Under 1950-talet började småbarnsmamman Ruth Bader Ginsburg att läsa juridik på Harvard. Hon äntrade därmed en värld dominerad av män. När Ruth tog examen ville ingen advokatbyrå anställa henne – för att hon var kvinna. Men så en dag tog hon sig an ett fall som för alltid kom att förändra hur domstolarna i USA ser på könsdiskriminering.

Nominerades av Bill Clinton

Det var Ginsburgs make, Martin, som uppmärksammade henne på fallet Charles Moritz. En ogift man som hade nekats skattereduktion på den vård han anlitat för att ta hand om sin åldrande mor. Lagarna vid den här tiden gjorde gällande att ”kvinnor, änkor, frånskilda kvinnor eller män med kvinnor oförmögna till arbete” kunde få skattereducering, medan ogifta män ansågs kunna försörja sig och sin närmsta familj själva. Antagandet byggde på att män jobbade medan kvinnor var hemmafruar – alltså i behov av skattereducering.

Ruth såg här sin chans att utmana systemet genom att påvisa en könsdiskriminering gentemot män. Hon tänkte att om hon lyfte en orättvisa mot män, och vann, skulle det bli enklare att sedan påtala motsvarande rättsliga orättvisor mot kvinnor. Och mycket riktigt blev så fallet.

År 1993 nominerade demokraten Bill Clinton den då 60 år gamla Ruth Bader Ginsburg till att bli den andra kvinnliga medlemmen någonsin i USA:s Högsta domstol. Hon hade vid det laget gjort sig känd för en rad banbrytande jämställdhetssegrar. Så som den ovan nämnda.

Upptäckte livshotande cancer

Med åren kom Ginsburg att bli en ikonisk figur. Felicity Jones spelar Ruth i långfilmen om hennes liv, En kvinna bland män (2018), och i dokumentären RBG från samma år får tittaren se hur den verkliga Ruth vid 86-års ålder gör armhävningar utan att stå på knä. Hon benämns i populärkulturen som en ”supertant”, får ett träningskoncept uppkallat efter sig (The RGB Workout), syns på etiketten till en amerikansk IPA, deltar i talkshower och hyllas för sitt jävlar anamma.

År 2018 upptäcktes cancer i Ruths lungor. Hennes hälsa har sedan dess varit föremål för spekulationer och antaganden. Hur länge ska hon orka? När beskedet om hennes död kom på fredagen gick en stöt genom det liberala USA.

Trump kan utse ersättare

För den amerikanska Högsta domstolen har nio stolar och det är sittande president som nominerar kandidaterna. Den som en gång blivit invald sitter sedan kvar på livstid. Nu när Ruth Bader Ginsburgs stol står tom är huruvida Donald Trump ska hinna nominera hennes ersättare en fråga som engagerar amerikanska folket. Det amerikanska presidentvalet är som bekant i november.

Demokraterna hoppas att deras kandidat Joe Biden ska gå segrande mot Trump, och därmed kunna välja in en ny liberal domare i HD. Om Ruth istället ersätts av en republikansk domare kan till exempel nationella lagförslag som förbjuder abort komma att bli verklighet. Och det vore förödande.

Foto: TT

Källa: Dagens Nyheter

LÄS MER:

Allt om Kamala Harris – kvinnan som kan bli USA:s vicepresident

Michelle Obama sågar Donald Trump i historiskt tal

Allt du behöver veta om Jeffrey Epsteins flickvän Ghislaine Maxwell