Mina, dina eller våra pengar? Så delar ni upp ekonomin bäst
Har ni gemensamt bestämt hur hushållets ekonomi ska läggas upp blir de ekonomiska spörsmålen inte så dramatiska. Pengar kan annars användas som slagträ i gräl. Kronor och ören är konkret, känslor är svårare att ta på.
Sharon Lavie, sparekonom på Schibsted, framhåller vikten av att tidigt i förhållandet diskutera hur ni vill lägga upp ekonomin. Var även beredd på att ändra planerna. Det som passar nu kanske inte fungerar om fem år.
- Hur ser ni på pengar? Vilka gemensamma mål har ni. Vad vill ni göra i livet. Vad vill ni lägga pengarna på och vad kan ni spara på. Det är en bra start och ger en röd tråd att följa, säger hon.
Hitta ert gemensamma sparmål
Vill ni åka på semester en gång om året, skaffa bostad eller ta ett sabbatsår lär ni också behöva spara. Det kan samtidigt göra gott för relationen. Ett gemensamt sparmål svetsar samman.
-Jag minns när vi var studenter. Då bestämde vi oss för att bara köpa de allra billigaste märkena av ketchup och andra matvaror. På så sätt hade vi råd att gå på puben ibland, säger Sharon Lavie och skrattar.
Delad eller gemensam ekonomi?
Båda ska ha koll på ekonomin, i alla skeden av livet, det underlättar. Hur ni sedan ska lägga upp hushållsbudget, buffertar, nöjeskonton och mer långsiktigt sparande finns det lika många svar på som det finns förhållanden.
Alla har olika förutsättningar i synen på pengar, storleken på inkomster och utgifter, vilka tillgångar man har, familjekonstellationer och så vidare. Men det finns tre huvudspår. Delad ekonomi 50/50. Delad ekonomi efter inkomst. Gemensam ekonomi.
- För unga som har nästan samma inkomst är det enkelt att dela rakt av på kostnaderna för boende, mat, el och sådant och sedan behåller var och en det som blir över. För mer etablerade par som hållit ihop i många år kan gemensam ekonomi fungera, säger Sharon Lavie.
Kostnader för hobbies
Oavsett vilken metod man väljer är det några viktiga saker att tänka på. Finns det barn från tidigare förhållanden får man se sig som en familj där båda bidrar vid köp av mat, el, gemensamma resor och så vidare
- Däremot ska man inte ta över den andra förälderns ansvar. Större utgifter som dator, körkort och vinterkläder måste ju delas upp mellan föräldrarna.
Har ni fritidsintressen som kostar olika mycket? Säg att ena parten har häst som kostar tusenlappar medan den andra läser böcker. Då bör ni komma överens om hur respektive hobby ska finansieras. Om ni enbart delar på hushållskostnaderna får den med dyra hobbyn bekosta sin hobby med sina egna pengar. Det kan funka så länge den dyra hobbyn inte inkräktar på era gemensamma planer.
- Och har ni gemensam ekonomi kan irritation undvikas om bokläsaren får lika mycket ”hobbypengar” ur den gemensamma kassan som hästägaren. Att göra vad den vill med, spara eller något annat, säger Sharon Lavie.
Kompensera den som är hemma med barn
Glöm heller inte att kompensera den som är hemma med barnen och tappar i lön och löneutveckling. Den behöver få ett öronmärkt sparande.
- Många tänker inte på det, särskilt inte med första barnet. Och även pensionen blir lägre. Då går det att till exempel att föra över premiepensionsrätt till varandra för att kompensera, säger Sharon Lavie.
Till sist, det juridiska påverkar ekonomin om förhållandet tar slut. Vid en separation eller dödsfall delar gifta på det som är giftorättsgods i äktenskapet, det vill säga allt som inte är enskild egendom. Gör därför eventuellt kompensationssparande till enskild egendom genom att skriva äktenskapsförord. Även sambor ska se till att sparandet står på rätt person.
Enligt sambolagen delar sambor enbart på bostad och bohag anskaffade för gemensamt bruk vid en separation. Har han köpt båten är den hans men om ni betalat för den tillsammans - se till att det är dokumenterat att ni äger hälften var. Vid tveksamheter, ta hjälp av en jurist.
Tre sätt att dela upp ekonomin
Delad ekonomi 50/50
Fördelen med att dela rakt av på hushållskostnaderna är att det är enkelt. Ni har ett gemensamt konto som ni sätter av lika mycket pengar till varje månad och betalar räkningarna från. Ni behöver inte spara kvitton och hålla reda på vad var och en köpt.
Nackdelen är om en tjänar mer och alltid har mer pengar över när det gemensamma betalats. Det kan bli jobbigt för båda om den ”rikare” sedan får betala för allt när ni ska göra saker tillsammans. Maktbalansen rubbas. En blir beroende.
Delad ekonomi efter inkomst
Om ni har olika stor lön blir det bättre jämvikt om var och en betalar efter förmåga. Om en har 20 000 kronor i månaden och den andra 40 000 ska den sistnämnde betala två tredjedelar av räkningarna.
Använd nettoinkomsten, inkomsten efter skatt alltså. Slå ihop nettoinkomsterna och dela högsta lönen med summan. Det blir den procentandel som den med högst inkomst ska betala. 20 000 + 40 000 = 60 000 och sen 40 000 delat med 60 000 = 0,66 eller 66 procent.
-På så vis får båda betala efter sin inkomstnivå. Kan funka under många år oavsett hur ekonomin utvecklas, säger Sharon Lavie.
Gemensam ekonomi
Alla inkomster går till samma pott där allt betalas. Det kan passa om ni är ganska lika, har förtroende för varandra och samma mål. Men vad händer om en blir sjuk eller dör? Se upp med fattigpensionärsfällan som många kvinnor hamnar i.
Tjänar du mindre för att du tagit mer ansvar för familjen krävs ekonomisk kompensation om det inte ska bli knapert om han dör eller ni separerar. Vid dödsfall kan livförsäkring och olika efterlevandeskydd hjälpa. Men det är också viktigt att spara.
-Se över detta i god tid. Sedan är det trevligt om båda får varsin ”månadspeng” som de kan göra precis vad de vill med. Gå ut med kompisarna, köpa en ny cykel eller vad som helst, säger Sharon Lavie.
