Fredrika Bremer, Anna Whitlock och Elin Wägner var tre av de pionjärer som stod i fronten och förde kampen. I år är det 99 år sedan kvinnor för första gången fick rösta i ett riksdagsval i Sverige. Men den som trodde att landet var jämställt därmed, hade fel. Vilka har varit de avgörande slagen sedan dess – och vilka är kvinnorna som tagit täten vidare?

Sverige – långt ifrån jämställt

Enligt Kristina Fjelkestam, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet, var Sverige långt ifrån jämställt 1921.

– När den grundläggande rättigheten hade införts började finliret. Det kanske mest centrala har varit de förändringar som rört kvinnans ekonomiska självständighet och hennes sexuella frihet, säger Kristina Fjelkestam och lyfter särskilt särbeskattningsreformen 1971.

– Samhället behövde arbetskraften men det handlade inte bara om att vara snäll mot tjejer. Den tidigare sambeskattningen var troligtvis en stor anledning till att kvinnor inte hade vågat skilja sig.

Maskuliniteten är i kris

Ju längre kvinnorna kommer i kampen om jämställdhet desto mer komplex blir den, menar Kristina Fjelkestam. För kampen i dag inte handlar inte lika mycket om att kvinnor ska ta sig till männens nivå utan snarare om en maskulinitet i kris. Hon tror även att feministen i dag måste ha ett intersektionellt perspektiv:

– Nu handlar det om frågor som berör etnicitet, ålder, transförespråkare och vårat språk. Det handlar om att föra fram viktiga frågor för vår tid.

1921: Två år efter att beslutet om kvinnlig rösträtt klubbats genom sker första riksdagsvalet där kvinnor får lov att rösta. Kerstin Hesselgren blir en av de första kvinnorna att väljas in i riksdagen.

Samma år bildas Fogelstadgruppen av Elisabeth Tamm: hon bjöd in kvinnor som Kerstin Hesselgren, Ada Nilsson, Honorine Hermelin och Elin Wägner. Gruppens fokus låg på att utbilda kvinnor i medborgarskap.

I rösträttens front

1922: Journalisten Ester Blenda Nordström reser över Atlanten, hon var en äventyrslysten journalist och revolutionerande med sin undersökande journalistik. Ester Blenda anses vara den första svenska wallraffande journalisten. Tidigt engagerade hon sig i frågan om kvinnlig rösträtt.

– När Ester Blenda kom in i bilden och började verka fanns det redan en igångsatt rörelse av kvinnor som samlades och blev starka tillsammans. Det är också viktigt att påpeka att de fick med sig väldigt många män, det krävdes att män var med och röstade igenom kvinnans rösträtt, säger författaren och journalisten Fatima Bremmer som vann Augustpriset 2017 för boken Ett jävla solsken om Ester Blenda Nordström.

För lika villkor

1935: Alva Myrdals bok Stadsbarn publiceras – Sveriges största skrift om barnomsorg. Hon ville modernisera barnomsorgen och se till att kvinnor fick delta i arbetslivet på samma villkor som män. År 1982 vann diplomaten och författaren Nobels fredspris.

1938: Astrid Kindstrand blir den första kvinnan att läsa upp TT-nyheter i radio, något som leder till upprörda lyssnarreaktioner. Förbud mot att upplysa om, sälja eller använda preventivmedel hävs.

1939: Kvinnor får inte längre bli avskedade på grund av giftermål, graviditet eller föräldraskap om de jobbar inom statlig tjänst. 1945 börjar lagen gälla alla arbetsgivare.

1944: Homosexualitet avkriminaliseras. Enligt Kristina Fjelkestam var mannen en norm inom homosexualitet, men lagen var otroligt viktig för kvinnors sexualitet. Innan dess ansågs kvinnor bara vara väninnor även om de var i en relation. Fram till 1979 var homosexualitet klassad som en psykisk sjukdom. Första Femina kommer ut, men redan 1894 grundas förlagan av Laura Aller som var den första att gör tidningar för kvinnor.

Första kvinnan i Tv

1958: Kvinnor får rätt att vigas till präst. En av de första prästerna var Margit Sahlin. Samma år blir Gun Hägglund första kvinnliga nyhetsuppläsaren på Aktuellt.

