Så funkar kryptovalutor

Du har säkert hört talas om bitcoin, men har du koll på att det finns nästan 7000 andra kryptovalutor? Varje vecka skapas nya och andra försvinner.

Kryptovalutorna breder ut sig och även om du idag inte “betalar med bitcoins” i butikerna så är det bra att vara påläst.

– De skiljer sig åt. Bitcoin var ju den första kryptovalutan som skapades, 2009. Ethereum var också tidigt ute, men har lite fler funktioner än bitcoin, berättar Johan Javeus, chefstrateg på SEB.

Ja, de olika kryptovalutorna har olika funktioner. Om bitcoin är mer av “digitalt guld” som folk idag väljer att köpa som investering, så erbjuder ethereum fler tekniska möjligheter som gör att den kan användas för en massa andra smarta tjänster, till exempel digital konst. Gemensamt för alla kryptovalutor är att de bygger på blockkedjeteknologin som garanterar att den digitala tillgången inte kan kopieras likt förfalskning av sedlar.

– Dagens kryptovalutor skiljer sig också åt då bitcoins finns i en begränsad mängd, men utbudet av ethereum ökas successivt, fast på ett förutbestämt sätt, säger Johan Javeus.

En annan grupp kryptovalutor som han lyfter fram är stablecoins.

– Det är kryptovalutor som inte rör sig upp eller ned i värde utan istället är de fastkopplade till en vanlig valuta som till exempel dollarn. Att värdet är stabilt över tiden gör att de lämpar sig bättre för att göra betalningar med.

Johan Javeus tar exemplet om du skulle renovera ditt hus och skriva kontrakt med byggföretaget med betalning i bitcoins.

– Problemet är att ingen vet vad bitcoins är värda om exempelvis ett halvår när betalningen kanske ska göras. Det gör att både du och byggaren tar en stor risk om ni ska göra upp i bitcoin. Där lämpar sig stablecoins bättre.

Han menar att världens centralbanker fick lite eld i baken efter att Facebook lanserade sitt Libra-projekt under 2019. Tanken från Facebooks sida var att erbjuda

en form av stablecoin med en fast kurs mot en korg av vanliga valutor, däribland dollar, euro och yen till miljarder användare världen över. Centralbanker och politiker blev väldigt nervösa och fick dra i nödbromsen.

Libra-projektet stötte på en massa hinder som gjorde att det både försenades och förändrats. Idag går det under namnet Diem, och när det kommer igång är fortfarande osäkert.

– Världens centralbanker utvecklar nu sina egna digitala valutor. De inser att kontanter är på väg ut. Den processen har kommit väldigt långt i Sverige – att avskaffa och sluta använda kontanter. Riksbanken jobbar med en svensk e-krona.

Kina har redan börjat testa en digital variant av renminbin i vissa delar av samhället. Och nu i höst blev El Salvador första land i världen med att införa bitcoin som officiell valuta vid sidan om den amerikanska dollarn.

Är kryptovalutor ett tåg alla måste hoppa på?

– Ja, jag tror att digitala valutor definitivt kommer att spela en roll i samhället och för

gemene man framöver. Det är en öppen fråga vilken typ av valutor det blir och inte nödvändigtvis så att alla kommer att äga bitcoins i framtiden. Kanske mer troligt att det blir stablecoins i en eller annan form som blir det stora flertalets första direktkontakt med kryptovalutor, säger Johan Javeus.

Han tror att om inte centralbankerna snabbt tar fram alternativ så kommer Facebook eller någon annan techjätte att göra det.

– Det finns ett behov. När vi gör allt mer på nätet behöver vi effektivare sätt att göra betalningar smidigt. Det efterfrågas av fler konsumenter.

Hur stora är riskerna med kryptovalutor?

– Det finns olika typer av risker. Om vi håller oss till bitcoin så finns naturligtvis kursrisken – trots att den stigit mycket i värde finns också många gånger då den fallit kraftigt. Det är en spekulativ tillgång. Du ska definitivt inte låna pengar för att köpa bitcoins och hoppas på uppgång.

Andra risker med digital valuta är om du tappar bort din kodnyckel – då är de borta.

Ingen kan återskapa valutan.

– Och så har det med datasäkerhet att göra. Risken att någon hackar din dator och tar dina tillgångar. Ett sätt att undvika de riskerna är att använda sig av en tredjepart, öppna konto på en välrenommerad kryptobörs så att de står för datasäkerheten.

Eller så kan man välja att investera i ett finansiellt instrument kopplat till en kryptovaluta istället för att själv ha den i en egen elektronisk plånbok.

Johan Javeus tips till dig som är nyfiken på kryptovalutor är att läsa på.

– Som alltid när du ska investera. Googla och gör research – det finns massor att ta del av. Då undviker du många fallgropar. Och även om du inte väljer att hoppa på tåget så är din research definitivt inte bortkastad tid. Digitala valutor är ett fenomen som växer för varje år och jag skulle tro att de flesta kommer att komma i kontakt med dem inom en femårsperiod.