MARIA STRØMME

ÅLDER: 47 år.
BOR: Uppsala. Född och uppvuxen vid norska Lofoten.
GÖR: Professor i nanoteknik vid Uppsala universitet, civilingenjör. Arbetar aktivt för att synliggöra nanotekniken för fler och för att locka tjejer till tekniska yrken.

Utsedd till Årets svenska kvinna 2016 av Swea International

(Swedish Women’s Educational

Association). Har tillsammans med sin forskargrupp uppfunnit alg-

batteriet och materialet Upsalite

(www.upsalite.se), båda bygger

på nanoteknologi.
FAMILJ: Maken Tomas och tre barn.
MOTTO: ”Nanoteknik gör det omöjliga möjligt.”

DET FINNS ETT LEKMANNAORD för nanoteknik – atomslöjd. Det kanske något lättare ger oss ett hum om vad det handlar om. Som att bygga något större av mindre delar. Att delarna är miljoner gånger mindre än en millimeter kan vi lämna till forskarna att greppa, för det är ju där som den vanliga fantasin bleknar.

Nanopartiklarna kan bli räddningen

Maria Strømme är professor i nanoteknik och hon har de senaste åren ”lyft ut” nanopartiklarna från universitetsområdet till olika sammanhang i både radio och tv för att fler männi skor ska inse vikten av forskning.

– Om framtida generationer ska kunna leva gott här på jorden kan vi inte fortsätta förbruka resurserna som vi gör i dag. Nanopartiklarna kan bli räddningen, säger hon i Världens klassrum, Svanens digitala forum för hållbarhet.

TEKNIKEN KAN FÅ avgörande betydelse för tre av mänsklighetens ödesfrågor: energiförsörjningen, livslängden och överproduktion/konsumtion.

– Hittills har vi varit utlämnade till de egenskaper som naturen har gett våra material, det har lett till många energikrävande och miljövidriga lösningar. Men inom nanotekniken har vi nu kommit så långt att vi börjar kunna ge material exakt de egenskaper vi vill att de ska ha, och då får vi också de verktyg vi behöver för att kunna ställa om till en hållbar utveckling, berättar Maria.

Med nanoteknik kan vi tillverka nedbrytbara, miljövänliga förpackningar av cellulosa som ersätter plasten

DET FINNS FLERA exempel där forskarna redan har börjat hitta nya, konkreta lösningar. Maria och hennes forskargrupp står till exempel bakom uppfinningen ”algbatteriet”, som skapats av en grönalg i stället för metaller ur berggrunden, är miljövänligt och har snabb laddningskapacitet.

Projektet har gett stor uppmärksamhet och förfinas nu genom att man försöker förbättra batterielektroderna för att höja energitätheten. I framtiden kommer batteriet kanske att kunna användas inom helt nya områden, som till exempel förpackningsindustrin.

– Vi konsumenter har ju länge krävt att våra produkter ska vara perfekt förpackade, men plastförpackningar ligger bakom kontinentstora öar av skräp som flyter runt i världshaven. Med nanoteknik kan vi tillverka nedbrytbara, miljövänliga förpackningar av cellulosa som ersätter plasten.

Att nanoteknik är coolt har vi redan förstått, men hur coolt kan det egentligen bli? Ja, med forskare som Maria så kommer kanske våra framtida miljövänliga mjölkförpackningar att kunna utrustas med sensorer som fungerar som just batterier och som talar om för oss när mjölken är sur. Det skulle göra att matsvinnet blir mindre.

I DAG ÄR MÅNGA SLAVAR under bäst-före-datumet och smakar inte ens på varan innan de låter den gå i soppåsen – trots att den är fullt ätbar och smakar precis lika gott i flera dagar till. Kastar vi mindre köper vi naturligtvis mindre, vilket leder till minskad överproduktion och en positiv miljöpåverkan i hela livsmedelskedjan.

Ett annat område där nanotekniken kan göra markant skillnad är användandet av solceller.

– Solen strålar på bara en enda timme tillräckligt med energi mot jordens yta för att hela befolkningen ska kunna få all den energi som behövs under ett helt år. Men trots det så kommer mindre än en tusendel av vår energi från just solceller. Det är varken smart eller hållbart, konstaterar Maria Strømme.

Med nanotekniken, återigen, så kan vi skapa solceller som är mycket mer effektiva än de som finns i dag, och som levererar betydligt mer energi. God och snäll och effektiv energi, skräddarsydd för våra behov.

