Centrum för mångvetenskaplig forskning mot rasism (CEMFOR) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm tagit fram en rapport som visar på en strukturell diskriminering i arbetslivet utifrån hudfärg. Den heter ”Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden”.

I rapportens studier har man bland annat tittat på löner, chefspositioner och arbetslöshet och sedan jämfört afrosvenskar med den övriga befolkningen på de olika områdena. Med afrosvenskar menas personer i åldrarna 20 till 64 år som är födda söder om Sahara, eller som har minst en förälder som är född söder om Sahara.

Studien visar att afrosvenskar diskrimineras på flera olika sätt på den svenska arbetsmarknaden. Bland annat innehar de oftare lågstatus- och låglöneyrken, oavsett utbildningsnivå. De har även svårare att avancera till högre positioner med högre status och lön som motsvarar deras utbildningsnivå.

Stora löneskillnader

I studien framgår det att det finns stora löneskillnader mellan afrosvenskar och den övriga befolkningen. Störst är skillnaderna i den privata sektorn där personer födda söder om Sahara har 25 procent lägre lön än den övriga befolkningen, och afrosvenskar som är födda i Sverige har 36 procent lägre lön. Liknande siffror gick att se för offentligt anställda i stat, landsting och kommun.

Löneskillnaderna kvarstår när man även kontrollerar skillnader i utbildningsnivå, anställningssektor och ålder.

Svårare att få jobb

Afrosvenskar har i snitt betydligt fler dagar i arbetslöshet än övriga befolkningen. För den övriga befolkningens del minskar arbetslösheten i takt med utbildningsnivån – det lönar alltså att utbilda sig. Men när man ser till afrosvenskar ser det annorlunda ut.

De afrosvenskar som har läst en högst treårig eftergymnasial utbildning är i ännu högre grad arbetslösa än de som inte har någon universitetsutbildning alls. För den här gruppen lönar det alltså inte att utbilda sig.

Däremot kan man se att arbetslösheten sjunker för de afrosvenskar som studerar längre än tre år efter gymnasiet, om än inte i lika hög utsträckning som för den övriga befolkningen.

Färre chefspositioner

Studien visar också att afrosvenskar är underrepresenterade i såväl högstatusyrken som i chefspositioner. De afrosvenskar som innehar chefspositioner har ofta lägre lön jämfört med chefer i den övriga befolkningen. De tjänar knappt 76 procent av den medellön som personer i chefsbefattning i den övriga befolkningen har.

”Det är således inte endast ont om afrosvenskar i chefspositioner. De afrosvenskar som når dit har också lägre medellön än andra chefer”, skriver studieförfattarna.

Här kan du läsa hela rapporten om antisvart rasism och diskriminering i arbetslivet!

Läs mer:

H&M-pojkens mamma ger sig in i rasistdebatten

Uppdrag granskning svar på kritiken efter ”Dömda för våldtäkt”