Så börjar du investera – och nybörjarmisstagen du ska undvika
Nybörjare, men intresserad av att börja investera? Det första du måste göra är att se över vilken eller vilka sparformer som passar för dig. Ett klassiskt sparkonto, aktier, fonder eller en blandning av dem. Skillnaden mellan aktier och fonder är att du i regel måste vara betydligt mer intresserad och insatt för att lyckas med investeringar i aktier jämfört med fonder.
– Det är enklare att spara i fonder eftersom man då slipper läsa rapporter och hålla koll på företagen, säger Claes Hemberg, tidigare sparekonom på Avanza Bank, och liknar skillnaden mellan aktier och fonder vid klädinköp:
– När du köper en fond är det som att köpa en hel garderob, medan aktieinköp är som att köpa enskilda plagg. Du måste ha koll att det är rätt storlek, färg och så vidare. Köper du en komplett garderob har du alltid en schysst uppsättning kläder och dessutom någon som byter ut enskilda plagg om det skulle vara malätet, säger Claes Hemberg.
Fonder har förvaltare som byter ut innehållet och dessutom är enskilda aktier en så liten del av kakan att det inte drabbar dina sparpengar lika hårt om någon dyker i värde. Även om du skulle ha ett företag som du litar på ska du inte lägga alla sparpengar på deras aktier.
– Tittar man på de som har lyckats med just aktier så har de ofta omkring sju till åtta olika aktier. Det behövs många för att det ska jämna ut sig, men det får inte bli för många för då blir det svårt att hålla koll. Saknar du det intresset välj fonder.
Det går så klart även att spara på ett vanligt sparkonto på valfri bank. Dessa har dock i dag ingen eller mycket liten ränta, så förvänta dig inte att sparpengarna ska växa. Däremot är det bra att ha en buffert som finns tillgänglig på ett olåst sparkonto.
– Det är en bra variant om du ska använda pengarna om ett år, eftersom de varken växer eller sjunker i värde, säger Claes Hemberg.
Investera med ISK
Om du väljer att avsätta en viss del av ditt sparkapital för investeringar är ett Investeringssparkonto, ISK, det mest förmånliga i dag med en relativt låg skatt. Dessutom kan du plocka ut dina pengar när som helst utan någon avgift. Ska man spara på långsikt rekommenderar Claes Hemberg att börja med en billig globalfond som innehåller världens största bolag.
– Fördelen är att pengarna inte är i ett land eller en valuta då. Det är ett tåligt sparade och den sparfond som lockat mest pengar, säger han och fortsätter:
– Det viktigaste är att man väljer en billig fond och inte köper för dyrt. Då försvinner sparpengarna till avgifter. Man ska också tänka på skatten man betalar. Investeringssparkonton, ISK, har den lägsta för tillfället.
En fälla man ska se upp för är om banken erbjuder olika konton som kräver avgifter, eftersom ISK alltid ska vara avgiftsfritt att öppna. Ifall du väljer att börja spara på ISK ska du inte slänga in alla dina sparpengar på en gång.
– Köp inte för alla pengar på en gång, eftersom det går upp och ner och kan ta ett tag innan pengarna växer. Det får ta lite tid, säger Claes Hemberg.
Han tipsar om att månadsspara eller att sätta in en summa varje kvartal om man sparar i ISK.
– Att köpa aktier som nybörjare kan bli överkurs i början, men om man är intresserad av bolag kan man köpa in sig för små pengar för att lära sig. Men det kräver att man är engagerad och följer bolaget.
Nybörjarmissarna du ska se upp för
Ett vanligt misstag bland nybörjare är att de köper något enbart för att andra rekommenderar det eller att det är trendigt.
– Man ska inte köpa något bara för att andra säger det. Bitcoin är ett bra exempel på det, över hälften av de som köpt har gått minus och många har inte koll på vad de har köpt.
Läs även: Därför talar alla om Bitcoin
En annan miss bland nybörjare är att de glömmer att dela upp sitt sparkapital i två högar. I den ena högen sparar du till saker som du behöver inom de närmaste åren, medan den andra högen ska få jobba åt dig och växa på lång sikt. Som nybörjare, eller van investerare för den delen, ska man inte chansa med pengar som man sparar på kort sikt och man ska inte heller tro att det finns några genvägar.
En annan aspekt som påverkar sparandet är såklart utgifter och lån. Många svenskar har stora bolån, något som påverkar vår privatekonomi.
– Vilken ränta vi har och hur den förändras påverkar vår ekonomi. Nu har räntorna varit låga och det har varit medvind i sparandet, men om de börjar stiga om ett par år så kan räntan landa på tre procent. Jämfört med dagens snitt på 1,5 procent är det dubbelt så mycket i bolåneränta. Det kan vara bra att ha i åtanke att boendet kommer bli dyrare, säger Claes Hemberg.
Han tipsar om att höra av sig till flera olika banker för att få ner räntan och på så vis få mer pengar till sparandet. Snittprutaren sänker i dag sin boendekostnad med 8000 kronor varje år.