Trendar: NostalgiI rampljusetMin aborträttLivsstilLivsberättelserMitt liv

Därför har unga börjat nia äldre personer igen

22 jun, 2021 
AvMalin Ny
FotografTV4/PEXELS
Det har blivit allt vanligare att nia äldre, men det är inte alltid det uppskattas av den som får ta emot artighetssymbolen.
Annons
TV: Så klarar du olika middagsbjudningar – 7 etikettregler att ha koll påBrand logo
TV: Så klarar du olika middagsbjudningar – 7 etikettregler att ha koll på

För bara ett par decennier sedan var det vanligt att tilltala folk med "ni", det vill säga att nia. Men det förändrades i slutet på 60-talet.

År 1967 föreslog nämligen generaldirektören på Medicinalstyrelsen att alla på myndigheten skulle säga du till varandra. Bruket spred sig och redan på 1970-talet var det allmänna duandet ett faktum.

Vanligare att nia äldre

Numera har det blivit alltmer vanligt att unga niar personer. Trots det har många unga börjar nia på nytt av artighetsskäl. Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen, pratade nyligen om varför niandet är på väg tillbaka i TV4:s Nyhetsmorgon.

Framförallt är det personer i serviceyrken som har börjat nia personer enligt Svensson.

– Det är restauranger, cafeer, butiker och telefonförsäljare. Sen är det ganska typiskt att det är yngre som niar äldre.

Annons

Att nia är nämligen inte alltid uppskattat av den äldre generationen, som ofta tycker att det återspeglar klasskillnader.

– Unga har inte alls lika starka negativa associationer till ni som man hittar bland äldre. Ni var ju ett tilltal som var uppifrån och ner, förklarade Svensson vidare i programmet.

Återspeglade klasskillnader

Den äldre generationer har dock ofta negativa associationer till niandet och tycker att det återspeglade klasskillnader. Ville man vara artig använde man titel och namnet: Vill fru Andersson ha en kopp kaffe till? Eller så hoppade man över tilltalet helt och hållet: Önskas mer kaffe? Ni var nedsättande och användes bara av en person som stod högre i rang än den tilltalade: Kan Ni servera gästerna kaffet i salongen? När du-reformen kom var det många som tyckte att det var en befrielse.

Trots det tror Svensson att niandet är här för att stanna.

– Jag tror att "artighetsniet" har framtiden för sig, dels blir det allt färre som har de här starka negativa associationerna till niandet och dels betonar vi ofta vikten av vett och etikett i samhället i dag och då är det många som ser niet som en artighetssymbol.

Foto: TT

Annons