MARIA STRØMME blev professor redan som 34-åring och hon har varit välkänd och prisad i vetenskapliga kretsar i många år. I sin strävan efter att kommunicera viktig forskning och locka fler kvinnor till fysiken och kemin har hon nu alltmer börjat synas och höras i folkliga sammanhang. Bland annat har hon flera gånger gästat Fredrik Skavlan och berättat om nanoteknik som framtidens frälsning.

– Om det sitter någon cool filmstjärna eller sångerska bredvid kan även det som forskaren arbetar med framstå som häftigt och lockande, eller hur? Det var många som hörde av sig efter programmet för att fråga mig om nanotekniken och då insåg jag hur viktigt det är att lyfta in oss forskare i ett sammanhang där vi når en publik som inte redan är insatt i ämnet, berättar hon i en intervju för Uppsala Universitet.

Jämställdheten inom forskarvärlden har hon gott hopp till tack vare sin dotter Märta, som vid fem års ålder protesterade mot att ha barnvakt när hennes nyblivna professorsmamma skulle hålla tal på en stor och viktig tillställning. Märta tyckte att hennes pappa kunde stanna hemma med henne i stället för en barnvakt. ”Ska verkligen alla de andra professorerna också ha med sina pojkvänner?” klagade hon.

– Med denna världsbild hos våra döttrar insåg jag att vi kanske inte behöver vänta så länge på jämställdhet på högsta akademiska nivå, konstaterade Maria i sitt sommarprat i P1 2015.

NANOTEKNIKEN KOMMER förmodligen att ganska snart revolutionera sjukvården, ett område som lider av ständiga nerdragningar, överbelastning och negativa rubriker. Och orättvisor i vem som får vilken typ av vård. Att befolkningen dessutom blir stadigt äldre tack vare välfärdssamhället och effektiva mediciner ställer också högre krav på innovativa lösningar för att alla ska kunna tas om hand. På Karolinska Institutet finns numera ett medicinskt nanoteknikcenter, där forskning bedrivs kring mer effektiva och säkra cancerbehandlingar och möjligheter att mobilisera ryggmärgsskadade. Drömmarna är skyhöga – men samtidigt måste forskarna lära sig mer om eventuella hälsorisker hos patienten och hur den mänskliga kroppen klarar av att utsättas för nanopartiklar.

Vi har enorma utmaningar framför oss, men jag tror att vi klarar det

Maria tror att det är inom området diagnostik som vi kan vänta oss den största utvecklingen de närmsta åren.

– Det är lätt att låta visionär när man berättar om allt som nanotekniken ska kunna göra för mänskligheten, men vi har inte en chans att kunna förutspå hur långt den har tagit oss om 20–30 år. Just nu befinner vi oss på ungefär samma ställe som vi gjorde med datorer på 1960- talet. Vi har enorma utmaningar framför oss, men jag tror att vi klarar det. Vi har ju aldrig haft så stora möjligheter som vi har nu!

AV KATARINA DANIELSSON

FOTO IBL

”Nanoteknik kan bli vår räddning”

”Det är viktigt för oss forskare att kunna nå en publik som inte redan är insatt”

Om forskning & möjligheteR

• Nano är ett prefix som betyder miljarddel. Det

kommer från grekiskans ord för dvärg.

• En nanometer är en miljondels millimeter.

• Även om nanotekniken känns som forskarnas område så är redan alla industrigrenar påverkade av den: bioteknik, informationsteknik, livsmedels teknik, byggnadsteknik, osv. Nanopartiklar finns i allt från bildäck till målarfärg, solcrème och hårddiskar.

• Det finns många visioner. Som att kroppen ska kunna laga sig själv och bygga egna hjärtan och hjärnor. Att vi äntligen ska kunna bota cancer eller att vi ska bygga en koloni på månen, där människorna får obegränsat med syre tack vare nanotekniken. Listan är lika oändlig som universum och livet är fullt av material.

Maria och hennes forskargrupp står bakom det miljövänliga ”algbatteriet”, som skapats av grönalger i stället för metaller.

Källor: Sommar i P1, Ny Teknik, varldensviktigasteklassrum.se, uu.se

Artikeln är ursprungligen publicerad i Femina nr 05/2017 

Läs om fler kvinnor som förändrar världen:
Sheryl WuDunn: ”Flickor som studerar får hopp och en tro på framtiden”

Kelly McGonigal: Så blir du vän med din stress

Polly Higgins: Hur kan det inte vara kriminellt att massförstöra jorden?

Esther

Perel: Så kan du hålla lusten levande i din relation