1964: P-piller godkänns i Sverige – något som leder till sexuell frigörelse och minskad oro för oönskad graviditet

1965: Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras – det dröjde dock ända till 1984 innan lagen prövades.

Ny kvinnorörelse

1968: Kvinnoorganisationen Grupp 8 bildas av åtta kvinnor som tillsammans kämpar för daghemsplats åt alla barn, fri abort och smärtlindring vid förlossning. Grupp 8 kom att kallas ”den nya kvinnorörelsen” och återuppväckte även den Internationella kvinnodagen.

Slutet för hemmafrun

1971: Musikalbumet Sånger om kvinnor ges ut med den populära kampsången Vi måste höja våra röster. Skivan var ett projekt av medlemmarna i Grupp 8 – som samma år även gav ut det första numret av tidskriften Kvinnobulletinen. Särbeskattning införs.

– Lagen var helt galet viktig. Den innebar att kvinnor blev individer i stället för en mans hemmafru, säger Kristina Fjelkestam, professor i genusvetenskap.

1975: Den nya abortlagen införs. Kvinnor kan välja att göra abort fram till 18:e graviditetsveckan utan att behöva uppge några skäl.

1976: Karin Söder blir Sveriges första kvinnliga utrikesminister. Tio år senare blir centerpartisten första kvinna att vara partiordförande för ett svenskt riksdagsparti.

1979: En första jämställdhetslag klubbas i Sverige – som innebär lika villkor för kvinnor och män i arbetslivet, såsom utvecklingsmöjligheter, arbets- och anställningsvillkor.

1982: Statliga bidrag till kvinnoorganisationer införs. Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal. Kvinnor får nu lov att vid giftermål välja sitt eget efternamn eller makens.

1984: Anna Lindh blir Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds första kvinnliga ordförande.

Sexköp förbjuds

1996: Under det rosa täcket av Nina Björk publiceras. Enligt Kristina Fjelkestam var boken viktig då den spred idéerna om feminism till en vidare krets utanför den akademiska.

1998: Sverige blir första land i världen att anta en sexköpslag.

– Mycket handlade om att ta bort det sociala stigmat mot den som säljer sex, till att förskjuta skammen och skulden till den som köper sexuella tjänster. På den här tiden var det väldigt radikalt och nytänkande, andra länder tyckte att vi var galna, konstaterar professor Fjelkestam.

Snacka om fittstim

1999: Fittstim – en antologi med feministiska texter av 18 unga kvinnor – ges ut. En av dem var journalisten Linda Skugge:

– Fittstim betydde väldigt mycket! Det märker jag på alla positiva kommentarer jag fortfarande får från kvinnor som var unga på 90- och 00-talet. Alla skulle plötsligt snacka feminism, utseende, kropp, smink, glastak, kvinnorepresentation, makt och chefskap. Dessutom började politiker så smått kalla sig feminister, säger Linda Skugge.

2005: Feministiskt initiativ bildas. År 2006 ställde partiet upp i riksdagsvalet vilket gjorde Fi till det första politiska partiet i Sverige med en feministisk plattform.

”We do”

2009: Ändringar i äktenskapsbalken möjliggör för personer av samma kön att ingå äktenskap.

Knytblusens ansikte utåt

2015: Sara Danius blir första kvinna på posten som ständig sekreterare i Svenska Akademien.

2017: Under hösten 2017 startar #metoo-uppropen I USA. Kvinnor vittnar om sina erfarenheter av sexuella trakasserier, våld och övergrepp. Hashtaggen sprider sig som en löpeld över världen. I Sverige blir Lulu Carter och Cissi Wallin två av frontpersonerna Inom den svenska teater- och filmbranschen uppmärksammades metoo med #tystnadtagning. 100-tals skådespelare läste upp anonyma vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp.

2018: Samtyckeslagen införs.

2019: Den 26 september anländer svensk-amerikanska Jessica Meir till Internationella rymdstationen ISS – vilket gör henne till första svenskan i rymden.

Foto: TT

Läs mer:

8 böcker skrivna av coola kvinnor du inte får missa

Testa dina kunskaper – 20 frågor om kvinnor

8 poddar med kvinnor du inte ska missa – redaktionen väljer