Nya ekonomitrenden: lär dig leva med ditt gamla kök

Efter reklamen: Så äger du din ekonomi i sommar

År av låga räntor och diverse avdrag har gjort att vi svenskar de senaste årtiondena har renoverat som aldrig förr. Kök, inte minst. Dessa husets hjärtan som efter bara några år av ny kostym behövt kläs om i ännu mer nytt. Många människor är beredda att plöja ner hundratusentals kronor i ett nytt kök. Influencers, inte minst. Detta trots att det gamla köket kanske fortfarande är fullt dugligt och fyller sin funktion. Men, behöver man renovera? Går det att lära sig leva med ett äldre kök?

I Sveriges Radios ”Förmiddag med” diskuterades detta i våras (april, närmare bestämt). I programmet medverkade Kristina Mjörnell som arbetar med forskning och innovation på RISE, Research Institutes of Sweden och är adjungerad professor i Byggnadsfysik. Med i programmet var också Gustav Bergström, författare och föreläsare. Gustav drev, dessutom, tidigare projektet ”renoveringsraseriet”.

Så, hur kommer det sig då att många av svenskarna är så ivriga att riva ut fullt fungerande kök – och renovera för hundratusentals kronor? Mycket handlar, enligt Kristina Mjörnell, på att man vill sätta sin egen prägel på bostaden.

Karin berättar: ”Jag lämnade mina små barn för en ny man – detta ångrar jag”

Det hela kan också komma att bli en närmast existentiell fråga: duger jag om jag inte har ett nytt kök?

I programmet talar Gustav Bergström om att köket gjort en klassresa, från att vara ett undanskymt utrymme till att bli det främsta skrytrummet. Detta trots att vi lagar mindre mat. Köket handlar, helt enkelt, om identitet.

Så renoverar du köket hållbart

I dag talas det en del om hållbarhet. Om att leva hållbart. Men, vad betyder det egentligen? Utgår man från Brundtlands definition av hållbarhet, som myntades av FN:s Världskommission för miljö och utveckling, handlar hållbarhet om att ”tillgodose samtidens behov utan att äventyra framtida generationers förmåga att tillgodose sina egna behov.” Man delar hållbarheten i tre: miljömässig hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet.

Kristina Mjörnell vill lyfta resursperspektivet lite extra. Alla material vi slänger ut och gör oss av med, för att sedan byta ut, är resurser.

Monica, 51, frågade sina manliga vänner: ”Varför är jag singel?” – alla gav samma svar

Dessa resurser ska tillverkas, transporteras och sättas upp. Att demontera och riva ut är med andra ord ett enormt resursslöseri.

”Gör det trendigt att bevara”

Men hur gör man om man, trots denna information, ändå känner att man vill renovera?

– Lägg pengarna på något trevligare, säger Gustav i programmet.

Att byta fokus lyfts också. Det vill säga: att se det som är bra. Att inte bara fokusera på det dåliga. Detta är också en strategi om du vill renovera utan att riva ut allt. Titta på köket och inventera vad som finns. Fundera därefter kring ditt drömkök. Vad överensstämmer? Vad kan jag bevara? Vad kan jag ändra? Kanske räcker det med att lacka eller måla om? Att köpa nya knoppar?

– Det är ganska lätt att göra mer med mindre. Begränsningar triggar fantasin. Det kan bli roliga lösningar, säger Gustav.

Att ändra normerna är också viktigt, att börja värdesätta det som finns.

– Det behöver bli en trend att bevara. Precis som det är trendigt att köpa second hand-kläder bör det bli trendigt att ta till vara det som redan finns, säger Kristina Mjörnell.

Efter reklamen: Ekonomi: Här är kändisarnas bästa spartips