Politikerna som kunde blivit Sveriges första kvinnliga statsminister
4 november 2021 valdes Magdalena Andersson till partiledare för Socialdemokraterna. Hon är den elfte partiordföranden i ordningen, och den andra kvinnan på posten. Om allt går som planerat tar hon därmed över Stefan Löfvens plats som Sveriges statsminister.
Sist i Norden
Sverige är ett land som på många plan legat i framkant i jämställdhetsfrågor (även om det, givetvis, fortfarande finns mycket kvar att göra). Varför har det då dröjt ända till 2021 innan vi får en kvinnlig statsminister – som sista landet i Norden?
Nyhetsmorgons Anders Pihlblad har gjort en tillbakablick och ger en mer komplex bild av bakgrunden. Bland annat har en hel rad kvinnor faktiskt tackat nej till roller som med stor sannolikhet kunde ha lett till att de blivit statsminister.
Här är sju framstående kvinnliga politiker som kunde blivit Sveriges första kvinnliga statsminister.
Karin Söder
Karin Söder efterträdde Centerpartiets Thorbjörn Fälldin, som var statsminister i flera omgångar under 70- och 80-talet. Hon var både den första kvinnliga partiledaren och den första kvinnliga utrikesministern – ett viktigt namn för jämställdhetskampen i Sverige. Tyvärr avgick hon 1987 på grund av sjukdom efter bara ett år som partiledaren och hann aldrig uppleva något val i rollen.
Mona Sahlin
Mona Sahlin ansågs vara Ingvar Carlssons kronprinsessa och var vice statsminister 1994 och 1995. I slutet av 1995 briserade dock den omtalade Tobleroneaffären. (Det framkom att Mona betalat privata inköp – av bland annat en Toblerone – med det kontokort hon hade tillgång till i tjänsten). Hon hävdade dock att hon inte hade använt kontokorten på annat sätt än de övriga statsråden, och att reglerna var oklara och ibland hade olika innebörd beroende på var man läste. Historien handlade egentligen väldigt lite om själva chokladbiten som namngav den och mer om slitningar inom partiet.
Mona Sahlin gjorde dock comeback och tog rollen som partiledare mellan 2007 och 2011, men partiet vann inte valet 2010.
Ingela Thalén
När Göran Persson efterträdde Ingvar Carlsson som partiledare för Socialdemokraterna 1996 hade frågan faktiskt först gått till flera andra, exempelvis Ingela Thalén. En mycket populär politiker, men hon ville helt enkelt inte bli statsminister och tackade nej till rollen som partiledare för Socialdemokraterna. Istället blev hon partisekreterare.
Anna Lindh
Anna Lindh var utrikesminister från 1998 till hon tragiskt mördades 2003. Hon var mycket uppskattad av Göran Persson och ansågs ha goda möjligheter att bli hans efterträdare. I en gammal intervju med Anders Pihlblad säger hon att hon skulle ha tackat nej om hon fick frågan eftersom hon sett hur påfrestande arbetet varit för Göran Persson.
Margot Wallström
Tidigare utrikesminister Margot Wallström har flera gånger fått frågan om att bli partiledare för Socialdemokraterna – men sagt nej. Senast var det 2012.
Anna Kinberg Batra
Efterträdde Fredrik Reinfeldt som partiledare för Moderaterna efter valförlusten 2014. Trots förlusten var partiet stort och statsministerposten inte helt osannolik. Men, inte heller Anna Kinberg Batra hann prövas i något val eftersom hon avgick 2017 efter intern kritik mot hennes ledarskap.
Annie Lööf
Under talmansrundorna 2018 fick ju faktiskt Annie Lööf sonderingsfrågan, men man kunde inte nå någon överenskommelse.
Foto: TT
