feminist aktivist

Som ung intellektuell student vid journalistutbildningen vid Kievs universitet, engagerad i studentkåren och med arbete på borgmästarens presskontor visste Inna Shevchenco ingenting om feminism.

Det var först sent en kväll när hon fick ett meddelande på sociala medier från en kvinnogrupp. De ville starta en verksamhet mot sexturism och prostitution i Kiev och undrade om hon var intresserad att medverka. Det var då Inna Shevchenco behövde ställa sig frågan som skulle förändra hennes liv fullständigt.

Shevchenco demonstrerade första gången 2009 med FEMEN och de unga ukrainska kvinnor som skapat gruppen. De första två åren fick de inte särskild mycket uppmärksamhet för sina protester mot sexturism och prostitution. Men när de ändrade taktik och skrev slagorden på sina bara överkroppar som ”Ukraina är inte en bordell” fick gruppen de stora rubrikerna.

Varje kvinnas rätt

Från början var Inna Shevchenko mot att använda sin nakna överkropp för att nå fram med sitt budskap. ”Du kan inte vara emot prostitution och sedan ta av dig kläderna” men hon insåg att det är  varje kvinnas rätt att bestämma när hennes kropp är sexuell eller ett politiskt budskap.

När Femina mötte Shevchenco vid en studentafton arrangerad av Lunds universitet, där hon intervjuades av moderatorn Catarina Rolfsdotter Jansson på scen, utvecklade hon sina tankar:

”Vi gör inte sexiga ljud, vi skriker så mycket vi kan med våra politiska krav, vi visar inte en passivt leende kropp. Min kropp säger alltid något. Jag använder den som en liten affisch för att skriva mitt politiska krav”.

Utsågs till årets mest betydelsefulla

Inna Shevchenco arrangerade ett möte 2012 i Paris för att utbilda FEMEN-aktivister.  I en direktsänd intervju fick hon frågan: ”Vad är bäst för kvinnan, nakenhet eller burka?” Hon svarade i protest mot de ”medeltida fördomarna” genom att ta av sig sin t-shirt. Sändningen stoppades omedelbart.

När punkgruppen Pussy Riot under sommaren 2012 ställdes inför rätta och dömdes till två års straffläger för sin Putin-kritiska punkbön i Frälsarkatedralen i Moskva protesterade Inna Shevchenco genom att såga ner ett fyra meter högt krucifix i Kiev. En protest som fick många att reagera mot hennes aktion.

Protesterna ledde till att Inna Shevchenco blev bortförd av hemliga polisen, torterad, misshandlad och hotad till livet. Men hon blev samma år  listad som en av årets 20 mest betydelsefulla kvinnor i tidningen Madame Figaro.

Punkbandet Pussy Riot med förgrundsfiguren Nadezhda Tolokonnikova (till vänster) ställdes 2012 inför rätta anklagade för huliganism. Foto: TT

Shevchenco sökte asyl i Frankrike 2013, fråntogs sitt ukrainska pass och lever i dag i landsflykt i Paris, utan möjlighet att återvända till Ukraina, till sin familj och vänner. I Frankrike fortsätter hon sitt arbete för FEMEN, som i dag samlar aktivister i många europeiska länder.

Hon har också givit ut tre böcker i Frankrike, skriver för internationell press och är kolumnist för International Business Times och hennes texter publiceras i många av Europas mest ansedda dagstidningar. Nyligen blev hon invald i G7, Gender Equality Advisor Concil av president Macron.

Under Sverigebesöket i Lund svarade Inna Shevchenco på frågan om hon kände sig rotlös med att hennes kropp är hennes hem var hon än befinner sig och att vara passiv är hennes enda rädsla. Hon bemötte kritiken av  bilderna av henne med de politiska budskapen skrivna på hennes bara överkropp:

”Att sätta den kvinnliga kroppen i ett nytt sammanhang. Det är vi som bestämmer när den är sexuell och när är den är politiskt.”

 

AV KARIN ODDNER

FOTO TT & KARIN ODDNER