Thomas Fogdö bröt ryggen i krasch – så vände han sitt liv
Fogdö bröt ryggen i olyckan och blev rullstolsburen – så här har han tagit sig vidare från dagen som förändrade hans liv.
– Jag låg på rygg och hade benen dubbelvikta över mig och så vig var jag inte egentligen så jag förstod att något gått sönder, har han sagt till Aftonbladet.
Det var den 7 februari 1995 som slalommästaren Thomas Fogdös liv förändrades för alltid. Han skulle fylla 25 år om några veckor och hade redan fem världscupstävlingssegrar i bagaget när han begav sig upp i en backe i Åre och gjorde det sista åket i sin karriär.
Under en transportsträcka faller Fogdö, och landar på en stubbe. I en intervju med Aftonbladet 2019, när Fogdö för första gången besökte berget igen efter 24 år, berättade han att han snabbt insåg att något var fel.
– När jag tappade balansen förstod jag att nu går det åt helvete. Det tog bara tvärstopp, men det gjorde inte ont. Men jag låg på rygg och hade benen dubbelvikta över mig och så vig var jag inte egentligen så jag förstod att något gått sönder.
Att ryggen var bruten blev snabbt klart på sjukhuset – slalomåkaren hade ingen känsel från midjan och neråt. De första fyra månaderna efter olyckan tillbringade han på sjukhuset i Umeå.
– Han som opererade mig var otroligt tydlig och sa "du kommer förmodligen att få sitta hela livet i rullstol", så det fanns inte utrymme för någon alternativ tolkning. Det var brutalt, men jag började hantera det där. Men innan jag förstod fullt ut vad de innebar, det vet jag fortfarande inte, säger Fogdö.
Så lever Thomas Fogdö idag
På sjukhuset fick han stöd och besök av gamla idoler som Gunde Svan. Svan hade med sig en tavla med texten ”ingenting är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid”.
Idag har den tidigare slalomåkaren ett nytt liv – han har tre döttrar med frun Anna, och arbetar som föreläsare och idrottspsykolog.
– Störtlopp tycker jag är kul, men jag tycker inte om när de ramlar. Jag får ont i hela kroppen när jag ser det. De får gärna hålla sig på benen. Men jag älskar skidåkning, det har aldrig varit någon bitterhet. När jag låg på sjukhus låg jag och följde säsongen jag skulle vara med på tv. Jag är inte förbannat på skidorna, möjligen är jag förbannad på mig själv, säger han till Aftonbladet.
