får ses måste de bestämma om de vill gifta sig eller gå skilda vägar.
2024 var det premiär för den svenska versionen, med Jessica Almenäs som programledare. Totalt har det blivit två svenska säsonger och flera par – bland andra Amanda Jonegård och Sergio Rincón samt Krisse-Ly och Rasmus Hedenstedt – har gift sig och till och med fått barn.
Bachelor/Bachelorette Sverige
Kanal: TV 4.
Profiler: Niclas Lij gav den sista rosen till Johanna Scortea i säsongen 2017. Relationen höll inte – Niclas blev senare tillsammans med skådisen Ellen Bergström, som han fick barn med. Paret gick skilda vägar 2023. Johanna lever i dag med NHL-proffset André Burakovsky, som hon har barn tillsammans med.
Amerikanskt dejtingformat som faktiskt sändes i en svensk version redan 2003. Sedan dröjde det dock ända till 2015 innan Bachelor Sverige blev ett mer återkommande inslag i tv-tablån.
Programmet går ut på att en ungkarl får dejta ett stort antal kvinnor – det hela handlar om att vinna ungkarlens sista ros. De senaste säsongerna har två ”bachelors” medverkat i programmet – samtidigt har studioprogrammet Tjejerna avslöjar allt, där händelser i Bachelor diskuteras, blivit ett återkommande och populärt inslag.
Spinoffen Bachelorette Sverige, som har samma upplägg men omvänt, sändes under en säsong i TV 3 2010 och blev sedan återkommande i TV 4 från och med 2021.
Bonde söker fru
Kanal: TV 4.
Profiler: Otaliga. Hästbonden Thilde Höök, kamelbonden Bengt Erlingsson, ”muskelbonden” Sebastian Davidsson – som chockade brevskrivarna genom att äta 30 bananer per dag, för att nämna några.
Bonde söker fru har funnits så länge att det närmast blivit en del av den svenska folksjälen. I höst har den tjugonde säsongen av dejtingsåpan premiär, naturligtvis med Linda Lindorff som programledare.
Programmet bygger på det brittiska tv-formatet Farmer Wants a Wife och går ut på att lantbrukare ställer upp på ett slags filmad kontaktannons. Frierskor och friare svarar med brev – ett antal brevskrivare väljs ut och får flytta in på bondens gård, sedan skickas de hem en efter en tills bara en återstår.
Enligt Linda Lindorff har runt 40 bebisar fötts i landet som en direkt följd av Bonde söker fru.
Hotell Romantik
Kanal: SVT.
Profiler: Sven-Erik Sjögren, som syntes i en så kallad mankini i programmet, och sedan uppmärksammades flitigt i medierna för sin relation med 44 år yngre Julia Moritz.
Ett av de senaste programmen i genren, som blivit en succé. Hotell Romantik hade premiär i SVT 2023 och går ut på att en grupp singlar över 65 år placeras på ett naturskönt slott någonstans i Europa, där de ägnar sig åt allt från dans till äventyrliga aktiviteter – med hopp om att väcka känslor och kärlek.
De första säsongerna leddes av Kristina ”Keyyo” Petrushina och Erik Ekstrand. I den senaste, tredje, säsongen hade de bytts ut mot Markus Granseth och Linnéa Wikblad.

